Jag har kärat ned mig i Orto Novos kryddörter. Dels är de både ymnigare och fräschare än de trista dill- och timjanranglor jag köpte i Kalmar, dels är de nästan löjligt närproducerade. Att åka till Ekerö-ICA och köpa dem är faktiskt en omväg (tur och retur) på 2 mil, eftersom själva odlingen ligger knappa fem kilometer ifrån mitt hus.
Speciellt förälskad är jag i deras underbara grekiska basilika, samt kanelbasilikan som doftade så ljuvligt starkt att alla på bussen började undra vad det var för konstig parfym som störde näsfriden på hemvägen… Och att Orto Novo – i stället för det vanliga avskräckande: “OBS! Ej krukväxt!” som brukar pryda de små växthusskrämda plantstackarna – tydligt skriver ut vilka av deras kryddörter som lämpar sig särskilt att plantera om i kruka ger dem all heder. Just nu bloggar jag med jordiga naglar efter att ha planterat om sagda grekiska basilika i en betydligt rymligare kruka.
Men får du inte tag på Orto Novo-kryddorna, så misströsta ej! De flesta av snabbköpens kryddörter går alldeles utmärkt att omplantera trots alla konsumtionshetsande “köp ny nästa gång”-varningar. Jag planterade för en massa år sedan om en (riktigt ranglig och ganska barplockad) basilikaplanta i större kruka någon gång på vårvintern och gav den sedan till min far med order om att plantera ut den i trädgårdslandet. När jag sedan kom hem i juli kunde jag inte för mitt liv hitta den och urgick från att den dött. Någon vecka senare frågade min far varför jag inte använde den där förbannade basilikan som växte så det knakade, varpå han pekade på något som vid detta lag såg ut som en väldigt förvuxen potatisplanta. Min lilla basilika hade blivit stor! Att den dessutom klarade en omplantering till (i kruka den här gången) och ytterligare 16 månader i köksfönstret (basilikan är vanligen ettårig i Sverige, men genom att nypa av blomknopparna kan man lura den) visar att det inte behöver vara så värst krångligt ändå…
Så överge inte dina kryddörter, odla på – dör de har du i alla fall inte förlorat något!
(Bilden ovan visar den härligt smakrika grekiska basilikan, en kryddsöt kanelbasilika, en vacker timjan med lila bladundersida samt en ovanligt smakrik dill.)
Kommentarer
7 svar till ”Kryddig kärlek”
Du måste haft en mutantbasilika (muttrade hon surt).
Jag har upplevt samma sak med oregano. Mina fröodlade, ompysslade, långsamt avhärdade plantor stod där taniga och spretiga när jag tog en nerklippt oreganokruka direkt från köket och körde ner i rabatten en senvår. I slutet av sommaren var det köpe-oreganon som hade segrat och den överlevde vintern vilket de fröodlade inte gjorde. Och jag har också haft mutant-basilika i balkonglåda när jag bodde i lägenhet. Gigantisk blev den. Men att övervintra den försökte jag mig aldrig på.
Hej!
Jättebra blogg den kommer jag återkomma till…
//Joakim
Kul att se att någon mer än jag har dille på örter såhär års. Själv ör jag uppe i försöket att med nästan Bibliska mått av helande försöka rädda en stackars fransk dragon. Å andra sidan har jag en timjan, något som jag verkar kunna odla, trots synnerligen svarta, dödsbringande fingrar! :-)
Fin bloggpost, förersten!
(Och du missade något som inte åt glass i helgen!) ;.) Keep up the good work.
Lisa: Haha, du är bara avis…
Anna: Jag ska också testa med oregano i sommar, tror jorden här passar fint!
Joakim: Tusen tack! Du är välkommen tillbaka.
Jesper: Lycka till med dragonen, den klarar sig nog ska du se! Och vad gäller timjan är den ju nästan omöjlig att ta död på – tänk om alla ogräs var så smakrika?
Och glass låter inte dumt – men å andra sidan slickade jag på en istapp på holmenkollens topp i torsdag – det går inte av för hackor det heller!
Oregano utomhus är snudd på livsfarligt vid rätt förhållanden; den växer så det knakar och tränger ut det som växer intill. Ja, iallafall den som växer i trädgårdslandet vid familjens sommarstuga – den planterades nångång för länge sedan och ingen vet nog längre om det var frön eller plantor som var ursprunget. Och den oregano jag själv hade i en kruka på balkongen (inköpt som “riktig krukplanta” på Plantagen) överlevde en kall och ovattnad vinter för att snällt växa igen året därpå.
Fast det är inget mot sommarstugans körvel, som till och med tränger ut envisa ogräs som brännässlor och kirskål. Allt medan vi aktivt och förgäves motarbetar den med uppgrävning, eld och hett vatten…
Ett tips till en nybliven trädgårdsinnehavarinna: Plocksalladen på kruka kan man dra i sär och plantera ut. Det behöver inte vara så mycket blad alls på den, men nått litet pytteblad skadar inte. I slutet av april går det utmärkt om man täcker med fiberduk vid frost. I en kruka brukar det finnas två-fyra plantor. Ett utmärkt sätt att få plocksallad fort!