Varje vinter får vi en grotesk leverans av den allra möraste finaste renkalvskav. Bonusungarna älskar när jag lagar den med mycket svamp och grädde. Jag brukar laga den ungefär så här men med många små avsteg och irrvägar beroende på vad som finns i kylen. Vi har också gjort en mycket lyckad tacofyllning, men då kryddades tyvärr lite av renens egenart bort.
Nå, vad ska jag göra med de två sista renkalvsskavpaketen (försök säga det ordet fem gånger snabbt) så att det blir plats för nästa laddning? Inte kombon svamp, grädde enbär i alla fall. Kom med ett kreativt förslag och bli Veckans matnörd!
Senare idag får ni recept på en kalopsliknande älghögrevsgryta. Om den blir god vill säga.
Kommentarer
33 svar till ”Renskav? Veckans matnörd vet!”
jag har idé, men ska testa först, vi kan väl få recept även om grytan inte blir god, kanske med en kvalificerad gissning om anledningen?
Jag har gjort bibimbap med renskav, det funkade utmärkt.
Renskavspizza?
6 dagar i veckan i 16 månader och 16 dagar har vi bakat en syndfullt god pizza med renskav, nu gör vi de 7 dödsynderna 6 dagar till sedan 7 dagars Pizzafestival, Lucia t o m 4 advent bakar Corrado di Pinto klassiska Italienska pizzor på 19 Glas!
Åh, så klart vi ska kötra renskavspizza med västerbotten. Men ska det vara tomatsås också? Och vilka kryddor? Pepaprrot vore gott men då kan man bäl inte ha rosmarin i tomatsåsen som också vore gått.
Börjar fundera på en toskansk renragu med renskav, enbär, rosmarin, salvia tomat, vittvin och fänkål och kanske karljohan. Det är ju galet gott med hjort och vildsvin. Men renen blir kanske i vildaste laget?
Attans, folk hann före med pizzaförslaget. Då föreslår jag den koreanska rätten Bulgogi, eller “eldkött” som det betyder. Päron, vitlök, soja, ingefära, råsocker och purjolök i marinaden. Servera i salladsblad med ris, fint strimlade grönsaker och rostade sesamfrön. Fast varför berättar jag detta för dig? Du är ju Lisa!
Bulgogi har jag funderat lite vagt på men det är något som inte riktigt funkar i min mun med så mörkt och smakrikt vilt och för mycket soja och sött. Men däremot börjar jag nu tack vare dig tänka på pizza bianco med västerbotten, rucola, pepparrot och päron. Fast det känns mer som en förrätt…
Varför inte svennebanana till det hela en aning, fast med lite klass och stil – hemlagad currypasta á la Nigel Slater, grönpeppar, cocosmjölk, limeblad och svamp? Jag tror det skulle funka ypperligt! (Grönpeppar och svamp är inte mitt tillägg, det är vad igel själv förordar. Och det funkar!)
Nigel, givetvis – inte “igel”!
Jag har gjort lasagne (recept från Allt om mat så ej hemknåpat) med renskav, haft det på pizza samt gjort goda pastasåser med rödlök, vitlök, grädde och pecorino. Serveras gärna med casarecce-pasta.
http://www.alltommat.se/recept/lasagne-med-renskav-och-getost-1563/
Jag blev lite trött på skavbitarna en gång och gjorde helt enkelt så att jag malde ner allt till en färs och gjorde härliga renbiffar av det istället, med en god champinjonsås till. Kanske inte alls vad du var ute efter, men det var nåt jag kom ihåg nu och gott var det iallafall :-) Pizzan låter som en bra idé. Vill du ha pepparrot kan ju en pepparrotskräm kanske vara nånting, istället för den där bernaisesåsen vissa envisas med att ha på sin pizza :-)
Tack för alla fantastiskt förslag men jag är alltså ute efter något som INTE har svamp och grädde i sig. För jag är vråltrött på den kombon i olika varianter.
Lappkebab såklart!
Smörstek i massor med vitlök och lite chili och servera med hembakt tunnbröd och andra lappländska tillbehör.
(Helst i muurikka, över öppen eld men vedspisen kan gå och i väesta fall vanliga spisen )
;-)
Men om taco/kebabkryddan känns färdigbeprövad kanske min Lappländska Osso Buco kan göras med skav..?
http://web.mac.com/fjallmor/Webbplats/Blogg/Poster/2009/3/18_Osso_Buco_-_Lappland_Style.html
Jag har då inte provat, vi skavar för sällan
Fjällhälsningar!
Jag tänkte också i toskanska banor. Jag har bott i Florens och Pisa och är därtill både arrogant, välklädd och en smula introvert, så det toskanska kommer på flera sätt naturligt. En ragù di renna alla polenta är därför mitt val. Dock skulle jag välja ett rött vin, och dessutom komplettera fänkålen med lök, morot och selleri. Enbär och rätt mycket rosmarin. Någon liten tomat går för sig, men svampen tycker jag att man med fördel kan spara till andra rätter. Till detta alltså polenta; inget typiskt toskanskt kanske, men renbeståndet därnere är ju inget vidare det heller.
Jag gjorde ett ihopkok med teriyakisås,vitlök, sesamolja riven ingefära, sambal i en panna. Till detta gottigt ris och sesamfrön. Slank ner purjo någpnstans på vägen med. Och glöm inte skaven :)
Tobias: Åh, så underbar självdistans! Jag tänker nog låta ett av de kvarvarande paketen få smak av Toscana.
