Isobel har ju tidigare skrivit om lysande om kostrådsterrorn för gravida, nu ger Livsmedelsverket henne delvis rätt. Det är numera okej för kvinnor att dricka högst måttliga mängder under ammningsperioden.
Och man kan ju tycka det är bra att kvinnor får använda sitt eget sunda förnuft, framför allt som bröstmjölk från till och med en rätt packad kvinna innehåller mindre alkohol än filmjölk. Men icke. Aftonbladets forum fylls av ilskna kommentarer från mammor som tycker att det är fruktansvärt av mammor att på ett sådant flagrant sätt prioritera sig själva framför barnet, och fotbollsfrun Malin Wollin är inne på samma spår i sin blogg:
“Varför är jag så arg? Därför att mammor inte fixar den uppoffrande biten av föräldraskapet. Om det nu är en uppoffring att avstå alkohol tills barnet har slutat amma.”
Och visst, man får tycka vad man vill, men däremot är det ganska dumt att tycka något så mycket baserat på någon slags känsla av att den perfekta mamman är en uppoffrande madonna som alltid sätter barnet i första rummet, i stället för att basera sina åsikter på någon slags vetenskaplig grund. Visst, man bör nog undvika att supa sig asplakat samtidigt som man ammar, om inte annat för att man kan råka tappa ungen, men att dricka ett glas vin till maten gör knappast att man hamnar på glid mot alkoholismens branta stup. Hela den är idéen är så vansinnigt ojämställld eftersom det alltid förutsätts att bara mamman kan hantera barnet, att det ska vara en sann glädje för kvinnan att utplåna sig själv i moderskapets namn samtidigt som ingen kommer på tanken att kräva detsamma av fäderna.
Varför anses det så fruktansvärt om modern går ut, tar sig en rejäl blacka tillsammans med vännerna medan mannen stannar hemma med ungen när det motsatta anses berättigat? Och varför får pappan ta ett glas vin till maten och sedan hålla barnet (för inte skulle väl någon mor komma på tanken att hindra honom?) samtidigt som modern är usel om hon gör det samma? Inte konstigt att papporna inte tar ut sina månader när mödrarna är så fast i sitt självupptagna martyrskap.
Jag tror att barn mår bra av lyckliga föräldrar som tar sig tid att ta hand om sig själva och sitt förhållande. Som unnar sig något ibland. Ett glas vin om det är vad man längtar efter, eller kanske en kväll utan barnet det är vad som fattas en. Och det gör en inte till en dålig mor. Risken är större att man blir en bitter, grinig mor om man är besatt av att uppoffra sig och utplåna sin egen identitet, det är jag övertygad om.
Uppdatering: Hemligamorsan (f.d. TBFKAEM) skriver om det här mycket bättre än jag – ge er dit och läs! Fast det är inte så konstigt, eftersom hon är bloggsveriges bästa samtidsanalyserare!
Kommentarer
22 svar till ”Martyrmödrarnas attack”
Framförallt tycker jag att det är kul att Malin Wollins barn ammar, mitt barn brukade dia. Nåja, i övrigt håller jag med dig. Jag drack då och då under den korta tid jag ammade mitt barn och jag lovar, han älskade när jag hade druckit ett par öl eftersom mjölken flödade och jag vanligtvis hade för dåligt tryck i tutorna.
Hurra, jag är så djävla trött på uppoffrande mammor, ja även pappor.
Det blir absolut inga fina ungar av detta, nej sunt förnuft ska det va. Om mor är sugen på- och bli glad av ett glas vin så blir även barnet det.
Hur mår barn som sedan får höra: Jag avstod/offrade minsan….. för din skull.
Jag läste någonstans att tänk om mamma och pappa dricker och barn blir sjukt och måste åka till akuten. Eh, taxi?
Amning är så självklart att det är som om du låter barnet svälta om du inte är beredd att göra det hela tiden. En kompis kunde amma en vecka men hade så mycket problem att det sedan var flaskmatning som gällde. Hon drack inte mer för det. Mamman alltså.
Gitto summerar allt. Vi pratar inte om att bara i vin, bara normalisera ett “kostråd” som faktiskt inte är vetenskapligt. Lyssna på Karin Bojs i DN. Hon är rak på sak i frågan. Och som sagt, man likställer några glas vin i veckan med alkoholism nästa. Avskräckelse har aldrig funka, lär inte börja nu heller.
