Som trogna och tålmodiga följare av den här realtidssjälvbiografin förklädd till en matblogg vet, så har får jag mina ryck. Jag dyker in i något ämne och blir så fast att det krävs kofot och Magnus oändliga tålamod för att lirka loss mig igen. Ibland är det koreanskt, ibland är det salmalax, ibland är det buljongkok.
Nåväl, sådan är jag nu av födsel och ohejdad vana. Men perioderna emellan… Då står jag liksom på tomgång och puttrar lite. Som igår när jag efter att i ett anfall av mild dödslängtan ryckte åt mig de tre första ingredienserna jag hittade i kyl, frys och skafferi serverade stekt kycklingfilé med broccoli och vita bönor i tomatsås. Det var riktigt gott, men ni förstår… Det går inte att använda annat som ett exempel på oinspirerad vardagsmat, vilket för övrigt är precis det jag gör nu.
Vad jag ber er om, mina kära läsare, är en liten knuff in på rätt spår igen. Jag behöver någonting att fördjupa mig i. Inte korv, där var jag redan förra året. Inte något som kräver en ugn som går över 160 grader. Inget sött, för det blir aldrig uppätet här hemma. Men i övrigt… Jag har en frysbox full av en halv gris och svamp, men trots detta känner jag inte den där halvt maniska inspiration som jag varit så bortskämd med tidigare.
Så, för att formulera mig kort: Vad skulle ni vilja att jag snöade in på härnäst?
Kommentarer
26 svar till ”Riktning sökes!”
Pateer och pastejer!
Husmankost från hela världen?
Minnernas mat- (dina madeleinekakor)
Mat från en tidepok (typ de gamla grekerna, 1890talet eller vikingatiden, såkallat historisk eller arkeologisk mat)
Vilt.
jag hörde att barkbröd är nya surdegen. men jag vette fan. jag tycker du borde ge dig i kast med det autentiska kinesiska köket, kolla in kinas mat på svtplay (bortsett från avsnittet där de lagar fisksoppa på fiskrens och glutamat). Tycker det kinesiska köket förtjänar upprättelse efter alla biff med bambuskott och fyra små rätter man har klämt i sig.
Syrat från latinamerika. Kontakten spanskt, kanariskt, latinamerikanskt. Kontakten afrika, latinamerika.
Kommer att peppra min egen blogg den närmaste tiden med mexikanskt/argentinskt, men hade gärna lärt mig mer om kinesisk mat om du pallar, Gitto :)
Instämmer med Anna: det kinesiska köket. Eller snarare de kinesiska köken. Där finns det mycket att hämta – det vore roligt att ta del av din tolkning.
östeuropa. Finns så fruktansvärt mycket gott som är nästan okänt här (passar dessutom väl med svampen).
Håller med Isobel, östeuropa, med inläggningar, grov basmat, rotfrukter, get, får,….
Klassisk tysk mat. Den halva grisen blir som gjord för det. Fast även östeuropeiskt låter spännande och visst gemensamt finns väl mellan de båda köken.
Hemgjord ost!
Gå öster ut och arbeta dig varvet runt, då har du lite att jobba på;-)
Tack för alla fina tips, jag riktigt känner hur det börjar klia i matlagningsnerverna!
Men Kina tänker jag inte ge mig på, det gör Lisa FW så bra. Det skulle bara bli fånigt om jag försökte mig på det. :)
Men det kan bli lite östeuropeiskt vad det lider, jag har redan kommit på ett recept jag vill provlaga!
Barbecue! Så där riktigt riktigt långlagat så att den där halva nassen (eller i alla fall delar av honom eller henne) faller isär med den där rökta/grillade alldeles underbara smaken och konsistensen. Visst, jag har också tittat ut på fryshelvetet utanför fönstret, men man kan väl få drömma…?
Hälsningar!
Helena
Ja Östeuropa låter bra.
Inklusive knödelskola. Både savorösa och söta.
Förresten “knödel” finns väl i alla matkulturer.
Från våra kroppkakor/palt över semmelknödel till asiatiska friterade risbollar.
Nu är detta en total proijecering, och det inser jag såklart.. Men jag tycker gott att du kan dra östeuropa ett steg längre och hasta dig in i forna sovjetunionen. När jag var i Moskva förra hösten åt jag spännande mat på både georgiska och uzbekiska restauranger, och hade gärna lärt mig mer ;)
Gitto! Hej darling!
