LÄS NY EDIT LÄNGST NED I DETTA BLOGGINLÄGG INNAN DU LÄSER MIN TEXT NEDAN. ANNARS BLIR DET FEL. /Richard 

Ibland gläds man åt att den vetenskapliga kunskapen om den svenska matkulturen utökas. Vi lär oss mer om vår härkomst genom att studera den historiska maten och drycken. Men ibland utraderas en mödosamt uppbyggd förståelse av en enda tidningsartikel. Aftonbladet lyckas nu med att både ge nytt liv åt julmatsmyter som vetenskapen mödosamt fått bort. Och man lyckas med konststycket att uppfinna några egna. Man har tillfrågat kockar och museiexperter om råd, men man får verkligen hoppas att det inte är de som står bakom villfarelserna, för då är i alla fall vetenskapen verkligen illa ute.

Antalet mathistoriska fel i Aftonbladets artikel den 5 december 2017 är 15 grova påhitt samt ett antal mindre slirningar på vetenskapliga kunskap som vi faktiskt har källor på. Jag vet inte varför man hittar på förklaringar men det är som att säga att AIK spelade innebandy redan på 1700-talet, eller att Blåvitt är fotbollslag som skapades som reklam för Konsum på 1990-talet. Låt mig snabbt korrigera de värsta historieförfalskningarna:

• Aftonbladet påstår att revbensspjäll har blivit populärt på julbordet på senare år – Ingen kan vara mer fel än det. De var med på de första julborden för 1000 år sedan, och har varit poppis sedan dess. Färska revbensspjäll är just själva antitesen mot den lagrade maten människor åt hela året, och därför gjordes den till festmat och julmåltid.

• AB påstår att sillsallad uppfanns i Finland under senare delen av 1800-talet – Nej. Fel det också. Om man åtminstonde orkar gå in i Svenska Akademins ordbok (finns på internet!) så ser man äldsta belägg som de har är från 1636. Då kan man dra slutsatsen att den till och med kan vara några år äldre.

• AB låter kocken Niklas Ekstedt komma med den fantastiska uppgiften att inlagd sill kom in på julbordet på 1960-talet när folk upptäckte att fisk och Omega-3 var nyttigt -  Fel. Inlagd sill blev poppis på borgerskapets julbord i 1800-talets mitt men kryddinlagd ansjovis (sill) åts redan på 1600-talet. Intresset för hälsoaspekterna med Omega 3 kom i början på 1990-talet.

• AB påstår att lussebullarna färgades gula i slutet på 1800-talet för att hålla djävulen borta – Om inte förr så borde nu larmklockorna ringa högljutt på redaktionen för den som är det minsta historiskt kunnig om 1800-talsmänniskans livsvärld. Saffransfärgade bröd/bullar men faktiskt också gröt har vi uppgifter på från renässansen i syfte att ge en dyrbar guldliknande yta av maten till festbordet. Gulfärgade saffransbröd (saffranskringlor) i Sverige är belagda säkert sedan 1600-talet.

• AB påstår också att julmust har uppfunnits på senare år – Nej, det är fel det också. Året var 1910. En utmärkt och lättillgänglig artikel om julmust (med referenser) finns faktiskt på Wikipedia.

• Och Jansons frestelse är inte uppkallad efter operasångaren Pelle Janzon (1844-89) eftersom han hade varit död i mer än 30 år innan vi har något belägg på maträtten Jansons frestelse. I stället hänger den namngivna potatis- och ansjovisrätten ihop med teaterföreställningen ”Jansons frestelse” från 1910-talet där olika slags måltidsumgängen var en del av handlingen. Den blev senare film på 20-talets slut.

Och så fortsätter felen och okunnigheten. Jag är mathistorisk forskare och vet att det ibland tar mycket lång tid att göra matresearch. Det kan var otroligt tidsödande att kolla upp så man fattat saker rätt. Men om man som skribent inte själv har kunskapen får man helt enkelt läsa sig till den. Man kan inte lita på att det folk påstår också är det riktiga. Och man kan framförallt inte trycka det. I någon mån är Aftonbladets historieförfalskning också ett övergrepp på de mat- och måltidsvärderingar som kvinnor och män har haft genom historien, genom att de blir tillskrivna betydelser som de inte delade.

Det vore en välgärning för vetenskapen och matkulturhistorien om Aftonbladet hade anständigheten att ta bort artikeln från nätet så att den inte får ligga kvar och fortsätta att pumpa ut sin okunnighet. Blir den kvar kan den dock användas i all skol-, media- och universitetsundervisning som ett bra exempel på vad som händer när man inte kan sin matkulturhistoria, eller inte orkar göra research på riktigt. 

Det finns riktig bra julmatshistoria att läsa i den utmärkta boken av Christina Fjellström och Håkan Liby med titeln ”Det svenska julbordet; Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000”. Den innehåller kunskap om allt som vi har källa och referenser på. Inget hittepå. Bara fakta om vad vi vet.

Aftonbladets artikel nås dessvärre alltjämt på denna länk https://www.aftonbladet.se/matdryck/a/gPPO3J/sa-blir-din-julmat-annu-bat...

Bild: Skärmdump från Aftonbladets hemsida

EDIT: Ny uppgift om teaterföreställningen Jansons Frestelse tillagd 17 dec.

EDIT: Den 18 december kontaktade Aftonbladet mig och skrev att de "lade sig platt" för min kritik. De frågade om jag kunde hjälpa dem med fakta till en ny artikel. Jag svarade att det gjorde jag gärna. Den 19 december lägger så AB ut en korrigerad artikel MEN på samma länk/URL som den artikel jag kritiserat, alltså på https://www.aftonbladet.se/matdryck/a/gPPO3J/sa-blir-din-julmat-annu-bat... AB skriver däremot inget i den nya omgjorda artikeln att den är en omfattande korrigerad variant av en tidigare artikel. Så läsarna uppmanas att vara uppmärksam på att den artikel som jag kritiserar ovan inte längre finns på Aftonbladets hemsida. Det finns heller inget uppgift om att den har funnits. Den är också oetiskt antidaterad till 5 december och intervjun med mig gjordes alltså först måndag 18 december.

EDIT: Aftonbladet har nu (20 dec) tydliggjort att artikeln är uppdaterad med följande text: "Uppdaterad med rättelser 19 december, kl 14.14." Därmed framgår det nu att den artikel som ligger på deras hemsida är korrigerad och uppdaterad i förhållande till artikel som jag kritiserade, och som hade samma URL-adress som den nya har. Och den gamla artikeln finns som sagt var inte längre att läsa.