Efter att ha hört mer om pangasius försvinner ännu en fisk från menyn. Inte för att jag ätit det mer än ett par tre gånger senaste åren (på asiatiska krogar) , och jag har inte gjort ett enda gjort ett enda recept på den sen första gången jag fick hem varuprov, men det är ändå dystert att listan på djur man kan äta med hyfsat gott samvete blir allt kortare. Snart börjar jag väl titta lystet på de trinda husspindlarna här i husets källare. Lyckligtvis har naturbetesköttet från Gröna Gårdar som levereras från Årstiderna haft betydligt högre kvalitet än tidigare år. Så nu står nötkött lite otippat på vårt bord allt oftare.
Visserligen slipper man som matskribent numera stå till svars för varje smörklick. Nu är det andra konflikter att tampas med. Förutom den eviga dragkampen mellan mellan lust och leda, så debatterar de fysiologiska smaklökarna ständigt med de mentala. Det händer att jag drömmer om jätteräkor. Som matskribent är det ett dilemma, man vill inte att artiklarna ska förvandlas till långa förmaningstal. Det måste vara rimligt för läsarna att få tag på råvarorna jag skriver om. Man måste ligga ett, kanske två steg före, men aldrig vistas på en annan planet eller anse sig vara lite förmer. För sådana personer lyssnar läsarna inte på. Inte jag heller när jag tänker på saken.
Just nu har jag lite tomt i huvudet efter att ha tillbringat söndagen med att plåta nya misorätter. Så passa på att önska er! Vilka råvaror vill ni att jag ska skriva om för Sydsvenskan? Eller är det någon teknik ni vill veta mer om?
För att muta er till samarbete bjuder jag på lite chokladsmulor. Det här receptet är faktiskt makabert bra. Inte minst för alla oss som är klåpare när det gäller att baka. Det har gått i Sydsvenskan men jag kan inte undanhålla mina bloggläsare det här säkra sättet att fylla ut baddräkten snyggt till i sommar. Jag lovar att du omedelbart glömmer förlusten av pangasius och nästan, men bara nästan, glömmer jätteräkorna.
Om ni ändå behöver distraheras kan ni läsa fina författarintervjuer med författarna som vunnit Stora Läsarpriset också. Det är mina bonusbarns begåvade mor som delar ut det.
Kryddiga chokladsmulor
Receptmakare: Lisa förare winbladh
Portioner: 8
Tid: 25 minuter
Det enda problemet med de här smulorna är att du inte kan sluta äta dem. Men om du hejdar dig i tid har du ett ess i ärmen när du ska sno ihop desserter. Förvara dem svalt och mycket torrt.
Med hjälp av dem blir ett vanligt paket glass en sensationell dessert. Chokladsmulor är naturligtvis goda även på apelsinglass eller en helt vanlig chokladmousse. Eller bakade päron. Eller ät dem direkt ur burken när alla andra sover. Du kan experimentera lite med egna kryddor om du vill, men tänk på att vissa kryddor passar bättre än andra med chokladtonerna. Kryddpeppar, kardemumma, apelsinskal och anis är tänkbara kandidater.
Om du vill ha barnvänligare smak kan du minska mängden kakao till 0,5 dl. Använd inte chilipulver istället för anchochili, då smakar det vitlök och lite andra mysko saker om dina söta smulor.
Se till att smöret är ordentligt kallt, lägg det gärna i frysen ett tag innan. Det är också viktigt att hålla koll på tiden, titta noga på smulorna och känna efter på konsistensen, eftersom smulorna är så mörka är det svårare att se när de är perfekt gräddade. Smulorna är allra godast nygräddade men håller stilen ett par dagar om du förvara dem tätt och svalt.
- 1 dl farinsocker
- 3/4 dl fin kakao
- 2 1/4 dl (135 g) vetemjöl, gärna vitt dinkelmjöl
- 2 tsk vanljessens eller 0,5 tsk vaniljpulver
- 1 krm mald nejlika
- 1 tsk mald kanel
- 0,5 msk anchochili eller 1 krm kajenn
- drygt 0,5 tsk flingsalt
- 125 g smör, kylskåpskallt
- Värm ugnen till 175˚. Lägg alla ingredienser utom smöret i matberedaren. Svirra runt ett par sekunder. Tärna smöret och tillsätt det. Svirra runt några sekunder, tills det blir en finsmulig blandning.
- Häll ut smulorna på en plåt klädd med bakplåtspapper. Blandningen ser ut som mjöl, men var lugn, det ordnar sig.
- Grädda mitt i ugnen, ca 8 minuter. Ta ut plåten och vänd på smulorna med en stekspade. Nu formas degen till lagom stora bitar.