Nyss hemkommen från en 10 dgr lång underbar vistelse i Sälen utan dator men med två söner, en man, alla avsnitt av Vänner på DVD och vetskapen av att ha 4 avsnitt kvar av Mad Men säsong 2 väntande härhemma…ja, du fattar. Jag rör mig i de bästa av världar. Tänkte också ta hem mat till stugan från din kusins restaurang (Bacon och Bä som min yngsta kallar det) på nyårsafton meeeeen det föll på att de hade fasta menyer på nyår. VIlket jag mycket väl kan förstå men det passade inte oss riktigt. Men vi kommer igen till vårt sportlov, v 7.
Jag såg ditt inlägg om Mad Men och -60-talsmat. Alltså, ask me…jag är uppfödd på -60-talsmat.
När svärmor gick bort fanns det en hel del mat-och kokböcker kvar som min man tog hand om, huvudsakligen från 40-50-60-talet. Känner jag mig nere och ledsen lägger jag mig i kökssoffan och bläddrar i något av exemplaren och det hjälper utan undantag.
Åh, jag ser dem framför mig, en liten bjudning med sandwich på teakbricka, de nymodiga potatischipsen, salta pinnar, öl och drinkar och sodavatten. Inte för att jag vet om det gick till så i min mans hem men ändå…
Festminnen från mitt eget hem på -60-talet är mest inriktat på middag med dans. Det var då förätt (ris, curry, räkor gratinerat i snäckskal), varmrätt (inbakad fläskstek, sås, potatis, sallad) och efterrätt (något som hette mullvadsbo och som var katrinplommon inbakade i något slags…marshmallowsmet och hyvlad choklad ovanpå). Dansen var på övervåningen. Möblerna var undanröjda och stora mattan ihoprullad, grammofonen stod ovanpå öppna spisen. Musiken? Ja, det är jag osäker på, vi barn fick ju inte vara med utan fick vara hos vår farfar som bodde i ett angränsande hus på gården. Men jag har minnen från liknande middagar något senare i tiden, på -70-talet och då var musiken Engelbert Humperdick, Les Humphrey Singers, Burt Baccarat (stavning?), tidig Tom Jones och Miriam Makeba (PataPata).
Så om du ska snöa in på något – försök med -60-70-talsmat.
Stor kram från Hazelnut
Mat från Öland!
Husmankost!
Långkok!
…vi behöver slå ett slag för den hemlagade svenska maten.
för att återvända till den skönt maaaniska inspirationen måste väl östeuropa vara helt rätt!
och som sally säger; RUSSIA.
det känns du just nu.
Tolv månader – tolv udda matländer
Tolv månader – tolv djurdelar
Tolv månader – tolv rätter som vardera innehåller minst en ingrediens som växer vilt i Sverige
Ja! Östeuropa. Ukraina! Björksoppa, silltårtor och goda korvar. Dumplings och torkad fisk.
Surkål = Centraleuropa
Själv håller jag på att snöa in på italienskt! Gjorde “Involtini di Calamari” till förrätt igår, mycket gott! Jag tror och hoppas nämligen på att det italienska köket har mer att bjuda på till förrätt än bara mozzarella! Måste undersökas närmare…
Kål! Alla sorters kål i alla former. Och det går ju utmärkt att kombinera med Östeuropa. Och nu börjar jag tänka på pierogi z kapusta, polska piroger och kål. Mmm. Piroger som är snarare dumplings än brödpiroger.
Tryckkokning!
Har själv nyss fått en tryckkokare av tomten och gjort ungefär allt i den sen julafton. Slottsstek, asiatiska grytor, soppor osv osv.
Går galet fort och smakar grymt.
Det första jag tänkte var det som Peter skrev först av alla. Pateer och pastejer, kanske mest för att jag vill göra det själv men aldrig vågar mig på det.
Appropå “Mad Men”-mat så var Mullvad min fars favoritdessert, men jag kommer knappast ihåg vad det var i den förutom katrinplommon.
Och på samma spår så gjordes det Glace a four under mellandagarna, var faktiskt riktigt gott =)
Emil: Vad kul att det är någon mer än jag som minns Mullvadsbo. Jag trodde ett tag att min mor hade hittat på namnet. Det var katrinplommon som istället för kärna hade en skållad sötmandel. Sen har jag minnen av gelatin, vispgrädde, vanlijsocker som på något vis rördes ihop med katrinplommon och sen formades till en rund boll, påminde om en halv fotboll. Mamma gjorde denna ända in på -80-talet.
En forn pojkvän råkade säga Humlebo istället för Mullvadsbo och blev så grymt utskrattad av familjen att han hoppade in i sin brandgula SAAB V4 och försvann för gott. Och lika bra var väl det :-)
Minns du vågen med smördegsinbakat också? Mamma hade pippi på detta en lång period under sena -60-talet/tidiga -70-talet. Det var inbakad fläskstek, karré, filé jämt på söndagarna. Jag har än idag svårt för smördeg om det inte är wienerbröd.