“Kostråd” för gravida varierar över europa f ö. I Tyskland anses det helt okej att dricka ett liiitet glas rödvin om dagen under de sista tre månaderna av graviditeten. Jag har kusiner som uppenbarligen är normala.
Anna-Lena: Ja, en öl eller två som avslappning har jag hört rekommenderas på vårdcentralen om man har svårt att få mjölken att flöda, så det är knappast något fel i det!
Anneli: Så sant, kul att få den uppdämda bitterheten kastad i ansiktet på sig när man är tonåring! Det blir så lätt ett fånigt race där alla hetsar varandra att vara de bästa mammorna, och det präglas av en sådan självgodhet: “nej, JAG har aldrig lidit av att jag avstod vin, och DU är en sämre mamma om du blir sugen på vin när du ammar”. Och att bli sugen på ett glas vin är INTE att jämställa med att vara alkis.
Jessika: Sant att kostråden skiljer sig, och jag har svårt att tro att de har markant mer fosterskador i tex tyskland, men det har jag inga sifffror på.
Och ska man börja avstå ALLT som kan tänkas vara farligt bör man ju till exempel inte köra bil med barnet annat än i absoluta nödfall, man bör inte vara morgontrött (eller trött överhuvudtaget) eftersom reaktionsförmågan då försämras och man riskerar tappa ungen. Och man bör definitivt inte vara stressad av alla kostråd som ges eftersom stresshormonerna läcker ut i bröstmjölken de med, och faktiskt skadar barnet. För att inte tala om vad långvarig stress gör med moderns omdömesförmåga!
Självklart är det ett problem med alkoholiserade mödrar, men dessa lär inte ha avstått från alkohol under vare sig graviditet och amning förr bara för att nu tycka det är okej att supa sig dyngraka – tror man det är man ganska korkad! De kommer man inte åt med sådana här kostråd eftersom de mycket väl begriper att de inte ska dricka, men gör det ändå. Och ju mer vi skambelägger dem som dåliga mödrar, desto mindre är chansen att de söker hjälp för sina problem.
Puh, det blev nästan ett blogginlägg till!
Jag drack vin och ammade friskt. Tyckte att det var otroligt gott med ett glas vin efter avhållsamhet i nio månader. Bägge barnen är so far, helt normala och har varit väldigt lite sjuka. Om det beror på amningen vet jag inte, tror mer att den dagliga kosten har haft en gynnsam inverkan på dem.
Debatten går inte fullt lika högljudd när det kommer till det vi stoppar i ungarna när de börjar äta, för att inte tala om när det kommer till skolmat.
För övrigt tycker jag att det är dags år 2008 att avskaffa begreppet dåliga mödrar och den förbannade skulden. Vi gör så gott vi kan.
Så bra skrivet! Förstår inte paniken hos alla martyr-mödrar, om ett direkt felaktigt kostråd ändras (barn skadas av amning när mamman druckit 1 glas vin) kommer alla ammande mödrar börja toksupa, och tappa sina barn! Ammande mödrar måste vara dumma i huvudet, och extremt lättledda.
Just martyr-biten är jobbig att argumentera emot. Det går inte att säga jag gör som jag vill (med stöd av forskarvärlden) och du får göra som du vill; -Ett glas vin skadar inte barnet, alkoholhalten blir så väldigt låg i mjölken. – Kan du inte avstå från vin när du ammar, det kan minsann jag, och då är jag mycket mer mogen och vuxen än vad du är, du måste offra vissa saker för att vara mamma! Som sagt, stackars tonåringar som får alla uppoffringar slängda i ansiktet!
Plus, som många som kommentarer säger, var finns papporna? Ingen som inte är spiknykter får hålla i barnet någonsin? Och lycka till att konkurrera med en martyr-mamma. Hon har alltid offrat mest, och längst, och vet bäst.
Och, som jag läste någonstans, hur pass nyttigt lär det vara att dricka lightläsk och sedan amma? Äta godis med jättekonstiga tillsatser?
Hear hear, mycket bra skrivet! Bort med martyrskap och skuldbeläggande utan vetenskapliga bevis, fram för att tillåta sig själv att få lita till sitt sunda förnuft och att njuta ibland.