- Fortsätt grädda tills smulorna är torra och fått lite mörkare färg (det syns om du tittar noga). Låt smulorna svalna på plåten. Bryt i lagom stora bitar vid servering.
PS. Det kommer mycket mer om Madrid så småningom, jag har bara haft på tok för mycket att göra för att hinna skriva rent det sista. Arbetet med Matmolekyler sniglar på och i dagarna ska jag presentera den suveräna illustratören vi kommer att anlita.
Kommentarer
33 svar till ”En krympande matvärld (och smulor till tröst)”
Vardagsrecept med kyckling. Gärna filé. Försökt och försökt få till något som smakar gott. Men lyckas f-n aldrig. Torrt, tråkigt och smaklöst.
Tove: Det beror inte på dig utan på kycklingen. Köp en bra kyckling: Bjäre, Bosarp (bäst) eller Bang. Och använd låren, inte filén och du vill ha saftighet och god smak. Har jag inte tjatat tillräckligt om deta i bloggen? ;-)
Vi äter numera mest ren (som vi köper av en renskötare som kommer körande med en kombi och ett släp fullt av finstyckade renar någon gång om året). Kvaliteten på köttet är fantastisk, men vet du hur det är ur miljösynpunkt egentligen? Rent intuitivt tycker man att det borde vara bra, men det är ju inte alltid som intuitionen stämmer.
Helena: Etiskt är det ju bra men det är ju alltid ett helsike att fundera på transporter, scooteråkande etc. Men de stora bovarna är ju importerad soja och värmda stallar och där ser ju ekvationen bra ut. Kan vi inte bara bestämma att det är bra? Orkar inte med mer matsorger nu. Vi brukar köpa stora mängder fullkomligt underbar renkalv varje höst, men i år hade vi ingen plats i frysen.
Brysselkål! Om det inte redan är gjort?
Odling av pangasius är ju inte principiellt fel, om det kan göras under rimliga villkor, att odla rovfiskar som lax på vegetariskt foder har de dock ännu inte lyckats med.
När det gäller renar så var det ju expansionen av tamrenen som ledde till utrotandet av vildrenen i Sverige på 1800-talet, den enda därggdjursart som utrotas i modern tid i Sverige. Norge och Finland har fortfarande kvar stammar av vildren, men i Sverige är det endast jägarna som står för oorganiserad massutplantering av djur, vildsvin, rådjur, mufflon, dovhjortar, skogshare och ca 1 miljon fåglar (änder, fasaner, rapphöns, tjäder) per år.
Jag tycker problemet med pangasius är att det smakar sumpgädda. Förutom det miljömässiga haveriet då.
Kurt: Jag höller med! Det var därför jag gav pangasius en försiktig tumme upp när Findus började sälja. Vad gäller renen är det alltid bra att påminnas om att urbefolkningar inte är att leka med de heller. Om man är ett läckert djur.
Gitto; Den från Findus vi smakade smakade inte sumpgädda.
Jag gillar Taffels “smakkamrater”. Det skulle jag vilja se utvecklat till en liten lista av småpiff, mindre än kondimenter men större än kryddor. Typ en näva hackad persilja eller små torkade räkor. Men det kanske är gjort?
Sedan älskar jag varje gång matkvalitet kommer på tal. Små tips om “det bästa” av typen kycklingen här ovan. Eller att vattenmelon med kärnor är godare än den kärnfria.
Fler glassrecept! Och gärna tips om var man kan få tag på getmjölk som faktiskt smakar något.
Jag önskar mig f.ö. bättre sökmöjligheter på taffel.se, gärna med möjlighet att söka även bland smakkamraterna.
Pia: Vi har valt att inte lägga ut smakkamraterna eftersom jag klurar på att göra något speciellt av dem. Dessutom gillar vi att de byts ut varje dag.
Vad gäller sök är det väldigt tidskrävande att bygga ett bättre och teknikavdelningen (läs: min man) måste renovera ett hus (läs:vårt). Vi gör det här på vår fritid. Men önska kostar ingenting! ;-)
TorpSara: Bra idé. Ska utveckla den!
Strömming, denna underbara lilla fisk, eller sill?
Lisa: antagligen bättre kvalitet på findus än den jag köpte (minns inte märket). Men den jag smakade var direkt oätlig, det var så att smaklökarna krullade sig. Sen dess har jag hållit mig undan. Även den tilapia jag jag smakat har lidit av liknande sumpiga bismak och även en oebehagligt parfymerad ton. Kanske har jag bara harft otur, men provsmakningarna lockade inte till nya smaktester.
Jag håller med Peter – brysselkål!!
Håller med Margit, jag har också fått sump-pangasius flera gånger. Inte kul.
