Smulglass. Det pågår någon slags förlorarboll i bakgrunden. Skit i det.
Då och då måste man hantera detta att man är ett geni. I vanliga fall går det att supa bort allt som sticker ut, men ibland slås man av sin egen förträfflighet i mellangärdet.
Som vanligt var det en slump. Nästan all genialitet uppstår av slump. Få är de stora tänkare som suttit och tänkt. De få som gjort det har varit som Kant och Heidegger. Dvs lite för mycket tanke och lite för lite pajglass.
Sa någon pajglass?
Ja.
Tänk er en riktigt god rabarbersmulpaj. Tänk er att man dekonstruerade den och byggde upp den igen, men den här gången som glass. Tänk er att jag gjort det. Det har jag nämligen sysslat med idag.
Pajglass
Receptmakare: Margit Richert
Portioner: rätt många
Tid: rätt lång
“Skriv beskrivning” uppmanar receptmallen mig. Jag tror inte det behövs någon.
- Vaniljsås:
- 1 dl mjölk
- 1 vaniljstång
- 1/2 dl socker
- 3 äggulor
- 2 dl vispgrädde
- Rabarberkompott:
- 6 dl mkt späd finskuren rabarber
- 1 dl socker
- 2 msk honung
- Smul:
- 1 1/2 dl havregryn
- 1 1/2 dl vetemjöl
- 1 dl socker
- 100 g g smör
- 2 msk kallt vatten
- Sätt ugnen på 175 grader.
- Gör vaniljsåsen. Skrapa ur vaniljstången. Sjud upp skrap och stång i mjölken och låt svalna. Ta upp stång och rör ned sockret. Sjud upp igen. Rör ned äggulorna och sjud tills krämen börjar tjockna. Man kan göra detta under vattenbad om man inte är lika modig som jag, men ärligt talat?
- Låt krämen svalna och vispa sedan grädden. Blanda de tu och sätt vaniljsåsen i kylskåpet så länge.
- Rabarberkompott så. Koka upp ingredienserna. Sjud tills rabarbern är helt mjuk och vispa sedan sönder allt så du får en jämn kräm.
- Gör smul: Tärna ned smöret i resten av ingredienserna och baka långt ned i ugnen tills det blivit rätt hårt, lite mer än en halvtimme.
- Dags att montera glass! Jag körde glasspinnar eftersom jag är ett barn inombords, men man kan ta en stor form om man hellre vill det.
- Blanda rabarberkompotten med hälften av vaniljsåsen. (Resten hittar du säkert en användning för, det är jag övertygad om). Varva rabarbersmet och smul. Du behöver inte allt smul, men återigen litar jag på din intelligens för att hitta ett användningsområde för det överblivna. Ät det över diskbänken bara, det smular.
- Frys.
- Ät och komplimentera dig själv till ditt geni, det gjorde jag.

Kommentarer
8 svar till ”PAJGLASS!”
Att lyckas följa ett recept signerat Heidegger vore något. Tack för denna lättfattliga guide.
Ytterst genialt detta.
Eftersom jag är lite dum undrar jag bara: hur får man fast det hela på pinden?
Jonas: Hehehe.
Kinga: Åh, det är sådana där färdiga formar man köper, så man kan göra isglass åt barnen. Finns tex på ikea.
Spännande recept. Kanske provar.
Men då kommer jag att byta vaniljkrämen/glassmeten med mjölk mot parfaitsmet(bara grädde).
Eftersom ren gräddsmet (parfaitsmet) har mindre tendens att bilda iskristaller.
Men honungen till rabarbern är ju helt rätt, inte bara ur smaksynpunkt.
Den anges ju som “hämmare” vad avser iskristaller.
Alternativet brukar stavas “glykos”.
Kanske lite alkohol i smeten för att undvika alltför hård glass?
Örjan, denna glass blev parfaitlik och alldeles kristallfri och dessutom lagom mjukseg. Så jag skulle inte oroa mig om jag var du – den relativt stora sockermängden (som ju pareras av gräddlenheten och rabarberns syra räckte gott för att få en len glass) . Och honungen var givetvis med just av den anledningen.
Det blev en fullkomligt fenomenal glass om jag ska vara ärlig, är oerhört nöjd med mig själv.
Aha. Pajsmulorna suger åt sig ev överskott på vätska!
Tänkte jag inte på.
Jag gjorde dubbelsats, för det är en sådan sorts person jag är. (egentligen hade jag ett sjukt överskott av rabarber eftersom jag behövde skära ned mina) Mixade bara halva rabarberkompotten och gjorde en traditionell smulpaj av ena halvan (Vaniljkrämen var förbannat god)
Glassen blev fenomenal och är redan slut! Otroligt len och krämig, söt och syrlig och CHRUNCHIG!
Enligt receptet så ska den överblivna smulen och vaniljkrämen användas på ett lämpligt sätt, och ja. Det blev inte ett gram kvar!
Om det funnits ett nobelpris i glass skulle du antingen vunnit det eller så hade det stått “GLASSCHOCKSSKANDALEN” på löpsedlarna, genialt är ett milt uttryck och jag ska genast ut och palla rabarber!
(se förresten till att inte Sia eller Åhus försöker sno konceptet, jag anar att de skamlöst skulle förpacka och sälja pajglass under eget namn till nästa sommar…)