“Hur f*n kan ni äta världens gulligaste djur?!?! så j*vla taskigt! ÅHH! jag vill döda de personer som dödar och misshandlar de oskyldiga djuren! fy vad hemskt.”
Denna upprörda kommentar fick jag för några dagar sedan på ett gammalt inlägg jag skrivit. Jag kan inte låta bli att undra vad den anonyma personen hade tyckt om att jag idag har snickrat på en kaninbur, eftersom jag umgås med långt skridna planer på att föda upp ett gäng kaniner i sommmar. Som mat, alltså.
Jag förstår att tanken på att äta kanin kan verka provocerande om man har en egen gnagare som man håller av, men samtidigt så tycker jag att den här upprördheten som kommer så fort man äter gulliga djur är rätt missriktad. Samma människor som får något fuktigt i blicken när man säger att man ätit kanin (eller bambi för den delen) smaskar glatt i sig en hamburgare eller en kycklingfilé. Ta till exempel grisar, som är betydligt intelligentare (och roligare som husdjur) än kaniner, men ändå har de mycket svårt att väcka samma upprördhet hos folk.
Självklart begriper jag varför det förhåller sig så här: kaniner är ulliga och storögda, grisar är borstiga och småögda. På samma sätt blir folk hysteriska när japaner fångar valar, men över den betydligt mer utrotningshotade ålen är det få som gråter. Men är det inte en ganska fascistoid inställning om man hårddrar tanken? “Är du ful är du död, är du söt är får du leva.”
Så funderar jag medan jag sågar brädor nere i snickarboden och gläder mig åt möjligheten att få äta garanterat ekologiskt och kärleksfullt uppfött kött i sommar.
Kommentarer
36 svar till ”Söta djur är också kött”
Jag har lite svårt för den där termen “humant” uppfödd. Det låter som om det innebär OB-tillägg och storbildsteve.
För övrigt har vårt hushåll utökats med guldfiskarna Kerstin och Sten samt malen Malte.
Personligen åt jag väl valda delar av “Rudolf med röda mulen” på julafton, gissa om jag blivt på hoppad på jobbet över detta tilltag! Jag berättade inte att min sons favorit rätt är bambiburgare… Lycka till med kaninerna!
Gitto: Jag vet att jag har skruvad fantasi, men jag tycker den där kaninbilden är _snuskig_! (I den osedliga bemärkelsen alltså, icke i hygienhänseende ska kanske tilläggas)
Sen tycker principiellt (som du tror jag) att ska man äta kött ska man även vara beredd att se det i ögonen först. Kött kommer från djur och inte från kyldisken.
Börjar det inte förresten bli dags för inflyttningsfest snart? *hint, hint*
kan man inte stå ut med att kaniner är kött, rådjur är kött, lamm är kött, kycklingar också för den delen och att ekologiska grisar slaktas efter x dagar, eller att man bara får äta “fula” djur (vilka skulle vara??) då ska man väl ha en personlig diskussion med sig själv över hur man själv vill äta. Vill man äta vego så är väl det helt okej.
Jag var sådär när jag fick se de flådda kaninerna att vad i helvete är det där?? Jag gillar inte riktigt kanin, det är nån söt bismak som jag inte riktigt fixar. Fågel däremot, ge hit dom bara, avfjädrade och med näbbar och fötter avklippta.
Fast valjakten kan vi faktiskt diskutera rätt rejält. Det hindrar ju inte att vi diskuterar ålutrotning samtidigt.
Jag vill bara påpeka att kaniner är intelligentare än man tror och roliga som husdjur. Vilket förstås inte hindrar att de är goda att äta också!
För ett flertal år sedan köpte jag en kalkon från en privat grannes uppfödning.
Han hjälpte mig med nackningen.(jag ovan)
Därefter tog jag vid med plockning och urtagning.
Varför?
Stå för det man vill äta, och själv inse vilka arbetsuppgifter det innebär.
Obs. kommer aldrig att försöka slakta en gris- övergår min amatörkompetens
Jag ska erkänna att jag tycker att tanken på att djur slaktas för att jag ska äta upp dem är ganska jobbig och jag är inte hundra på att jag riktigt skulle palla att slakta ett djur. Men jag är helt med dig om att det är märkligt att många tycker det är mer okej att äta fula djur än gulliga.
