Det är inte lätt att vara Matälskare när visdomstanden är ond och infektionen sprider sig i huvet och febern härjar. I natt gjorde jag det enda raka: gick upp, sköljde reslout munnen med tequila och tog en näst intill dödlig dos av aspirin.
I morse staplade jag något friskare upp och höll en inspirationsdag för de förtjusande matmänniskorna på Findus i Bjuv. Jag har massor att skvallra om deras prototyper för Grön Deli, men det gör jag inte.
I Malmö hann jag njuta av Sveriges trevligaste zink-bar på Brogatan, tala med den genomsympatiske krögaren och ekopionjären David Kallos, äta god gulaschsoppa. Samt än en gång häpna över att man i Brogatans kök, trots att de varit öppna sen mor fick Nils, aldrig lyckats lära sig baka ett vettigt bröd.
Och jag lovar att blogga om något intressantare i morgon.
Kommentarer
9 svar till ”Aj, aj, aj!”
Du ska kanske gå till tandläkaren med tanden, som ett förslag?
Jaa och dra ut den!
jag älskar findus grön deli ;P
Jag sympatiserar. Har själv dragit ut tre, varav en var infekterad som din och jag saknar dem inte det minsta.Jag tror till och med att jag blev visare sen de försvann.Ut med tanden!
Stackare där.. just av den anledningen sitter jag här med värkande käke.. drog bort den rackare som bråkat med mej under en lång tid.. Nu vet jag att jag aldrig kan få så ont igen..
Kram på dej!
Monica
jag har problem med min visdomstand jag med. Efter att ha dragit ut en visdomstand har den som sitter mitt emot fåt fritt spelrum att växa, och nu är den så lång att den skär in i tanköttet där den borttagna visdomstanden förr satt. Tandläkare ska ringas under dagen.
Jag har dragit ut två det senaste halvåret och drar mej verkligen för att dra ut en tredje. Det var jävligt jobbigt i flera veckor efter att den väsntra nedre togs bort. Stort hål som mat fastnar i, ilande, dubbla doser alvedon i kombination med ipren och helvete. Men min tand var inte infekterad, så kanske är mina erfarenheter inte tillämpbara?
Det där låter inget skönt,aj,aj,aj
Kanske inte ska sörja att jag inte fått nån’,är väl inte klok nog helt enkelt!
Sista som rök tog en timme att dra ut.
“Ja ska inte behöva ringa till klinikchefen”, mummlade tandläkaren som i ett mantra och tiden led. Mer påfyllning av bedövningsmedel och så tänkte han högt igen: “Kanske jag får skicka dig till Danderyds sjukhus” och “Jag röntgade ju och den satt så bra till…”
..”Präck deng da!, försökte jag.
Med ens kom jag att tänka på hur djäkla ont det brukar göra dagen efter när bedövningen släppt helt.
Krack – och lättnadens leende spred sig över tandläkarens anlete och i tången hade han den stora djäkeln.
Jag behövde inte ens ta en alvedon efteråt, var inte öm ens. Magi. Enda gången jag mejlat en tandläkare och tackat för besöket.