Har just nu dille på sardeller (inte Zetas) som smaksättning. Någon tipsade en gång om att ersätta oliven i dry martinin med en sardell. Några bra sardell-tips?
Tips för Sydis?
Än sen då? (Privat reflektion).
Artiklarna publiceras inte på nätet, och jag kan inte köpa tidningen i min stad. OK yttersta chansen är Eskilstunas Stadsbibliotek.
Självklart avundsjuk på skåningarna.
Någon som har Facebook och vill starta gruppen “För Lisas SDS-artiklar på nätet”? Eller har andra förslag på hur tidningen kan påverkas, för att publicera artiklarna på nätet?
Skall själv sända ytterligare “önskemail” till redaktionen.
@Lisa Alternativ? Kan du förhandla dig till att få publicera artiklarna på bloggen med X veckors fördröjning?
Jag har funderat på det här med jätteräkor…finns det några som är “godkända”??
Jag är så himla sugen på jätteräkor!
Låter gottt
Tack Lisa, då bestämmer vi härmed att det är bra med ren!
Svar till Örjan:
Visst finns Lisas artiklar på nätet!
http://www.sydsvenskan.se/mat-och-dryck/
Just nu är Sydsvenskans sökmotor ur funktion, så kan inte söka upp de gamla artiklarna till dig, men på länken ovan finns iallafall de två sista.
Jag är fd Malmöbo och har Sydsvenskan som min hemsida och kan lova dig att jag läst (de flesta av) Lisas artiklar där varje söndag.
@Eva 30 Jan om Kostdoktorn hittar jag. Inte flera under 2011.
Konstigt att du hittar och inte jag. Jag har ändå haft just den sidan RSS-märkt under lång tid och av och till kollat om nya artiklar kommit in.
De försvann i höstas. Kom tillbaka några veckor i nov/dec för att återigen försvinna, förutom just Kostdoktor-artikeln.
I varje fall på min dator.
Örjan: Här är den senaste artikeln:
http://www.sydsvenskan.se/mat-och-dryck/article1377616/Ingen-fara-ta-ingefara.html
Återkommer med fler länkar när sökfunktionen är fixad.
@Eva Tack
Den artikeln hittar jag nu också, men missade vid första titten,att den var Lisas. Hennes namn stod ej i ingressen, därför kollade jag aldrig vidare. Borde ha varit mer vaksam, tack vare den, som vanligt fyndiga, rubriken.
Underbart, hoppas kunna fortsätta läsa artiklarna framöver. För läsvärda är de alltid.
Skriv gärna bra tips till stressade smårbarnsfamiljer med kräsna munnar på mag. Inte de vanliga typ köttfärssås och fiskpinnar utan riktig bra mat som är rolig nyttig god smakrik och utan allt för mycket halvfabrikat. Gärna medmycket smak i.
Jag vill veta mer om olika användningsområden för kokosmjölk!
Ett annat artikelförslag är att du tar exempelvis fem olika råvaror och gör fyra helt olika rätter av dem beroende på tillagningsteknik och kryddning.
Ett gäng riktigt bra efterrätter vore inte heller helt fel…
Sist, men inte minst – tack för dina artiklar och recept i Sydis söndag, du är orsaken till att jag springer till dörrmattan på söndagar, slänger åt min pojkvän Malmö-delen och sedan girigt bläddrar direkt fram till dina sidor.
Hej Lisa!
Jag tänkte baka din ambrosiakaka som fanns med i söndagsbilagan, men det verkar som att antalet ägg fallit bort ur receptet? eller har jag bara blivit lite blind… =) oavsett – hur många ska det vara?
den verkar så himlans god så jag vill gärna baka!
Maria: 3 stora ägg behövs!
Goda grejor av sådant folk brukar kasta bort? Ny inspiration med oväntade ingredienser av “junk food”. Blast och stock på blomkålen. (Jag älskar att rosta det gröna i smör.) Det gröna på purjon. Dillen på fänkålen. Buljonger av skrov och ben.
Fast det har du kanske redan gjort…?
tack för äggen! =)
Örjan:
Här är länken till alla Lisas reportage!
http://www.sydsvenskan.se/sok/?q=lisa+förare
@Eva Tack. Bekräftar vad jag ser, att bara ett urval artiklar lagts ut på nätet, från hösten -10 och fram till dags dato.
Nu hoppas jag på dagens artikel, som jag ännu inte funnit.
Tålamod Örjan, tålamod!
Artiklarna finns oftast på nätet på måndagen eller tisdagen efter publiceringen.
http://www.sydsvenskan.se/mat-och-dryck/article1384310/Surt-som-gor-gott.html
@Eva Tack. Precis det jag hoppades på. Artikeln kommer när lösnummerexemplaren returnerats.
Den som väntar på något gott…