Jag älskar svensk raps! Olivolja i alla ära, men den genomsvenska höiga, söta, blommiga, nötiga rapsoljan dressar i mitt hem numera varje salladsblad, utgör grunden i varje mayonnaise och slår ut olivoljan på område efter område där den senare åtnjutit ett inte oförtjänt monopol under många år. Visst finns det alltjämt situationer då en härligt gräspepparbesk olivolja är det självklara valet, till nötiga charkuterier och lagrade ostar exempelvis, men ingenting går upp mot en mayonnaise på söt senap och en kallpressad rapsolja. Gärna i en Waldorfinspirerad cole-slaw på en del kraftigt brynt och en del rå färsk vitkål. Rosta skala och hacka hasselnötter grovt, skiva och strimla ett syrligt äpple. Vispa ner kallpressad rapsolja i en grovkornig senap, smaksätt med lite citronjuice och zest. Nu blev det ingen mayonnaise men äggula gör bara dressingen mindre koncentrerad, så den hoppar vi. Servera till grillad grissida med lite cider från Normandie.
Tyvärr så tappade jag bort mina smaknoteringar från själva växten i botten av ett krus, men såväl blomma som knopp och skida är intressant, även om det kändes som att skidan behövde få utvecklas lite ytterligare, blomman har en härlig sötma.
Kommentarer
6 svar till ”För Sverige, i tiden”
Jag skall ta dig på orden och göra en senapsdressing med kallpressad rapsolja till mitt nästa fläsksidebak.
Har du börjat med smyg reklam?
Peter: Låter som det blir mycket kärlek till middag.
Magnus (som är för feg för att använda sitt riktiga namn): Jag får inte betalt.
Hmm kommer ihåg nån som använde ett alias förut!!! Jag tycker att du borde få betalt för allt du gör!!! Och då menar jag verkligen allt!
Taffel är en bastion mot den korrupta och välbetalda världen därute. Vi får inte en spänn, och vill inte ha det heller! Moraliskt oantastliga som vi är sover vi gott på nätterna på våra halmmadrasser och sveper det rättrådiga vadmalstäcket runt oss.
Fast nåt varuprov då och då…
…som man kan skriva ner, givetvis!
Vilka eller vilken rapsolja rekommenderar du?