Naturligtvis är det roligt och smickrande att vara nominerad till Stora Matlboggspriset trots eller tack vare att jag är något av blogmormor i sammanhanget. Att jag har helskägg på bilden kanske är något förvånande för dem som känner mig. Personligen tycker jag att vi som arbetar professionellt med mat får tillräckligt med uppmärksamhet ändå och att amatörer borde prioriteras. Eller så borde det finnas lite olika kategorier för att lyfta fram nykomlingar och amatörer. Amatör är ett vackert ord. Och det är ju det som är så fantastiskt med matbloggandet; alla de tusentals som av hjärtans lust delar med sig av det bästa de vet. Som skaffar mer och mer kunskap, växer som matlagare och får andra att växa. Det är ni som är hjältarna. En internationell gräsrotsrörelse som gör världen till en lite godare planet.
Själv har jag nog inte orkat blogga lika mycket och lika översvallande sen jag fick fast uppdrag för Sydsvenskan. Mycket av mina receptidéer hamnar numera där och en del av min energi går åt till att pyssla med egna och andras artiklar här på Taffel.se. För att inte tala om att mycket nördande numera istället hamnar på Matmolekyler. Därför har jag senaste året också varit dålig på att läsa andras bloggar, kommentera och tipsa om allt det goda som händer där. Jag hade till och med missat att Stora Matbloggspriset var på tapeten. Själv hade jag gärna sett Anna Billing och Gitto bland de nominerade, jag tycker att de är i särklass just nu.
Hur som helst: Tack snälla ni som nominerat mig, tack till juryn och tack till den ljuvlige kocken Daniel Berlin som ofrivilligt är min ställföreträdare på bilden.
Och efter alla dessa brasklappar är jag ju inte den som är den. Givetvis blir jag glad om jag eller urduktiga Lotta sopar hem titeln.
Kommentarer
12 svar till ”Stora bloggpriset”
Vi har tidigare prioriterat “amatörer”. Men personligen så kände jag (och många andra i juryn) att gränserna suddas ut mer och mer. Är T.e.x. Pain De Martin amatör eller en professionellt driven blogg?
Angående kategorier så tror jag mer på att ha en kategori som man kör på. Annars tror jag det lätt blir prat om vilken av kategorierna som är mest “värd”. Men vi får se vad som händer i framtiden.
Jag tycker att det är relativt lätt. Har man gett ut flera kokböcker på stort förlag och sålt jätteupplagor är man väl matproffs? Eller om man har regelbundna uppdrag för stora tidningar.
Visst hamnar några i gråzonen men då får man väl fråga dem vilken kategori de anser att de själva tillhör. Jag tycker självklart att det är kul att vara nominerad men jag är lite trött på att så många priser i matbranschen går till personer som är etablerade. Behöver Jan Hedh verkligen en utmärkelse till?
Jag är bara så fånigt nöjd med min situation just nu. ;-)
Det vore kul att lyfta fram fler av dem som inte redan varit nominerade eller vunnit. Jag får väl bli lite duktigare själv på att lyfta fram andra. :-)
Förvisso håller jag med dig i stort. Men det har varit lite smågnäll över att vi inte har tagit med just proffsen i lika stor omfattning.
Sedan tycker jag inte alltid proffsen alltid har bättre bloggar än amatörerna (och nu går jag INTE händelserna i förväg). En del kanske är duktiga på skriva böcker, men kanske inte lika duktiga på använda sig av bloggar. T.e.x. blev jag kallad för idiot och pajas (av hennes fans) för att Monika Ahlbergs blogg inte ens blev bland dom nominerade förra året. Hon är jättebra på det hon gör, men bloggen är inte något som vinner ett pris.
En sak till som jag vill framhäva. Vi har många olika viljor i juryn (vilket sig bör).
Det finns en diskussion här också som är relaterad:
http://pyttes.blogspot.com/2010/10/matbloggspriset-2010-hmm.html
kan jag påverka på något sett? jag röstar nämligen gärna både på Lotta och Lisa!
Och Martin så klart – vad svårt det blev när alla är värda en röst!
Tack söta Jorma!
Grattis till nomineringen! vad roligt!
Tack snälla Bakfia!
Gratulerar.
Jag vill bara tacka för att du bjöd på en sådan fantastiskt god och snabblagad middag igår.
Av diverse underliga skäl, attackerande virus och tekniska malörer hade jag massor av lax över som behövdes lagas och ätas omedelbart och ingen ugn att laga till den i. Noll inspiration initialt.
En del gravades, den andra åt.
Det blev laxen på första sidan nu, misomarinerad och sesamstekt, med gurknudlar och ingefärssås.
Snabbt, enkelt, smakrikt. Gott!
Det och du var en riktig räddare i nöden. Danke, merci, tack.