Notis från en rivning

Ett fuskbygge gick i graven idag, saknad endast av ett gäng filtade tomtar och några små leksakskatter i japansk stil som under ett par veckor ockuperat detta bruna, skeva torp men som idag avhystes av en bestämd, målinriktad treåring som givits kontraktet på rivningen. Från en närbelägen hylla följde de rivningsprocessen som inleddes med den redan halvt raserade baksidan, och som ganska snart omfattade även tak och gavlar.

Passningen mellan väggar och tak var usel, och någon hade försökt skyla över sina misstag vid ritbord och sammanfogning med en vit, fluffig massa som smetats ut överallt, över glipor och ojämnheter. Byggnaden saknade grund och skorsten, och vindsvåningen saknade fönster. Dörren var obrukbar, fast monterad på glänt.

Takpannorna – om de nu var takpannor, de runda och färggranna föremål som låg här och var på taket, var misstänkt blankpolerade och det såg onekligen ut som att rivningen inletts i smyg redan tidigare, kanske så tidigt som precis efter att bygget avslutats. Även den anfrätta baksidan gav misstankar åt det hållet.

Inom några minuter låg huset i ruiner. Varje spillra bröts snabbt ned av flinka händer och fördes iväg för omedelbar destruktion. En kvart senare fanns inte ett spår kvar av hus eller inventarier. En koncession för byggande av nytt hus på samma plats delades ut, men byggstarten kommer förmodligen att dröja nästan ett helt år. “Jag lovar”, sade byggherren, “att göra det mycket bättre nästa år!”, men de orden möttes av hån från de åskådare som bevittnat hela händelsen.

De avhysta ockupanterna gick skilda vägar. De filtade tomtarna fick husrum i en skokartong, medan leksakskatterna återvände till det plasthus i hiskeliga pastellfärger som de trodde sig ha lämnat för gott.

Nu är glada julen slut, slut slut.