Jag tar ansvar för mitt köttätande, men jag skulle kanske inte vilja säga att jag tycker det är moraliskt helt problemfritt att döda andra djur för att äta dem.
Jag tycker det är ok att äta kött(fast se på vid slakt vill jag inte!) och tycker inte mer synd om en kanin än om grisen som gick i grannens hage och som nu ligger i min frys.
Men hur mycket kött är det på en kanin? Blir man verkligen mätt?
Ok, jag är en sådan mes som inte kan käka hund men jag äter gärna gulliga lamm och kaniner. Det må vara dubbelmoral men tillvaron är full av dem :-)
Lisa: Du har rätt, humant var fel ord. Jag får ursäkta mig med att jag var mitt uppe i ritningsmakande över buren!
Jonas: Jag tycker att renkött är något av det godasre man kan äta, så grattis!
Björn: Jo, bilden är nog lite osedlig. Men om filk ändå hoppade på mig för kaninpornografi snarare än gulliga-djur-ätande vore jag lycklig. Och inflyttningsfesten kommer, det måste bara bli så varmt att folk vågar sig hit först!
Jessika: Jo, att äta vego är en sak, _då_ respekterar jag att man blir upprörd av kaninätande (liksom allt annat köttätande). Och fula djur var medvetet provocerande – själv älskar jag grisar och tycker att de är väldigt vackra eftersom jag är uppväxt med gris för husbehov.
Och valjakt ska givetvis också diskuteras, i den mån de är utrotningshotade. Från vad jag läst om de vikvalar som japan fiskar har jag förstått att de inte är utrotningshotade – då tycker jag att det är helt okej så länge man håller sig till en sund kvot. Däremot värjer jag mig mot att valar särbehandlas bland havslevande djur som fiskas ut.
Örjan: Låter sunt! Själv är jag måttligt förtjust i kalkon, men jag undersöker möjligheterna att ha ett par ankor i trädgården.
Kristoffer: Nej, det är inte helt moraliskt problemfritt att slakta djur, men det är just därför jag tycker det är viktigt att folk förstår vad de äter. En fläskfilé på ICA är väldigt långt från sitt moraliska ursprung, och det gör det mycket lättare att svälja…
Men jag förstår fullt ut folk som blir vegetarianer – skulle jag inte kunna skära halsen av en kanin skulle nog inte vilja äta kött mer.
Karin: Nja, klart en slakt inte är speciellt rolig, men jag tror ändå att det kan vara nyttigt. Men grisen i frysen är jag jäkligt avis på.
tbfkaem: Som en riktigt stor kyckling, i alla fall om man har en storvuxen kanin (det finns vissa raser som är mer lämpade för köttuppfödning än andra – de brukar väga över 3 kg i slaktvikt!).
Åh, kan du inte skaffa vaktlar?
Mitt problem med valjakt är främst under vilken politik den bedrivs men så har jag aldrig varit något råmaterial för att göra ens en halvduglig politiker, än mindre en diplomat.
Enligt de fördrag man undertecknar betecknas valjakt som “tillåten” om man fiskar den för forskningsändamål. Och hur mycket kan kan man per år ta reda på på tusen döda valar som sedan äts upp?
Om man nu ska fiska/jaga val så kan man ju kalla det vid sitt rätta namn snarare än kalla det forskning.
Jag har inga problem med att äta kött. Kött är inte sallad. Själv blev jag förvånad över hur små fasaner är. Och jag kan “avfjädra” dem själv men man blir förvånad över hur fjädrar letar sig in ÖVERALLT.
Gitto: I väntan på att temperaturen i ditt hem blir dräglig tycker jag du (& Magnus) får pallra dig/er över till mig på ett par drinkar och lite mat… drygt 10 minuter med buss från brommaplan bor jag. Vad sägs? Kanske nån kväll den här eller nästa vecka?
I stället för ankor, eller tillsammans med dem-myskänder (de går väl också att äta?)
