Sockerchock: Kaféet som lekstuga
Man får små marshmallows överst på den varma chokladen på Waynes Coffee nuförtiden. Alltså: Varm choklad, vispad grädde och sedan fullt med pytte-mashmallows. Dundersött och kladdigt. Som en slags reaktion på allt vad GI heter. Eller förmodligen mycket enklare: för att vi vill ha det som i Amerika.
Det är något med det amerikanska som tar fram barnet i oss. Kolla bara på kakorna: Gigantiska muffins och chocolate chip cookies stora som musmattor gör att storleksförhållandet mellan den vuxna människan och kakan behålls från när vi var små.
Tänker på en dansk konstnär som för många år sedan byggde upp ett rum med jättestora bord och stolar dit vuxna kunde gå in och känna hur det var att vara liten igen. Man fick klättra upp på köksstolen och sitta där och sträcka sig efter mjölkglaset, stort som en tulpanvas. Just den känslan får vi när vi gapar över kakorna på amerikanska kaffeställen.
Men jag vill inte vara barn igen så jag tar en liten mörk chokladbit med minst 70% kakaohalt till min dubbla espresso.
Kommentarer
Ha! Vad häftigt!
Storleken på mobilerna blir mindre, men kakorna större. Kaffet blir till milk-shake.
Kaffet är vuxet, men tillbehören rena lördagsgodiset.
Jag bakade vanliga bullar och fick kommentaren av mina barn att de var så små. De var helt vanliga bullar. Mina barn har fått smaka stor-bullar på gammeldags fik. Bullar så stora att det blir tre bullar på en vanlig sats vetebröd.
Bilarna är stora - OCH små. De stora suvarna och de pyttesmå nya miljöbilarna. Antingen eller. Vart tog LAGOM vägen?
Sidor