Fortsättningen på färsfarsen…

Redan när jag öppnade blandfärspaketet tyckte jag att färsen luktade lite funky, men jag intalade mig att jag bara var Uppdrag Granskning-nojig. Jag blandade alltså en smet efter konstens alla regler och skapade massor av disk. För att inte tala om all tid jag lade ned på att finhacka löken så där superpyttigt som den ska vara i köttbullar. Och så provstekte jag en köttbulle för att kolla att kryddningen var i sin ordnng. Och den smakade skämt. Inte helt kadaver-skämt, men en riktigt obehaglig disktrasebismak. Även Magnus fick smaka och instämde helt. Köttfärsen var dålig.

Så jag ringer motvilligt till Maxi eftersom jag känner mig som en inbillingssjuk rättshaverist och möts av en oförstående charkmadam som lite suckande säger “Jaha, det är du i alla fall den första som tycker”. Och sedan, när jag vidhåller att färsen inte är bra svarar hon “Men den här färsen är inte butikmald, den är centralpackad i Västerås”. Jag förklarar att jag vet det och att det faktiskt inte är Uppdrag Granskning som får mig att vilja lämna tillbaka färsen utan problemet är att den är skämd.

Visserligen får jag, efter lite dividerande, löfte om dubbla pengarna tillbaka, men räknar man med de ingredienser som gick till spillo i köttbullesmeten och tiden det tog att blanda färsen, gå tillbaka med smeten till Maxi samt att diska upp köket igen så går det knappt jämnt upp. För att inte tala om hur irriterande det är att inte bli tagen på allvar när man ringer charken.

Uppdrag Granskning skadade inte mitt förtroende för Ica Maxi lika mycket som det faktum att de inte har vett att ge mig ett proffsigt bemötande när jag reklamerar just den vara som de har haft en del skakigheter kring den senaste veckan.