Därför att de äter eventuella mördarsniglar.
Och Du kanske kan leasa ut änderna till drabbade grannar.
Får ankor och andra fjäderfän vandra runt lite sådär i trädgården eller ska de ha inhägnad med tag eller så?
Vaktlar och pärlhöns vore intressant. Kan man blanda olika fåglar i samma inhägnad/trädgård?
Ser framför mig att du kommer att ha VÄRSTA STORA farmen Gitto!
Själv blir jag inte ett dugg förvånad över att folk har problem med att äta söta djur, precis som att jag har problem med tanken på att äta hund eller katt, som jag har haft som husdjur. Det som fascinerar mig är att folk inte klarar av att andra betraktar deras älsklingsdjur som mat. Men så är det också en av människornas favoritsysselsättningar: att bestämma över andra.
Ett annat sätt att komma runt problematiken vore förstås att gå fullt ut och acceptera principen att söta/vackra varelser är mer värda än fula. Det kan dock bli lite svårt att pusha den filosofin i vardagen, den är ju inte riktigt PK.
Jessika: När jag arbetade som brevbärare i Farsta fanns det en familj som hade ett halvdussin ankor som vandrade omkring i deras trädgård och betade, bara 150 meter från en sjö, och enligt ägaren rymde de aldrig, trots att de inte var vingklippta. Tricket tycks vara att föda upp dem från att de är små, så de känner sig som hemma, samt att erbjuda dem en liten badplats.
Apropå fjäderfän; för alla som gillar djur rekommenderar jag verkligen Konrad Lorenz’ mycket underhållande bok I samspråk med djuren — mer underhållande än så blir inte populärvetenskap, och Lorenz var en pionjär inom etologin. Läs!
MVH,
Daniel
Skalet till att folk blir upprorda over valjakt ar att valarna ar intelligenta. Samma sak med delfiner, apor etc. Det ar lattare att ha empati med dom arter vars reaktioner och kanslor ar lika komplexa som manniskan’s egna. Att olika mindre intelligenta djur ar nara (eller forbi) gransen till utrotning ar ju ocksa upprorande for dom flesta, men att ha just *empati* for till exempel alar ar inte lika latt for den stora allmanhaten.
säger som Bill Bailey…
“i’m a post-modern vegitarian, i eat meat ironically” :)
som en del redan sagt, det är underligt att en del är emot ätandet av söta djur.
slakta djur är väl inget man älskar men samtidigt är det väl bra att veta var köttet kommer ifrån.
p.s värst är vildsvin. dom luktar otvättad människa. really freaks me out.
Det är fortfarande ingen som kommit med tillredningsförslag för Kerstin, Sten och Malte så jag misstänker att ni är lite blödiga innerst inne …
Jag har ätit hundkött i asien, det var en olyckshändelse men helt okej faktiskt. Sedan dess har man förbjudit restaurangservering av hundkött. Och jag har rest mycket och tänkte att det är sant det där med vad man äter är kulturellt betingat. Vissa kulturer tycker att en del av det vi äter är mysko som tusan.
Själv har jag svårt för att äta djur om det innebär plåga… dvs jag har svårt för kyckling efter att ha varit på kycklingfarm och slakteri. Kossorna känns bättre även om jag verkligen tyckte att slakteriet var lite stressande och samma sak för grisarna. Att döda dom i sig tycker jag inte är lika störande, trist nog?!
Att inte äta hund är för mig lite som att inte äta andra karnivorer/omnivorer – och jo, jag vet att hunden är lite mycket omnivor som grisen men det känns inte lika jobbigt. Och vore jag i Asien tror jag nog att jag skulle kunna äta hund, som jag åt kanin i Frankrike utan att blinka.
Vi hade kaniner när barna var mindre, och de må vara söta, men några vidare själsförmögenheter kan man inte beskylla dem för att ha. Tittar man dem i ögonen så är det uppenbart att det inte är någon hemma. Grisar och hundar däremot är ju betydligt intelligentare.
Men vad vi äter eller ej är precis som flera sagt kulturellt betingat, i Afrika äter man insekter (säkert eftersom flera av arterna är så stora att de GÅR att äta).
