Karljohan i skivor, ankfett så det täcker, 80 graders ugnstemperatur över natten eller längre, allt enligt taffels egen svampguru Peter Jägerbro. Svampjäveln kan sedan halstras i stekpanna eller mixas till svampkaviar. Eller hamna på en dekadent pizza, vad vet jag.
Karljohanen var ju riktigt god confiterad och halstrad, det är inte tu tal om saken. Men i jämförelse med ankfettet som blev över?
Tsss…
Jag kommer hädanefter inte ha smör på mina mackor, jag kommer ha karljohanankfett på. Jag kommer att steka mina mackor i det. Jag kommer bryna mina ripor i det om jag nu får tag på ripor. Jag kommer att vispa ned det i mina viltsåser. Jag kommer smörja in huden med det och dofta som skogen självt.
Det kan uppstå en liten konflikt där. Jag har nämligen erbjudit allas vår Robin karljohanankfettet till hans nästa undergroundmiddag som jag råkat bli en smula involverad i efter att ha tillbringat helgen med honom i Adelsös svampskogar. Fanskapet tackade nej med motiveringen att det höll på att urarta till en renodlad svampmiddag (erenåfelmedeeller?), varpå jag ringde upp honom och talade honom till rätta. Jag vet inte varför jag gjorde något så dumt, men ibland är man snällare än vad som är hälsosamt.
Och nu sitter jag alltså här med en hel burk karljohanankfett som jag inte får röra. Jag har aldrig känt mig så manad att hetsäta 300 g rent fett förut.
Kommentarer
11 svar till ”Confiterad karljohan”
Har jag sagt på länge att jag älskar dig? Är inne på andra glaset vin, måste medges.
Det där låter fantastiskt gott, Gitto! Kommer jag över lite mer svamp så ska jag göra det och spara som en husmus tills i vinter… Ankfett säljer vi på vikt i manuella köttdisken, så det har jag redan :)
Ehum, sade jag inte 85 grader? ;)
Jag skivar inte min karljohan när den skall confiteras. Jag tar ganska fina ex och kvartar eller kanske bara halverar. När de halstras blir de slankiga men hållbara.
Jag confiterar i rapsolja, inte kallpressad. Oljan blir så god så jag har den till allt möjligt. Speciellt till att steka annan svamp i. Men någon lust att ta en klunk har jag aldrig fått.
Lisa: Detsamma. Och jag har druckit en folköl, så det är lugnt.
Anna B: Det var vrålgott, jag kan rekommendera det.
Peter: Lost in translatition, där. Men du sa säkert 85 grader, min ugn är så störd att den ändå inte lyssnar. Och inte jag heller. :)
Jag skivade min (ganska tjocka skivor dock) för att jag ville att den skulle få plats i en liten form och det gick utmärkt det med. Men nu när jag tänker efter sa du ju aldrig något om det.
Gott blev det alldeles oavsett, men kallpressad rapsolja skulle jag nog inte vilja ha. Jag upplever den smaken som alldeles för dominant….
Dokumentera gärna när du går lös på burken.
Johan: Vi får väl se hur länge jag lyckas hålla mig. :)
Ohh.
NU måste jag ta mig samman han köpa ankfett.
Leif: Ja, det måste du. Och ut och leta de sista karljohansvamparna med dig.
Förra veckan fick lillan det sista vilda hallonet, och nyligen hittade jag det som nog blir årets sista karljohan. Men vilken karljohan sen, den var perfekt!
Lille Anton 10 år kom glædjestrålande hem och berættade: “Mamma, jag hittade en skitstor Pelle Jonssonsvamp!”
Fungerar även utmärkt med sommarkantareller.
Uppstekta i sitt confiteringsfett (anka) var de underbara.
Följt din idè, med förändringen att jag först lät kantarellerna smälta ned (kokas ihop) i mikron Lyfte ur svampen med hålslev ur spadet inför konfiteringen.
Självklart sparde jag spadet till annan användning.