Jessika: hehe, om att föräldrarna inte kan skjutsa barnet till akuten är ett argument för att föräldrarna inte får dricka, får man då skaffa barn om man inte har körkort? ;)
Gitto: det där med alkoholinnehållet i bröstmjölk vs filmjölk, var det något du drog till med eller är det ett faktum?
Lillis: angående bil-/körkortslösa
Ställ frågan på fotbollsfruns blog.
Att döma av vissa inlägg tror jag nästan Du skulle få ett avrådande svar.
ninna: Ja, skolmaten är ju ett skämt, och garanterat betydligt skadligare för barnens hjärnor än några glas vin vid amningen. Hur ofta ser du fet fisk på matsedeln för barnen – något som är extremt viktigt med tanke på omega 3-fetternas betydelse för växande hjärnor. Men det tycks inte vara lika intressant att diskutera…
Linda: Ja, det är omöjligt att vinna mot en martyrmamma, framför allt som de inte argumenterar med sakliga argument, utan bara går på känsla. “Du kommer förstår när du själv skaffar barn” tycks vara det bästa argumentet alternativt “varför chansa när man kan göra en liten uppoffring”?. Jaj ja, det drabbar väl mest dem själva och dessvärre i förlängningen deras barn.
Lillis: Jag hänvisar till Karin Bojs, men det är ganska enkel matematik, eftersom promillet i bröstmjölken blir det samma som i blodet. Dricker man så att man är så pass full att man börjar se dubbelt bör man ligga på ungefär två promille, vilket är vad filmjölk innehåller.
Örjan: Jo, man börjar nästan undra vilka krav dessa mammor har på sig själva och andra mödrar. Måste man vara helt utan skavanker för att bli mor? Och varför gäller det motsatta aldrig fäderna? Som någon skrev i en kommentar på någon annan blogg (minns ej vilken), så är risken nog statistisk sett större att barnen ska råka illa ut om pappan dricker, med tanke på hur våldsfördelningen i samhället ser ut.
hrm. Ej “motsatta” i sista stycket på min kommentar ovan. “Samma”, ska det förstås vara. Eller “motsvarande”. Ibland blir det fel.
Gitto: ja det var ju förstås ett smart resonemang, så långt tänkte inte jag! :)
Örjan: oj då, då håller jag mig nog borta…
Lillis: Jag blev också arg över att man utgår från att alla ammande både har körkort och bil. Om man tänker på sitt barns säkerhet kanske man inte ska köra bil mitt i natten om man dessutom är utom sig av oro.
Jag håller gärna med om att man inte ska dricka mycket när man ammar av andra skäl än de medicinska. Men det är inte Livsmedelsverkets uppgift att lägga sig i sådana saker.
Jag blir alldeles mörkrädd att läsa hur kvinnor läxar upp andra kvinnor och ställer upp krav hur andra ska vara för att få vara mödrar.
Jag tycker också det är bra att de har ändrat kostråden. Och bra poäng med skolmaten etc, känns väldigt sant!
Hur som, jag undrade om det är för att vi har ändrat våra alkoholvanor i det här landet? Att den förut klassiska helgbleckan, som nog fortfarande inte är särskilt hälsosam, bytts ut mot vin till maten? Det verkar väl rimligt? Att nu “vågar” de säga att det är ok med alkohol..
Hur som kommer jag nog både dricka vin och äta mögelsost när det blir min tur, utan körkort.
Det är fascinerande att så många vuxna människor totalt tappar sitt rationella fotfäste när de kommer in på moraliska frågor som amning och alkohol. Vips så är det bara magkänsla och inget intellekt alls…
Och hur kommer det sig att ingen av alarmisterna verkar fundera över att även ammande kvinnor faktiskt förbränner ett glas vin på ett par timmar – så att de mycket väl kan amma alkoholfritt om de vill, med lite timing?
Det är så mycket skuld som läggs på ammande mammor ändå. När jag gjorde praktik på BB och amningsrådgivningen körde de med att “alla kan amma”. Och där satt dessa mödrar med såriga, variga bröstvårtor och grät och det lindades kålblad runt om mot mjölkstockning och jag vet inte vad. Jag berättade att jag inte hade kunnat amma mitt barn mer än knappt två månader för att mjölken inte räckte till och fick då höra att jag gjort fel när jag ammade. Jaha, är det inte jag som känner min kropp bäst? Jag ammade i stort sett dygnet runt tills jag fick hemorojder men ungen blev inte mätt ändå. Jag var tvungen att ge tillägg. Och när jag höll upp EN dag för att kunna dricka lite alkohol till påsk med familjen så sinade jag helt.Och som sagt, ända gången det rann till var när jag drack öl och då dög det inte med lättöl för att det skulle rinna till, det funkade bara med ett par starköl.Och trots att det rann så bra och ungen drack och drack och sedan somnade nöjd så hade jag urdåligt samvete. Jag hade ju druckit alkohol.
