bild1_kryddpepparkakor

Återupplaga historien till glöggminglet – Peppar-peppar-kakor

Ett viktigt researcharbete i det mathistoriska arbetet är vid sidan av textanalysen att återupplaga historiska maträtter. De återfinns oftast i kokböcker men understundom också i brev och dagböcker. Skälet är förstås att ständigt försöka vidga kunskapen då recepturen inte alltid är så tydlig. Återupplagningen tillför viktig immateriell kunskap om handgrepp och utelämnade moment i recepten ger oss en vink om vilken slags kunskap som var allmän vid tiden och så självklar att man inte behövde skriva ut den. Återupplagningen ger oss också kunskap om historiska smak- och konsistensideal, och ibland kan man till och med försöka sig på att rekonstruera själva måltidssituationen där den historiska maträtten åts i.

Ett spännande recept från barocken och 1700-talets första halva finns på pepparkakor, eller kanske ska man säga peppar-peppar-kakor eftersom det är just i peppar i dem. Det återfinns i Susanna Egerins kokbok från 1737 (sidan 236). Boken är baserad på en tysk förlaga men på svenska varför man kan anta att de här pepparkakorna åts i Sverige. De här citruskryddade pepparkakorna är en mycket aromatisk pepparkaka med sting, och den är bakad i den äldre tyska stilen före år 1800 då man ännu hade peppar i degen. Till skillnad från vår tids pepparkakor saknas här också ingefära men det är nio andra välsmakande kryddor i kakan bl.a. både muskotnöt och muskotblomma och många olika slags citrusfrukter vilket skvallrar om att vi är tillbaka i 1700-talets smakideal.

I originalreceptet finns inte heller något fett eller jäsmedel vilket gör kakorna mycket hårda. Därför kan man göra ett antagande om att de måste ha blötts upp innan de åts. Kanske satt man i 1700-talssalongerna och doppade dem i te, choklad eller kaffe, eller vin som var vanliga drycker vid den här tiden när man serverade kakor? De kan också ha använts i matlagningen för kryddkakor kunde ibland fungera som ett slags snabb allkryda. I degen ingår det idag lite ovanliga rågmjölet och man har honung i stället för socker, för sockret var vid denna tid ännu en dyrbar exklusivitet.