Fjällmor: Det låte rju himmelskt i all enkelhet. Barnen skulle älska lammkebab. Kanske bara en gnutta korianderfrö och spiskummin förutom vitlöken…
Nån gryta med spiskummin,chipotle, vitlök m.m. då? Antingen att fylla zucchini med och gratinera, eller servera med tortillabröd, grönsaker och “guckor”. Eller äta med svart råris blandat med nötter och kikärter.
Ett sätt att göra renskavs-pizza med pepparrot utan tomatproblemet skulle kunna vara att göra nån slags flammkuchen – creme fraiche, lök, pepparrot, renskav.
Fredric: Jag tror vi närmar oss något. Brukar det inte vara mjukstekt lök också? Kan tänka mig en mjukstekt purjobas…
Man kan nog göra som man vill med löken, jag har sett recept med både och. Jag brukar själv mjuksteka löken om jag gör flammkuchen i grillen
där det går undan på hög värme. I ugnen tar det lite längre tid så löken hinner bli färdig iallafall om man skivar tunnt. Purjo funkar nog finfint.
Eftersom jag är notoriskt lat börjar jag nu fundera på gratinerat tunnbröd som Flammkuchen.
Har ett vagt minne av att Jonas Borssén förslår habanero och lingon till Ren, men det kan vara bara dåligt minne.
Renskav som i Finska lappland..bryn skav och lök, salta och peppra, tillsätt vatten och kryddpepparkorn. Puttra en stund.
Det skav vara blött. Servera med klumpigt mos och lingon.
Snälla Lisa, säg att den goda renkalven inte dött förgäves! Inte ska du väl dränka den i pepparrot, chili eller sambal?
Om man inte vill att renen ska smaka ren, så behöver man ju inte äta ren. Själv föredrar jag min ren ren.
De platta paketen med seniga skivor av sammanpressat renkött får ligga kvar i stormarknadens frys. När midsommar firas i morsans födelseby några mil utanför Gällivare, då tas finaste rensteken fram ur frysen.
En tung vass kniv täljer tunna skivor innan frosten hinner smälta i köttstycket. I gjutjärnsgrytan dansar en rejäl klick smör. De mörkröda skavtunna skivorna av ren förses med färg medan en lök eller två skivas. Först när smältvattnet torkat upp och köttet brynts kan man överväga att lägga ner löken. Håll värmen hög – löken ska inte koka utan ta färg.
En rejäl skvätt vatten ger rikliga mängder gudomlig sky. Salt. Nymald svartpeppar.
Punkt.
På tallriken väntar pärstampen på sällskap. Mandelpotatis om du har. En smakrik gulköttig rund pära går också bra.
Ingen chili. Ingefäran lyser med sin frånvaro. Av kantareller och lingon syns inte ett spår.
Pärstamp? Skalad potatis kokas i saltat vatten. Mandelpotatis passas noga så inte alla hinner explodera. Häll bort kokvattnet. Ersätt med lite varm mjölk. Lite. Vi gör pärstamp här, inte puré.
Stampa ihop med pärstamp=potatisstöt. Salt, nymald svartpeppar. Smör.
Klart.
mums karibien…
Så älskar jag och maken att äta skav. Barna har varit svårflörtade, men nu får de nog stå tillbaka en kväll. Ditt inlägg fyllde mig med doftminnen utöver det vanliga…
Tack!
Vänliga fjällhälsningar
karibien: Det var väldigt fint skrivet! Jag gillar också smaken av ren, men jag har ganska bra smaklökar och har inga problem att känna rensmak även med andra ingredienser. Jag har konstigt nog väldigt svårt för den enkla kombinationen kött och potatis, har haft så sen barndomen. Gillar överhuvudtaget inte potatis utom mellan juni och september och har i synnerhet svårt för grov mandelpotatis. Tänk så olika vi alla är!
Ack, så olika vi är!
Själv älskar jag potatis i de flesta former, för de flesta syften och i de flesta tider – utom just mellan juni och september då jag inte finner någon anledning att befatta mig med vattnig sommarpotatis
Jag får nog förlika mig med att mina matförslag inte kommer att falla dig på läppen, matnörd får jag nog sikta på att bli utnämnd till vid mitt eget bord ;)
karibien: Jag gillar ditt sätt att skriva. Kan du inte skriva en liten hyllning till mandelpotatisen hos oss? Jag måste ju erkänna att jag gillar den med mos men bara om moset är löst och nygjort. Men bara kokt är den rälig i min mun.
Här hemma njuter vi renen i alla möjliga och omöjliga former. Den är magiskt mångsidig utan att förlora sin själ. Även fast vi utsätter den för helgalna upptåg i köket ibland…
karibien:
Säg ja, det vore en fröjd att läsa!
Håller med Lisa.
Snälla Karibien.
Skriv mer för Taffel.
Mina föräldrar brukar woka renskaven när de inte vill ha vanlig traditionell ren. På med teryakisås och chiliolja och woka färska grönsaker till. Blomkål, broccoli, sockerärtor, paprika, lite lök… Se till att det blir mycket sås och så ris till om man vill det.
Hjälp, jag rodnar faktiskt ;) men jag blir jätteglad för att ni tycker att jag skriver bra
Just nu är det inte mycket bevänt med matlust och skrivlust, men jag ska fundera på det där med en lovsång till mandelpäran
Nu väntar jag på att få veta vad det blev av Lisas renkalv
I detta hus gör den käre maken ibland en pastasås gjord på renskav, mjukstekt lök, färska tomater, räkor och en burk creme fraiche (ibland naturell, ibland med någon smaksättning som tomat/basilika). Salt, svartpeppar och ibland färsk skivad chili. Gott!