Jo, jag var en av dem som åt på pop-uppkrogen Dill. Utan att veta att råvarorna kom från Lidl. Molekylär gastronomi idag? Över ett glas gott vitt från Josmeyer på Gondolens vinbar hade vi redan innan gett kvällen temat “party like it is 2005”. Vi betedde oss därefter. Det var en av de roligaste kvällar jag haft på länge. Sällskapet kunde inte vara bättre. Den nochalant soptippsinspirerade inredningen med lappat golv, stolar av brädlappar och ståltråd runt servetterna var kongenial. Maten? Den minns jag inte mycket av. När min redaktör frågade om jag ville skriva om det var mitt svar:
Halvgott. Hade varit mkt bättre utan det molekylära. Det låg nåt slags kondylom på det goda varmrättsköttet. Typ agarpärlor. Makabert dåliga viner, lämnade hälften av varje glas utan svårighet. Tur det – annars hade jag kanske varit gift med Pelle Tahmlet på riktigt och inte bara på Instagram.
Köttet var gott även om det inte på långa vägar var så bra som biffen jag äter hemma från Gröna gårdar. I synnerhet med tanke på att det var en massutspisning var det imponerande. Perfekt tillagat och såsen till förlät det mesta. Och det faktum att jag petat i mig ett helt glas på vinbaren och ett antal halva vid bordet innan spelade säkert roll också. Men jag åt inte upp det. I efterhand vet jag inte om kondylomet avskräckte eller om det var något annat som spelade in. Eller för att jag var så hungrig eftersom de inledande rätterna lämnats halvätna. Mycket annat var skickligt tillagat. Men inte värt att skriva hem om, än mindre blogga om. Väldigt låga smaker, var mitt starkaste intryck efteråt. Vilket som de flesta läsare vet inte är min grej. Jag har ärligt talat ätit godare mat på sämre råvaror. Men prisvärt var det definitivt.
Så här i efterhand svär jag förstås lite över att jag inte åt mer uppmärksamt, analyserade och tog anteckningar. Jag hade lärt mig mycket om hur pass påverkad man blir av trevligt sällskap och det faktum att jag åt gratis. Men ärligt talat var jag så irriterad på den krystade matlagningen och de konstiga kombinationer att jag inte tänkte mycket på råvarans kvalitet. Ganska tidigt under måltiden insåg jag att jag inte skulle gilla det och koncentrerade mig på att ha trevligt. Något jag är oerhört skicklig på när det finns vin i närheten. Jag kommer aldrig att få veta om jag gillat det bättre om råvarorna varit av toppklass.Lite skojigt var förstås att jag efteråt pratade med ett antal sommelierer från stans finaste krogar. De var upprörda över de dåliga vinerna, där var vi rörande eniga. Men till skillnad från mig gillade de maten mycket. Vilket inte var konstigt, hantverket var ju gott. Jag smågrälade med en av dem som tyckte att jag var överdrivet kritisk.
Det var förstås ett smart drag att välja Michael Wignall för att genomföra stunten. Molekylär gastronomi, som den kom att utvecklas, handlar väldigt lite om råvaran och väldigt mycket om krimskrams, teknologi och kockens ego. En mer råvarucentrerad matlagning hade inte fungerat lika bra.
Jag tycker att det var en genialisk kupp från Lidls sida. Att jämföra med tönt-bedrägerier som Black och Miss Skinny är inte relevant. En och annan sneglar nog mot fotknölarna idag och får syn på sina brallor. Många dömer ut maten på Lidl som snudd på otjänlig. Ofta utan att ha smakat den. Att jag inte handlar på Lidl har mest med etiska skäl att göra. Äh, hade Lidl varit min närmaste butik hade jag nog gått dit ibland, vi handlar ju inte så mycket på vanliga affärer eftersom vi får paradisiska leveranser från Årstiderna, Gröna gårdar och andra. För i ärlighetens namn är skillnaden inte stor mellan Lidls varor och det mesta som säljs Coop eller Ica.
Däremot är det ett himmelsvitt avstånd till de råvaror toppkockarna nu serverar på sina ställen: Varsamt anrättade och snudd på osminkade. Och med ett ursprung som tilltalar även de mentala smaklökarna. Den molekylära gastronomin har lämnat ett viktigt arv efter sig: nya tillagningsmetoder, fördjupad kunskap i kemi och fysik. Men i det moderna krogköket används kunskapen för att framhäva råvaran. Inte förvanska den. Jag tycker om den utvecklingen.