Lisa: Sant, så sant!
Anna: Ja, jag tror det har lite med våra ändrade alkoholvanor att göra, det håller nog förhoppningsvis på att ske ett paradigmskifte. Men samtidigt är så många fast i det här gamla, att det är fult att dricka alkohol, att man måste supa sig dyngrak om man dricker ett glas vin och så vidare. Kan eller vill man inte avstå alkohol under ammningen är man liksomm per definition alkoholist i en del överspända människors ögon. Trist…
Malin: Ja, ett glas vin förbränns ju ganska snabbt! Eller så kan man ju faktiskt tappa ur bröstmjölk innan man tar det där vinet. Dessvärre tror jag att det inte är en praktisk fråga för många, utan en moralisk. Man är liksom en dålig mor om man ens kommer på tanken att tänka på sitt eget välbefinnande en kväll.
Anna-Eva: Ja herreminje, det låter ju inte riktigt klokt! Men det är lite samma grej att folk blir hysteriska om man väljer planerat kejsarsnitt i stället för en naturlig förlossning. Jag har inga åsikter om att man vill föda naturligt, utan smärtlindring och så vidare, men att det ska vara så tabu att säga att man hellre slipper smärtan, tack! Vilken människa skulle komma på att göra en blindtarmsoperation utan bedövning bara för att “det känns så underbart efteråt”? Och alla dessa kvinnor som är övertygade om att de inte ska ha någon smärtlindring och känner sig dåliga och svaga för att de skrikit efter ryggmärgsbedövning när det varit som värst – det är ju helt absurt!
Anna-Eva: Tidigare var öldrickande en vanlig rekommendation till mammor vars mjölkproduktion inte räckte till. Mitt exs mamma berättade gärna om hur grannhustrun som normalt var nykterist pimplade öl (inte lättöl) för att kunna amma sina barn (60-70-tal). Barnen mådde bra (och mamman också).
Håller med om att det kanske inte är lämpligt att dricka sig asplakat om man har ansvar för ett barn samtidigt, men det gäller ju oavsett om man är ammande mamma, pappa, moster, barnvakt eller liknande. Men steget mellan asplakat och lite vin till middagen är rätt stort.
Jag drack gärna ett glas vin till maten på helgerna när jag ammade. Personligen tyckte varken jag eller min man att det var ett dugg konstigt eller farligt, då ungen oftast var både nyammad och sov när vi åt. MEN det var inget jag gärna talade högt om, exvis efter att jag blev tillfrågad om förslag på en alkoholfri välkomstdrink. Föreslog cider (2,2% utstpädd med en annan jucie) hon tackade nej eftersom hon var gravid… Då vet man att man har så olika syn på saker att det inte är värt att diskutera utan att bli för evigt dömd. Fast det kanske gäller det motsatta också ;)
När jag var gravid första gången berättade min mamma om den hemska nyårsaftonen tre månader innan jag föddes, då det uppdagades att min pappa hade träffat en annan.
“Jag söp mig redlös”, sa mamma. “Men det gjorde nog inte så mycket, för sen spydde jag upp allt igen!”
Jomen, morsan. Då fattar jag varför jag inte är helt normal. ;-)
Tänk om det varit jag som gjort samma sak 2004? Då hade jag garanterat blivit släpad till skampålen.
Malinka: Min mamma berättade häromdagen om enda gången hon druckit under graviditeten. Det var när hon var gravid i nionde månaden med sitt sjätte barn, min lillebror Max, och drack två glas vin. Problemet var bara att hon blev så avslappnad att ungjäveln vände sig! Det var bara att ta ett glas vin till, lägga sig ned på sängen och vända tillbaks honom med händerna! Min mor är minst sagt cool.
– och sen hoppade jag så att han verkligen skulle förstå att ha huvudet neråt. Han fattade vinken som tur va.
Wow, tack för komplimangen. Komplimangerna, förresten. Jag tycker dessutom att du skrev om det mycket bättre än vad jag gjorde.