Nyckeln till smidig matlagning stavas mise en place. En god mise en place kan vara skillnaden mellan att hålla sig flytande eller drunkna i beställningar en stressig service, men den är inte heller oviktig i ett hemmakök. Att ha skalat löken och veta var mjölken står kan vara vitalt i ett stressigt skede.
Chefen är den som har lärt mig värdet av inte bara en fuktionell mise en place, utan en vacker mise en place. Det blir så mycket härligare att dekorera med örter när de är ordnade i ett tjusigt örtlandskap i bläcket. Min ört-mise en place här hemma är inte lika tjusigt välordnad, men det vägs upp av att komponeterna är tusen gånger vackrare än tråkiga örter på ask. Jag kan garantera att innehållet skulle kvala in på vilken ogräsinsnöad krog som helst, nästan i alla fall, efter att ha tagit hjälp av taffels egen Roland Rittman.
Den mest populistiska delen består av frökapslar och blad från spansk körvel och ramslöksknoppar.
Kommentarer
13 svar till ”Mise en place”
Om du staplar körvelkapslarna vill jag se ramslöksknopparna lagda i en pyramid!
Får jag bara lite morgonljus ska du få din önskan uppfylld!
Väntar med spänning på att höra vad du gillar laven.
Flott!
Det var ett tag sedan man hade tillgång till den spanska körveln men håller till fullo med om att det är de små mjälla frö kapslarna som gungar båten.
Rötterna från stensötan kan vara något du måste testa i sommar, som jag minns det har dom mycket intressant potential.
Glöm aldrig RÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄRRÖNNBÄR
Rötter överhuvudtaget ska få lite extra uppmärksamhet.
Hur skulle jag kunn glömma rönnbären! Läs lite extra i white senate upplagan, Borgafjäll, och du kan vara lite stolt :)
Men känns lite tidigt att börja tänka på rönnbär nu, långt till första frosten…..
Så sant men har klurat lite på om man inte kunde göra någon slags saft/nektar på blomstjälkarna!
Har hört att häggblommor som tillreds som flädersaft är en hit med sköna bittermandels inslag så jag tänkte lite i dom banorna.
Om ni ändå är ute och gräver på gamla ödetorp håll ögonen öppna efter förvildad pepparrot.
Den är lite kul och med så mycket mer karaktär än den som bara fått växa i spikraka led.
Trivs mörkt och fuktigt så leta där det är som ogästvänligast.
Låter spännande! Suger åt mig allt som en tvättsvamp för närvarande. Jag är förbannat svag för bittermandel.
Växer det något vidare norröver?
Har satt fart längs med solsidan på älven men har inte tagit mig ut till havet där jag gjorde bra fynd i höstas med strandsenap och kål och vildlök bla.
Skulle vilja hitta lite blåstång eller alger och liknande men såg inget sånt sist jag var ut.
Kål låter intressant. Men blåstång borde det väl finnas? Hur är det med havtorn?
Det mest intressanta och outforskade i matväg här uppe ifrån är ju flodmusslor.
Tänk dig själv smakerna av hela taigan och fjällkedjan filtrerat genom en smäcker mussla.
Fridlyst och för 25 år sedan nästan utplånad så det betyder off limits eller.. det här är mitt land det här är ditt land……
Visst är det viktigt med fridlystningar och sånt och man ska respektera dem i största möjliga grad och blablablabla. Men om det existerar en mussla som tagit musten ur hela underbara fjällvärlden så finns det inga alternativ, den måste ätas. När blir jag uppbjuden på moules montagnière? Kokt med kajp och fjällvatten?
Nog finns den alltid och heter i själva verket flodpärlmussla. Dessutom har den fått en hel älv uppkallad efter sig(Pärlälven)så den torde vara speciell.
Slånlaven var en oväntat trevlig bekantskap. Blancherad och smörstekt får den som du sade en smak av skog och svamp. Du säger trattkantarell, jag säger rödgul trumpetsvamp, men det må gå på ett ut.
Den var heller inte besk, det mesta lakades ur under blancheringen. Där fanns en liten syra också. Konsistensen var super, snackfaktorn skyhög. Det var inte sista gången det lagades slånlav i vårt kök, det kan jag säga.
Säg inget till fåren.