Kommentarer
14 svar till ”Att äta ett anagram: Lidl/Dill”
Uj vilket tråkigt jobb du verkar ha…
*S*
Dill-kvällen far fantastisk. Men när man tillbringar en fredagskväll med att ensam äta två trerättersmiddagar på två olika mediokra krogar i Bykselköping ifrågasätter man sitt yrkesval.
Apropå dill, det gifter sig ju fint med citron… När är det bäst att ha i citronsaft i sin gryta egentligen? Tidigt så den får koka med eller i slutet?
haha! Långskott! Nåja, det beror på vilken effekt man vin ha. Har man det i början integreras smaken mer och syran rundas av men blir lite kokt. Dessutom gör det att grönsaker och ev bönor bevarar stuns/mjuknar för lite beroende på hur man ser det. Har man i det på slutet blir sticker syran ut mera. I så små mängder som i regel används är ju inte själva aromen så framträdande, den sitter ju främst i skalet. Jag skulle nog använda den på slutet mycket försiktigt för att ge fräschör och balansera. Men det beror ju på vad det är för rätt och vad just du gillar. Var och en är boss i sitt eget kök.
Lidl samarbetar med kockar i flera länder. I Polen samarbetar Lidl med den Fransk-Polske kocken Pascal Brodnicki, som bla gjort TV-serien “Världens mat med Pascal”.
Lidl klarar sig bra i de smaktester som dagtidningar gör på basvaror.
Lidls matvaror är inte orsaken att jag bojkottar dem. Det är deras personalpolitik. När de öppnade här i kommunen anställde de en massa ungdomar på rena idiotkontrakt. De nyanställda fick 23% av heltid och ett avtal som förbjöd dem att jobba med något som kunde anses vara konkurrerande verksamhet. Vilket i praktiken blev all form av handel, eftersom Lidl inte bara säljer mat utan även andra saker. Om nån av de provanställdes gick med i facket fick de gå hem på dagen. Intervjuade som var med i facket redan kunde gå hem direkt.
Det är sånna fasoner som får mig att bojkotta en butik. Mina pengar är surt förvärvade, jag ger dem hellre till ett företag som har vett att behandla sin personal på ett respektfullt sätt. Sen skiter nog Lidl i var jag handlar, men för mig är uteslutet att gå över tröskeln i den butiken.
Hallelulja, bra sammanfattning. Är skeptiskt till “– Det är ingen högklassig restaurang eller någon annan restaurang heller för den delen som brukar tala om var råvarorna kommer ifrån, säger Björn Ståhl.” Det är väl snarare så att fler och fler restauranger även säljer storyn kring varifrån de får maten? eko, närproducerat, använder hela djuret, egna trädgårdar och de även är väldigt öppna med vilka producenter de köper ifrån.
När jag var på dill upplevde jag många av rätterna smaklösa och inte bra tillagade. Det var typ två grejer som smakade bra. Mitt sällskap lämnade ganska mycket mat. Vi kanske är ett väldigt kritisk sällskap men det var så mycket som inte höll på dill. Otillagad morot med tjockt skal kanske man inte bör servera. Efterrätterna är kanske något man kan servera hemm men knappt.
Nu när jag tänkt på det ett tag kommer jag ihåg att vi var förvånade över att oliverna inte smakade nånting alls. Samma sak med den lilla rökta fiskbiten. När vi åt den frågade vi om maten kom från och om kocken tagit med sig egna råvaror. För att det inte smakade som om kocken kunde röka fisk eller visst e hur man fick tag på bra fisk. Vi fick inget svar. Så det där med att de hade svarat på var maten kom från om nån frågat är ren lögn.
Har de lyckats? Och vad ville de bevisa? Att alla matälskare som bryr sig om att råvarorna produceras under schyssta förhållanden går att LURAS genom detta pr-knep?
Kommer många av gästerna på Dill känna att oj vad tokigt, där överbevisade de mig verkligen genom att driva med mig och mina värderingar, så nu får jag ta och skärpa mig och börja köpa tyskt mjölk osv i stället för det som jag BRYR mig om. Det skall visst reduceras till att jag lurats att det bara handlar om smaken.
