Att göra vin av vatten må vara ett mirakel som Guds son allena fixar, men att göra kött av mjöl är i alla fall någonting de värsta kättare ibland oss kan klara på knappt två timmar. Allt som behövs är mjöl, vatten och lite tålamod. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8920","attributes":{"class":"media-image alignright","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"165","height":"248","alt":""}}]]Här i occidenten känner vi till den mystiska degklumpen som seitan, men samma klump lystrar till fu på japanska och mien chin på kinesiska. Det förstnämnda är ett japanskt ord som betyder ungefär ”gjort av protein” – det är dock en neologism som kommer ge dig förvånade och oförstående blickar om du försöker använda dig av ordet i Japan - det andra betyder kort och gott ”gluten” och det sistnämda betyder ungefär ”degfibrer”. Tillsammans sammanfattar namnen vad det handlar om: ett proteinrikt köttsubstitut gjort av gluten. Fortsättningsvis kommer jag använda ordet seitan även när jag skriver om de japanska och kinesiska varianterna, eftersom det är det namnet som är mest bekant här i väst. Exakt när någon driftig sälle kom på att glutenprotein gick att använda som köttsubstitut vet vi inte, men troligen var det hos de kinesiska buddhistmunkarna som bruket att tvätta stärkelsen ut vetemjöl började. Från Kina spred sig metoden att tillverka seitan till de japanska buddhistmunkarna som glatt anammade idén. Därifrån spred den sig till Europa under 1900-talets andra hälft via makrobiotikens grundare, George Ohsawa , en man med mycket bestämda idéer om vad som bör och inte bör ätas. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8921","attributes":{"class":"media-image alignleft","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"167","height":"233","alt":""}}]]Makrobiotiken går i princip ut på att leva ett långt, hälsosamt och lyckligt liv - makrobiotikens etymologiska rötter är just ”lång” och ”liv” - genom att äta fullkornsprodukter och baljväxter, lokalproducerade grönsaker samt alger och små mängder fisk och skaldjur. Kött, alkohol, honung, mjölkprodukter och heta kryddor är alla stora no-nos eftersom de anses störa den bräckliga balansen mellan yin och yang i kroppen. Hurvida det leder till personlig lycka vågar jag inte svara på, men vissa miljömässiga fördelar har dieten ofrånkomligen. Hur som helst var det genom makrobiotiken som seitan först kom att bli ett begrepp i västvärlden och snart anammades av andra som var intresserade av att minska sin köttkonsumtion av ideologiska eller hälsomässiga skäl. Är du inte så sugen på att göra seitan själv kan du hitta konserverad seitan i nästan alla asiatiska butiker, ofta under namnet ”mock duck” eller ”mock abalone”. Kruxet är att man får en ganska unken sås på köpet som inte riktigt gör seitanet rättvisa, men det går fint att helt sonika skölja av bitarna före vidare tillagning. Du hittar en godar, men dyrare variant å hälsokostaffärer. Konservburkar må vara praktiskt, men vare sig man är vegetarian eller bara nyfiken hobbykock bör man inte missa chansen att hemma i köket dissekera vetekornet ända in på skelettet. Att det dessutom hägrar en god måltid i slutet av experimentet kan man se som en välkommen bonus.