Jag har hund själv men skulle nog inte dra mig för att äta hundkött, bara det inte är MIN hund.
Apropå fjäderfän tror jag att det i alla fall periodvis (under fågelflyttsäsongen) har varit förenat med restriktioner p.g.a. fågelinfluensan. Annars är ankor mycket effektiva bekämpare av den förhatliga trädgårdssnäckan!
Förresten har jag hört att om man vill att kaninköttet ska bli mindre sött ska man ge dem grenar och kvistar att äta. Passar bra om ni behöver rensa i trädgården! :)
Silverfisken kan väl rullas i mjöl och friteras, som grekisk spigg?
Åh kanin! Ställ till med grillfest, en liten asado i trädgården. Oljefatsgrillar och samba i bakgrunden, väl valda delar av ett ekologiskt lamm, en gris och massor av kanin. Bara grilla olika länge, jamie oliver har ett bra recept i sin italienska kokbok. Annars kan du alltid göra Hughs Bunneyburgers.
Men en liten fråga bara. Hur ska du ta dem av daga?
Lisa,
guldfisk har jag ingen erfarenhet av men jag åt en fantastisk mal på en liten ö i Donau, Rumänien, för några år sedan. Skivad i kotlettbitar stektes den med hela vitlöksklyftor i panna över öppen eld och serverades med bröd, salt och olja.
Den var förvånansvärt lätt att fiska, gick man ut och ställde sig i vattnet var det bara att vänta ett par minuter tills malen kolliderade med ens fot, böja sig ner och plocka upp den. Malen verkar vara både korkad, ful och allmänt förekommande och kan alltså inte på något sätt väcka anstöt på en tallrik.
Jag håller helt med. Jag äter sedan tio år inga djur alls (en och annan fisk kansek), och ju längre man låter bli desto konstigare verkar den djur-rasismen som de flesta håller på med. Och att man kan uppskatta hur rar och gullig en hjort /kanin /lamm är, för att ändå vilja döda den och äta den. Jag tycker det känns ganska psycho.
Dessutom tycker jag bara sällan det känns värt att nån ska dö för att jag ska äta nåt gott. Jag kan lika gärna äta grönsaker som jag råkar gilla väldigt mycket, djuret får leva och det är win-win.
Oavsett detta så tycker jag det är betydligt mer respektingivande och schysst beteende att föda upp sina egna kaniner och vara snäll med dem innan man käkar dem, än att bara köpa dött kyldiskskött från djurfabriker och låtsas som ingenting.
Lisa: Visst kan jag det – om du betalar. :) Jag kan vara fodervärd åt dem mot ett ringa belopp!
Jessika: Jo, där har du en poäng, tack för klargörandet!
Björn: Vad sägs om nu på lördag, eller är ni upptagna? Annars kan vi väl ses någongång nästa vecka!
Örjan: Ja, varför inte? De smakar säkert gott!
Jessika: Jag har tänkt hägna in dem. Dels har vi nära till grannarna som har en stor hund, dels har vi katter som jag misstänker skulle fara rätt illa av ankornas territoriehävdande (jag är uppväxt med ankor och vet att INGET slår en arg anka i temperament).
Daniel: Det enda jag har problem med att äta är sådant som smakar illa eller är utrotningshotat – i övrigt tycker jag att det är fantastiskt hur uppfinningsrik människan har varit i sitt födosökande. Men visst förstår jag att folk har svårt att äta vissa saker – DÄREMOT är det en helt annan sak att börja rya på andra för något de anser en delikatess… :)
Numi: Näe, det där köper jag inte fullt ut. Bläckfiskar och grisar är väldigt intelligenta (vildsvin ännu mer så), men de rör inte upp samma opinion. För att intelligenta djur ska vara skyddsvärda behöver de också vara söta, eller åtminstonde att vi ska kunna eller vilja se något av oss själva i dem. Och det tycker jag är fel.
