Spenat är grönsaksdiskens lurifax, Ja, jag är nästan beredd att kalla den bedragare. Vårt önsketänkande får oss nämligen att tro att alla rätter med spenat förvandlas till hälsokost. Lägg ett par ynkliga spenatblad på en macka eller i en sallad och vips känns rätten sund till tusen.
En vanlig matmyt är att spenat skulle ge oss ofantliga järntillskott. I själva verket ger en stor portion spenatsallad ungefär lika mycket järn som en hemlagad köttbulle. Dessutom innehåller spenaten järn av en typ som kallas icke-hemjärn som absorberas i ganska små mängder i jämförelse med järnet i kött. Missuppfattningen om spenatens järninnehåll beror på att en forskare på 1800-talet placerade ett decimaltecken fel i en tabell och vips förvandlades spenaten till mirakelmat. Här har du också bakgrunden till att den tecknade 30-talshjälten Karl-Alfred slukade spenat för att kunna ge bovar på nöten.
Nu finns det ingen orsak att fnysa åt spenaten som ju faktiskt är alldeles oskyldig till hela förväxlingen. Spenat är ju som ni vet rasande gott. Och i väntan på primörerna är den ett finurligt sätt att få karga tallrikar att grönska. Använder du den i överdåd förtjänar den faktiskt en del sitt goda rykte. En stor portion tillagad spenat, på hundra gram eller mer, ger en hel del järn och dessutom trevliga tillskott av vitamin A, vitamin E, folsyra och flera andra svåruttalade antioxidanter som rubiscolin.
En annan vanlig köksmyt är att spenat blir näst intill dödligt giftig om man återupphettar den. Det låter ju hemskt spännande — ja, det är kanske rent av som det perfekta mordet att lura i en arvtant en portion åldrad spenat.
Rätter som innehåller spenat ska inte ligga framme länge i rumstemperatur eftersom det med hjälp av vissa bakterier kan bildas nitrater i den som anses vara mindre nyttiga. Av magens tarmbakterier kan de nämligen i vissa fall omvandlas till nitrit som är skadligt i stora mängder. Men det anses inte vara något av de stora hoten mot världshälsan. Dessutom har det senare åren kommit rapporter att nitrat motverkar magsår.
Alltså: se till att ta hand om din spenat! Kyl ner rester snabbt och precis som alla andra rester ska den hettas upp ordentligt så att bakterier dör. Tyvärr är spenaten ganska harmlös. Ett bättre grepp är att bjuda arvtanten på en riktigt god spenaträtt för att bli hennes favorit.
Spenatens milda smak av klorofyll har i alla tider fått kockar att slå knut på sig själva av upphetsning. Att tillaga färsk spenat är ett dyrt nöje utom under sommar och riktigt tidig höst då den är i säsong och kan fyndas på torg.
Oftast är fryst spenat ett fullgott alternativ. Till och med bättre än halvvissna färska blad eller den ganska opersonliga babyspenaten som mest är estetiskt tilltallande. Numera kan du köpa fryst hel bladspenat som små pellets och droppa ner några i soppan eller fiskgrytan. Eller laga spenat på Medelhavsvis genom att värma den med fräst vitlök, russin, vitlök och rostade pinjenötter. Kanske parfymera med några droppar apelsinblomsvatten om du vill göra dig lite märkvärdig. ja, som du förstår är fryst spenat en stapelvara hos oss. Dessutom är den bättre för miljön om du inte köper lokalt odlad eller rent av har gröna fingrar själv.
Nästan alla currygrytor smakar bättre med spenat. Och kom ihåg att en av världens godaste rätter palak panir baseras på kunskapen om att spenatens mineraltoner är perfekta till panierns gräddsötma. Gå med i Facebook-gruppen nu!
Saken är klar: det är värt att lägga ner öm omsorg på spenaten för den ger så oändligt mycket tillbaka.
Är spenaten en bluff eller ett köksfynd? dela med dig av dina synpunkter i vår spenatdiskussion.
Spenatens smakkamrater
- fårost
- getost
- bacon
- fänkål
- anis
- citron
- apelsin
- pinjenötter
- valnötter
- russin
- vinäger
- pinjenötter
- körvel
- lax
- räkor
- vitt vin
- grädde
- creme fraiche
- smör
- muskot
- svarteppar
- schalottenlök