Förra veckans matnörd blir Zaba eftersom svampen var en odlad höstmusseron (därav den klena foten). De osannolikt vackra och ganska billiga svamparna hittade jag i våras på Klippet (Daglivs), Fridhemsplan. Varsågod att önska en länk, Zaba!
Just nu håller jag på att skriva ett undervisningsmaterial i närlingslära för ett, eller kanske två stora företag. Jag kikar en del på hur vår nutritionskunskap växt fram och gottar mig nu i olika bristsjukdomar som fördärvar kroppen på ett sätt som får utvecklingen i John Carpenters The Thing att framstå som nässelfeber. Allvarligt talat blir man förbannad över att dessa bristsjukdomar fortfarande existerar och vad vi tillåtit vissa cyniska delar av livsmedelsindustrin göra med vår mat.
Nå, nästa Veckans Matnörd blir den som övertygande kan argumentera för att någon av följande är att föredra framför de övriga: Skörbjugg, beriberi, pellagra.
Kommentarer
14 svar till ”Veckans matnörd och bristsjukdomar”
Hej
Har du tittat på den D-vitaminbrist som främst drabbar kvinnor med heltäckande klädsel, burka etc. Förövrigt undrar man hur du hinner med allt du verkar ha hur många bollar i luften som helst, och du verkar ha koll på dem dessutom, tack för en trevlig blogg
Lennart
D-vitaminet kommer senare, nu är jag innne på vattelösliga vitaminer och fullkorn i synnerhet. Jag har en treårig dietistutbildning att falla tillbaka på. Tyvärr har jag inte sån vrålkoll på bollarna som jag skulle vilja, därför har jag en veska och läsa på nu ;-)
Tack så mycket, det ända jag kunde tänka på var ju en Höstmusseron fast jag inte riktigt fick det att gå ihop, odlad förklarar mina frågetecken.
Eftersom jag inte har någon egen websida så får du gärna länka till http://somaly.org/ En organisation mot Human Trafficking (slaveri). Trafficking är ett ämne som tyvärr existerar och inte tillräckligt många vet något om.
Är det en sida som du inte känner dig bekväm att länka till så får du byta den mot min Sötnos blogg http://carbonnier.wordpress.com/
Kraaam
Zaba
Hmm, jag har inget mot trafficking-motstånd men tycker att din sötnos verkar lite ointreserad av mat. Du får din länk ;-)
Hm, alla tre verkar tämligen obehagliga. Men Pellagra går bort eftersom man måste äta lever (jaja, det finns i annat också), Skörbjugg leder till tandlossning och då blir det svårt att äta knäckebröd med kall potatis och kaviar på, men Beriberi leder till bl.a. viktminskning och det kan ju vara en behändig sak för den som gillar mat. Alltså måste Beriberi vara att föredra före de andra. Om man nu måste välja nån. :-)
PS. jag har bara bloggsemester. Åter i augusti.
Tyker att En liten tants motivering var rätt bra men jag får nog älja Pellagra, i denna lätt makabra urvalssituation. dels för att jag tycker om lever (även om jag konstigt nog blir dålig av det, men det är det värt!) och jag nog skulle riskera att bli svårfunnen om jag fick Beriberi och gick ner i vikt.
Lisa: Jag har en helt orelaterad fråga till dig min matkemiguru. Jag har just kommit över ett lass prima gurkor att lägga in och tänkte överraska min saltgurksälskande fru med ett gäng burkar att vänta på. Och så har jag då som vanligt börjat grubbla över mitt gamla arverecepts vinsten (Kaliumvätetartrat?).
Jag tror mig veta att det förr användes som ett (måttligt effektivt) konserveringsmedel, men inbillar mig att gurkorna blev krispigare i konsistensen på den tiden jag kunde finna vinsten i butikerna. Jag har ju tyvärr aldrig provat att göra med och utan i samma vända.
Är det bara ett minnets trick eller bevarar det knaprighet? Om det nu är så finns det andra “trick” at få gurkorna extra knapriga?
Vänligen Lisa (eller någon av alla kuniga läsare av Lisas blogg), upplys mig, rätta mig, lär mig!
För att skingra förvirringen så behöver ni inte alls äta lever om ni har pellagra. Sluta bara med er ensidiga majsdiet och lägg till fullkorn, ägg och bladgrönsaker, så reder det sig.
Beriberi leder inte alltid till viktnedgång utan kan ge missklädsmamma ödem.
Meningen med tävlingen var inte att raljera utan att visa på vilka fruktansvärda bristsjukdomar som funnits. Och fortfarande finns fast de vore lätta att bekämpa.
Lovvärt syfte och personligen tycker jag att humor och lättsamhet ofta når längre även i allvarliga frågor men jag behöver nog som många lära mer om de olika bristerna. Min ranking som baserades på En liten tants inlägg verkar ju inte riktigt hålla måttet :-)
Mitt bud blir att skörbjugg är att föredra. Varför? Det verkar enklast att bota. Vad jag kan förstå efter lite googlande så krävs en förhållandevis omfattande omläggning av kosten för att bli av med pellagra. Självklart måste man inte äta allt som innehåller niacin, men är man undernärd till att börja med är tillgången på t.ex. fisk, kött och bladgrönsaker troligen mindre god – såväl som tillgången på ekonomiska medel – och de niacinrika livsmedlen är (relativt) dyra. Ägg är bra men svårfraktade och höns måste äta. För att hindra uppkomsten av Beriberi krävs vad jag förstår intag av liknande livsmedel. Än värre är den omständig att bota när den väl uppstått – enligt wikipedia (åh denna källa till kunskap) krävs “intravenös eller intramuskulär” behandling i upp till två veckor. Dyrt, och framförallt svårt logistiskt sett i avlägsna, fattiga områden. Så slutligen skörbjugg. Kan botas genom små limejuice-shots. Jämförelsevis enkelt och billigt. Går att distribuera. Passabel hållbarhet. Vi har en vinnare! (slut på romanen..)
Joar
Kanske Kinna har svar ang vinsten.
Hon har ju också en mängd arverecept att botanisera bland.
Jag måste rösta på Skörbjugg! Jag bet sönder en tand för två veckor sedan och det känns ibland som hela jag är ett enda stort tandproblem om om jag skulle få en släng av skörbjugg så borde jag ju tappa mina usla tänder och spara mig lidande i tandläkarstolen typ 1 timme att såga isär en visdomstand för att dra ut den för att inte tala om de astronomiska räkningarna detta resulterar i! Jag får le som Mona Lisa ett par veckor och sen investera pengarna i ett snyggt lösgarnityr…
Oj, ber om ursäkt om mitt inlägg blev raljerande. Jag avsåg inte att förminska svårigheterna med sjukdomarna som sådana.
En liten tant: Du var inte alls raljerande, du var strålande. Jag fick bara ett surt mejl om att min tävling var cynisk. Det tycker inte jag.
Jag skulle säga beriberi. Om man drabbas av minnesförlust och demens så minns man inte hur ljuvligt livet en gång var…