Uuh, idag har varit en sådan där lång och händelsespäckad dag som känns som minst två. Ni vet, när man ser tillbaka på morgonen så säger hjärnan att det där var flera dagar sedan det hände, trots att jag vet att det var i morse som jag stod och gjorde utflyktsmackor.
Utflyktsmackor ja. Siri ville ha köttbullar och rödbetssallad på. Brödet: inget hembakt, inga jävla dinkelrutor. Köpta tekakor skulle det vara. Vill man någon gång ha kritvita kolhydrater är det rätt skönt att ha ett fjortonårigt alibi. Men när vi kom till köttet och jag gjorde en ansats att rafsa åt mig färdiga köttbullar fick jag en förebrående blick från Siri samt kommentaren “Mamma skulle aldrig ha köpt köttbullar!”. Visserligen en uppenbar lögn, men nålstynget hamnade ändå på rätt plats i hjärtat.
Så det var bara att ställa sig och steka köttbullar klockan tio igår kväll. De blev i alla fall jävligt goda, tack vare den hemliga ingrediensen ostronsås (byt saltet mot 2 msk ostronsås för en 500 grams sats). De föll till och med Siri på läppen!
Idag har vi tillbringat dagen på Gröna Lund och ätit sagda köttbullemackor. Siri åkte glatt allting. Jag tvingades konstatera att jag blivit just en sådan där feg vuxen som jag som barn lovade mig själv att aldrig bli. Visserligen åkte jag allt utom fritt fall, men jag njöt betydligt mindre än senast (två år sedan). Mitt i all skräck hann jag föra långa resonemang om den teoretiska njutningen i att befinna sig bara en säkerhetsbygel från döden, att vara totalt utlämnad och om hur karuseller är ett av få tillfällen då vi tillåts tappa kontrollen, vråla och gasta och till och med spy utan att bli förskjutna från samhället. Men i praktiken mådde jag mest illa. Och i helvetesmaskinen Extreme – som jag hade svårt för redan vid förra besöket – fick jag blunda för att överhuvudtaget stå ut.
(“Meeees!” kvittrade Siri förnöjt när hon nyss hängde över axeln på mig för att läsa föregående stycke.)
Tja, sen åkte vi hem och jag lagade sommarrullar. De var mäkta populära. Som tur var, eftersom det är jäkla pilljobb att göra. Nu drar Siri runt i trädgården och plundrar den på vårt smultronöverdåd, jag bloggar och Magnus löser korsord.
Och i morgon bär det av in mot stan igen. Hattori Sushi Devil hägrar – Siri behöver fylla upp sushidepåerna ordentligt innan hon lämnar storstan. Dessutom ska det shoppas kläder. Uuh, nu blev jag plötsligt väldigt trött.

Kommentarer
5 svar till ”Köttbullar och sommarrullar”
En sån utmaning och förklädd order: MAMMA skulle aldrig ha…
Och så står man där och steker köttbullar mitt i natten…
Jag brukar ha i en släng fisksås och kalvfond i mina köttbullar (som jag gör på blandfärs eller enbart fläskfärs). Ostronsås låter inte som en dum idé men jag använder det så sällan så då kommer jag att köpa en flaska bara för att ha i en gnutta i köttbullarna… vad ska jag göra med resten och hur länge håller en öppnad flaska egentligen? ;)
Jessika: Jo, precis så. Med sex storasyskon har hon lärt sig manipulationens ädla konst.
Saxit: Ostronsås håller i evigheter. Absolut i evigheter. En gnutta fungerar fint som smakskjuts lite varstans: soppor, köttgrytor, svampsåsen etc. Och den är riktigt god till nudelwokar.
Gitto: det låter ändå som om du gör det utan klagomål, och att det är rätt kul med syster på besök. Anledningar att gå på grönan, äta sushi, etc :)
Jessika: Ja, jag tycker mest att det är kul! Hon är inte så lite fräck, syrran, men det kommer hon undan med eftersom hon är så jävla gullig. :)