Nej jag tror att målgruppen är de som redan handlar på Lidl eller kan tänka sig det för att de skall få skratta ÅT de där “snobbarna” som gör aktiva val (Årstiderna osv) för att bla äta ekologiskt och stötta små producenter som anstränger sig att ta fram mat och råvaror med så lite svinn som möjligt… inte helt oviktigt i sammanhanget.
Min fd granne handlade bara på Lidl för det var så billigt och då gjorde det inget att hon slängde så mycket som inte blev uppätet (för att det var så gott eller?) rakt i soporna (hon hade inte heller tid att slänga i kompostpåsen som skulle slängas i behållaren BREDVID sopbehållaren). Jag respekterade hennes val, för de får hon ta ansvar för, men hon tyckte vi var overkligt dumma som köpte lamm av bonden, handlade eko osvosvosv. Folk får köpa vad de vill (även om producenten knappt får något för det den pressat fram, för det valet gör även producenten som inte ändrar på sin produktion till mer hållbar) men att de sedan slänger råvaror och mat gör mig nästan bindgalen. Min fd granne fyllde också varje vecka ett stort fat med BILLIG frukt som bara låg framme som dekoration i köksfönstret… tills den slängdes, för sällan åts något av den upp. Tex lime som de inte ens visste vad den skulle vara till. För mig var detta tufft att se men den enkla förklaringen jag kom fram till var att hennes 10 billiga lime motsvarade hos mig av 3 ekologiska DYRA lime som jag SJÄLVKLART såg till att använda i tid. För mig var de VÄRDEFULLA!! OM någon bett mig blindsmaka på våra olika lime tror jag inte jag skulle kunna känna någon skillnad, men det gör ju inte automatiskt att jag därför väljer att handla på Lidl för det handlar för mig och många om SÅ mycket mer.
Så du och övriga som åt/försökte äta på “nu-lurar-vi-skiten-ur-mateliten! skall sträcka på er och fortsätta göra era aktiva val för en hållbar utveckling av matproduktionen i VÄRLDEN!
Som fd anställd på Lidl skulle jag bara vilja kommentera “Trollmamma”s inlägg om deras personalpolicy. Jag anställdes direkt efter gymnasiet, som timanställd till att börja med vilket är naturligt i de flesta butiker, på kommunen och många andra ställen. Det var inga som helst problem att vara med i facket, eller att jobba på “konkurrerande” ställen. Efter 6 månader blev jag fast anställd på 50% men hade nästan alltid minst 75%. Lönen var samma som i vilken annan butik som helst och höjdes då jag blev äldre och även då jag fick mer erfarenhet. Detta var 2006. Skulle vara roligt att veta när de sökte personal i din stad? Lidl har många bra produkter, svenskt och även en del rättvisemärkt. De flesta andra butikers egna märkes varor har betydligt suddigare ursprung.
Låter du också bli att gå till akuten eftersom sjuksköterskorna är sönderstressade, underbetalda och tvingas jobba på sin semester?
Hej!
Jag är en tjej på 18 år som går mitt sista år på gymnasiet, på restaurang och livsmedelsprogrammet. Jag utbildar mig till kock men vet inte om det är det jag vill jobba som. Jag har intresse för både matlagning, bakning, fotografering och jag tycker om att skriva. Senast igår så sa en av mina lärare, efter att ha läst en text om mina framtidsdrömmar, du borde bli matskribent. Och tanken slog mig, ja varför inte?
Så nu undrar jag om du som matskribent kan komma med tips och idéer? Varför blev du matskribent? Hur gick du tillväga? Vad är det som krävs?
Tacksam för svar!
/ Hanna
Hej Hanna! Jag svarar på mejl!
Tycker att det är väldigt intressant att läsa om allas fördoma kring Lidl. Jag arbetar själv där och vi har samma lön och samma regler som alla andra mataffärer och Lidl samarbetar med facket! Sedan att dom skulle ha tysk mjölk som någon skrev stämmer inte heller. Lidls egna mjölk är tillverkad av arla. Det finns jättemånga produkter som är tillverkade av de mer kända producenterna som Lidl har satt sitt egna namn på. Intressant hur saker o ting helt plötsligt smakar sämre bara för att det till exempel har ett annat märke som man inte känner igen.