Vad som var tänkt att bli ännu ett snabbt in, snabbt ut uppdrag håller på att förvrida huvudet på mig och bli mitt öde i alla fall fram till jul. Efter att ha jobbat bokstavligt talat dag och natt inför öppning, i fredags slutade en 21 timmars arbetsdag inte alls på fredagen utan efter klockan fem på lördagen för att sova tre timmar innan nästa tog vid.
Men oron över en riktig anstormning första helgen var obefogad. Mycket folk kommer det, men lika många kommer för cocktailbaren som för maten, än så länge, och borden är inte fler än sex. Mitt huvudsakliga uppdrag kommer bli att locka ut folk på veckodagarna. På helgerna kommer stället fyllas av dryckesgäster ändå.
Jag har fångats fullkomligt i nöjet att bestämma nästan precis själv vad jag vill göra. Målet är givetvis att så mycket som möjligt ska göras in the house. Och faktum är att småsaker som egenvevad mayonnaise, egna fonder, färska musslo, oxsvans och så vidare är sällsynta i Östersund. Att referensramarna är begränsade i Östersund är både en fördel och en nackdel. Fördelen är att väldigt enkla medel blir väldigt uppskattade, nackdelen är att man får ta väldigt försiktiga steg frammåt och ligga väldigt lågt prismässigt. Ambitionen är att ta maten många steg frammåt på sikt.
Menyn är oerhört enkel, och ambitionen är att servicemomenten ska vara få. Att utföra tre moment på varje rätt så nära perfektion som möjligt istället för att göra sju halvdana kommer innebära nöjda och återkommande gäster. Det är min startegi.
Det stora problemet hittills har varit min huvudsakliga leverantör Svensk Cater som inte arbetar med svenska eller färska råvaror. Ruttna grönsaker, irländska kalvlägg, inga svenska äpplen, raffinerad olivolja. Listan kan göras hur lång som helst och jag gör fler och fler inköp på ICA. Jag ser fram emot att bli så pass oberoende och varm i kläderna att jag kan be dem dra åt helvete, men den dagen är inte idag.
Alla läsare är hjärtligt välkomna upp till Sveriges mittpunkt och hälsa på. Praktikanter är välkommna, ryktas om ett en tittar upp på lördag :)
Kommentarer
20 svar till ”I mittens rike”
Menyn ser helt fantastisk ut. Kan du inte lägga upp den här i bloggen så att vi får oa och aa.
Det är inte konstigt att norrlänningarna knyter näven och förbannar sörlänningarna. Både elen och oxsvansarna stjäl vi.
Vad är viktigast relativt sett, om man måste välja?
Egenkokta fonder, majonnäs osv.
Eller att köttet är av svenskt ursprung.
Jag skulle prioritera det egentillagade.
Lisa: Menyn är lite för basic för att jag skulle villa hålla fram den. Men jag tycker själv det är några småshyssta trick som inte syns på menypappret.
Peter: Jag är tydligen framhållen som stockholmskock, det verkar väldigt förvånande vara en positiv term. Jag tar naturligtvis starkt avstånd från alla kopplingar till huvudstaden.
Örjan: Jag jobbar med en amerikansk högrev av den enkla anledningen att den är överlägsen det jag kan hitta i svensk väg. Svenska råvaror ska man välja i möjligaste mån i de fallen de håller en högre kvalitet. Min blåmusselleverantör tyckte inte de svenska hon kunde köpa höll måttet så hon köper jättefina danska istället och säljer till mig.
Däremot tycker jag det är en självklarhet med egna fonder och så vidare. Jag började baka egna bröd i dag, gör gnocchin sedan starten och kommer producera pastadegen till nästa sats kycklingcanneloni (en rätt som är mycket grymmare än vad den låter).
Har Robin sagt A så får väl jag säga B. Jag är lördagens (och söndagens) praktikant.
Ser verkligen fram emot det!
Margit: Du kommer uppleva dimensioner av min grymhet du aldrig kunnat ana dig till.
Det är lugnt.
Med tanke på att du har det så soft en tisdagkväll att att du kan blogga mitt i köksrusningen så är jag inte så där överdrivet oroad. I värsta fall får jag väl smälta in i tapeterna.
Blogga gjorde jag faktiskt halv tre, mellan baket och preppen. Men visst är det väl lungt nu, det måste jag erkänna. Men lite mat har det gott. Och jag har sålt lite av min älskade Oviken-ost!
Oviken is the shit, grattis!
Oviken is the shit, du ska få smaka får/get/ko-smöret! Men the shit of the shit är Åsberget! Du ska få smaka på det också. Även om Rosa från Revsund inte fanns på jämtmarknaden, men Lilla Eva i Paradiset är inte så dum hon heller.
Robin @ en öl i baren efter jobbet
Jag ska fan äta mig igenom hela ditt kök i helgen, bara så att du vet.
Hur länge stannar du i Östersund? Funderar faktiskt på att slå två i en och besöka dig i Östersund o en kompis i Trondheim, det lär inte vara för långt emellan.
Svensk cater kan suga min svenska penis med två stora kulor.
// Ordförande
Du är hjärtligt välkommen herr ordförande. Östersund är en överraskande trevlig stad.
Apporpå Svensk Cater så har de läst blogginlägget och blivit upprörda.
Är det dags för en ny “BEEF”? Känns som att det var länge sen nu!
Som sagt: de kan suga penis. Jävla idioter till rövhål, komma här o vara stora i truten!? Ge de en smällkäft nästa gång de leverar halvdåliga varor och be dem köpa gurka från Bangladesh! Märta är en snärta. Ifrån. Bangladesh!
// Ordförande
Du vet väl att bussfrakt går med kyltransport i den över halvan av sverige? Så du kan beställa mathantverk från hela sverige norr om Dalälven och få det levererat till busstorget 15 meter åt vänster. Jag rekommenderar bland annat den rökta sidan från Sören i Fågelberget och det lufttorkade Linderödssvinet från Kenneth Rensbo.
Hur gärna hade jag inte velat göra det! Men jag har ganska tuffa ekonomiska begränsningar på mina axlar. Dyraste rätten på menyn kostar ju 189 kronor….
Men jag är väldigt sugen på att köpa korv av dig, jag är sjukt imponerad av såväl falukorven och isterbanden som den torkade korven. Längtar till tillfälle att prova blodkorven.
Jag ska se vad som är möjligt men hör av mig till dig så snart det kan bli försvarbart ekonomiskt.
Jag har ingen aning om Sören och Kenneth är kostsamma. Jag har heller ingen aning om vad man kan ta ut av en restauratör för en blodkorvsring.
Jag försökte verkligen inte antyda att varken Sören och Kenneth eller du är dyra, tvärtom tycker jag mathantverk ska kosta pengar och betalar mer än gärna för det privat.
Det hade varit helt underbart att kunna ha en “Butifarra morcilla sueco con cebolla caramelizada” på menyn. Ska bara tvätta rent Östersundsbornas hjärnor så man kan börja fylla dem med vettiga matvärderingar igen.