Pelle: Urk. Fast jag har bestämt mig för att ta jägarex snart, så jag kommer och pangar med dig om nåt år. :)
Lisa: Äsch, det är ju du som är matskribenten – gör en curry på dem! :)
Jessika & Åsa: Jag håller med om att det tar emot lite rent instinktivt att äta rovdjur, men samtidigt skulle jag inte ha någonting emot att prova hund. Det skulle ju inte vara som att jag går ut och rycker åt mig någons älskade Fido och tar en tugga, lika lite som jag skulle slakta grannens ungars minigris, men djur uppfödda till mat ser jag inga problem med att äta.
Görel: Jag har också hört det, samt att man ska mata dem med timjan och rosmarin för att köttet ska ta smak. Återstår att se om det funkar, men hela stenmuren här hemma är full av citrontimjan, så det har potential att bli smarrigt!
Lidbom: Hehe, det vore något. Om jag lyckas fånga dem. Fast spindlarna i hörnen låter jag nog vara, jag råkade svälja en långbenspindel som trillat i mitt vattenglas en gång och kaskadkräktes ut från balkongen. Inte för att det var äckligt (det smakade ingenting), utan för att jag är helt fobisk mot allt med åtta ben.
Hanna: Låter riktigt intressant! Allt som är lättfångat och gott är en gudagåva (som kräftor)…
Andreas: Grillfest it is – du är bjuden i sommar (och alla andra som vill också)!
Jag har kollat upp hur man bör slakta kanin och det som djurskyddsmyndigheten (eller vad det nu var) rekommenderar är att man först klubbar den i skallen och sedan skär halsen av den. Det känns riktigast, även om jag skulle ljuga om jag sa att jag ser fram emot det. Men kan jag inte slakta en kanin så tänker jag aldrig mer äta kött!
Pernilla: All respekt till dig som inte äter djur! Själv äter jag vegetariskt de flesta dagar i veckan, fisk 1-2 ggr och kött 1 gång, eftersom jag inte vill äta kött i onödan. Däremot skulle det göra mig för olycklig att avstå från kött helt för att jag ens ska fundera på det, men jag försöker köpa ekologiskt uppfött kött i görligaste mån.
Ah, men dom flesta vet inte om att grisar, blackfiskar, en hel del andra fiskar (t.ex min favorit akvarium fisk Oscar/pafagelciklid: http://en.wikipedia.org/wiki/Oscar_%28fish%29), monitor odlor etc etc etc ar sa pass smarta komplett med starkt individuella personligheter. Pga den vidspredda okunskapen sa finns det ocksa ingen empati.
Jag haller med dig appropa att ‘gulliga’ djur far mera skydd, min kommentar var fokuserad pa just valar etc. Nar jag var omnivore hade jag inga problem med att kaka kanin (och insekter! grasshoppor i choklad, mmm), men tanken pa att ata val/oscars/etc fick mig att ma valdigt daligt.
Jag tror ocksa att det finns en reflexiv lank i dom flesta manniskor’s tankar dar intelligenta djur maste vara varmblodiga. Det stammer ju inte heller.
Bah. Och nu nar jag laser om min kommentar ser jag att det later som om jag tror blackfiskar ar fisk. Borde veta battre an att skriva innan jag fatt kaffe. :P
Tack för att Du ger Dig tid att göra en egen kort kommentar till inlägg på Din sida, och därigenom visa att Du tagit del av dem.
Min kommentar till ett tidigare inlägg.
Ang kaffe i löksåsen.
Det stämmer det ger en smakförhöjning.
Eget alternativ
Serverade idag purjolökssås (gräddig) tillsatte 2 stjärnanisar till 6 portioner.
Fungerade- blev en smakförhöjning
Hej!
Jag håller med dig totalt!!!
Jag blir alltid j***ligt irriterad på folk som inte klarar av att döda dom “söta” djuren men klarar av att döda en ko, gris eller nått annat djur som vi äter varje dag typ!
Som igår såg jag ett avsnitt av någon serie som hette “The island” eller nått sånt, där va det ca 13 personer som skulle överleva på en ö. Där hade dom ätit fisk dagen innan, sen hittade dom e krokodil dagen efter och efter dom hade dödat krokodilen för att överleva så började typ alla gråta, blev väldigt irriterad. Såklart alla får tycka som dom vill men detta är så jag tycker //14-årig tjej