Så här brukar det vara mot slutet av sommaren när vi varit mycket på Holmen. Näsan är lite röd, jag sover bättre om nätterna. Råttorna i magen har dragit in klorna och kommit till ro. Nu ligger de på rygg, visslar milda melodier och viftar sakta på svansarna. Allt är precis som det ska. Då börjar längtan till mitt kaotiska skafferi hemma i stan göra sig påmind.
Visst är det gott med busenkel sommarmat. Men sirensången från sichuanpeppar, svart spiskummin och myskokryddpastor har växt sig så stark att jag kan höra den över hela finska viken. Jag känner i andanom den nötsöta fylliga doften av nystekta kikärtspannkakor. Det är sådant som gör att jag kan åka härifrån utan att lipa. I alla fall inte så värst mycket.
Min man har hotat med att han vill lära sig laga asiatiskt på allvar i höst. Själv ser jag fram mot att på allvar etablera filosofin fegvego i vårt kök. Mindre köttportioner och mer kryddor. Jag ska utveckla mitt panirmakande och Johan hotar med att prova på att göra tofu.
Och så ska vi ju få igång en massa nya spännande funktioner på Taffel.se och ha en liten nypremiär för den förbättrade designen. Fler burkbyten och andra hyss blir det också under hösten. Kom gärna med förslag på roliga träffar!
Kommentarer
10 svar till ”Längtan hem till skafferiet”
Välkommen tillbaka till vardagen! Vissas vardag är tristare än semesterns dito, men för dig verkar det vara det motsatta. Åtminstone vad beträffar skafferiet. På tal om kryddor…Har du några tips på bra kryddbodar/butiker? Fysiska eller virtuella gör detsamma.
Hasse: Jag är inte så imponerad av kryddbodar för det mesta. De har lite för dålig omsättning och många förvarar kryddorna i stora genomskinliga glasburkar där de utsätts för både syre och luft. Jag älskar Cool Chile Company som har kalasprodukter som ajg köpte i London (vet ej om de skickar till Sverige). Jag köper mycket kryddor på Klippet Fridhemsplan. Gärna sichuanpepapr och Facing Heaven från Risbergs som har tipptoppkvalitet på dessa kryddor. Det viktigaste är att handla å ställen som har hög omsättning. Och att köpa hela kryddor istället för malda i så hög utsträckning som möjligt.
Fiddes Payne är en ny bekantskap som jag blev positivt överaskad av men jag fick ju färska produkter från företaget …
Tackar! Cool Chile Company skickar till svedala för en avgift på 4£.
Iallafall om man skall tro deras hemsida och det skall man väl.
Det var inte farligt! Jag är supernöjd med deras grejor. Missa inte anchon!
Tack för Din text.
Vid sidan av normal faktainformation.
Tack igen.
Så Johan ska prova på att göra hemlagad tofu. Cool! Hittade ett recept i “Ningtsus (Malmqvist) Kinesiska Kokbok” Forums förlag, utgiven 1980. Har spanat på det länge, men inte kommit mig för. Det där med magnesiumklor får mig att tveka. Låter som om man måste vara vetenskapsman! Och var hittar man magnesiumklor?? Men Johan kanske vågar och vill leta??
Hur som helst, här är receptet.
För att laga bönost (tofu) behöver man en fyrkantig träram med 20 cm sida. Den ska vara 5 cm hög.
Ingredienser:
2 dl sojabönor.
2 strukna tsk magnesiumklor (mg2) utrört i 1 dl vatten.
4 liter vatten.
Beredning:
Låt sojabönorna ligga i kallt vatten över natten. Pressa sedan bönorna tillsammans med 4 liter vatten i en juicepress utrustad med centrifug. Hetta upp den mjölkaktiga vätska som pressats ut. Rör om för att undvika att den bränns vid. När bönmjölken sjuder upp tar man kastrullen från spisen och tillsätter magnesiumkloret, droppe för droppe. Rör försiktigt tills bönmjölken ystar sig. Lägg på locket.
Ställ träramen på en stor skärbräda eller ett bakbord. Lägg en fuktad handduk över ramen och pressa ned den i ramen. När bönmjölken har stått under lock i 10 minuter häller man den i träformen, pressar försiktigt ner massan genom handduken och viker duken omkring osten. Slutligen skär man bönosten i fyrkantiga stycken, med 4 cm sida.
Om Johan vågar vara föregångare ser jag fram emot en rapport angående resultatet:-)
Vi håller på att luska fram recept. magnesiumklorid är precis som natriumklorid ett salt som utvinns ur havsvatten. Kallas även nigari.
annars använder man gips hi hi
alltså det här med nigari, vart finns det? vi har letat i myllret på möllevången och i snart hela stockholm, få vet ens vad det är och ingen har det. som sann tofuälskare vore det kul att gör egen. må gott och lev väl.
albina: kolla på japanska torget annars finns det kalciumsulfat att använda. jag har aldrig köpt det själv men sett det i China Town t ex.