Definitionen på lyx är när det kostar lite mer än det smakar men är värt det. Sist jag föll i farstun och pungade ut vad jag var medveten om var löjliga summor var när jag införskaffade ett litet provrör mandarinhonung från Sicilien. 79 kronor var på gränsen till stöld. Brottsplatsen var Osthörnan på Hötorgshallen. Till röret köptes en krämig robiola, en mjuk ost som lagras kort tid, bara precis så att djuren som stått för mjölken hinner ge karaktär: ko, får och get. naturligtvis kommer jag att köpa det igen nästa gång jag går till Hötorgshallen. Jag är fast.
Hemligheten är att såväl ost som honung kommer från den smaktokiga italienskan Gina Hjorts importfirma Italiana Selection. Hittills har jag inte smakat en tugga av hennes grejor som varit ointressant och nästan allt har varit fenomenalt bra. Osten lagrad i tobaksblad var möjligen i magstarkaste laget.
Kommentarer
3 svar till ”Robiola och lyx”
Åh, mandarinhonung låter jättespännande. Jag är beroende av tryffelhonung till Monte Enebro, det kan vara kul att se om jag kan hitta ännu en drog av liknande slag.
nu blev jag riktigt riktigt ostsugen. och kanske ett glas passito till det. mmm.
Mandarinhonung låter sannerligen som något alldeles extra. Jag har aldrig sträckt mig längre än till akacia, kanske bore jag vidga mina vyer ytterligare.