Jag erkänner villigt att det var tanken på söndagsmackan med rostat bröd, grov fransk senap, kalla skivor köttfärslimpa, sallad och inlagd gurka som fick mig att bestämma mig för lördagsmiddag på Ree Drummonds Cajun meatloaf som jag även tidigare förärat ett blogginlägg.
Och även om varm köttfärslimpa med gravy och potatismos var gott så var dagens frukost alldeles oslagbar. Så god faktiskt att vi åt samma sak även till lunch och till middag. Kanske lika bra det. Med tanke på att köttfärslimpan bestod av 1,5 kilo kött och en hel del utfyllnad i form av ströbröd och grönsaker lär den räcka till ett par dagars frukostdekadens. Gott så.
När jag skriver det här inser jag att jag ligger sådär vansinnigt rätt i tiden. I morgon drar Lantmännens var-rädd-om-maten-veckan igång och Jens Linder skriver klokt om restanvändning här. Själv har jag ett endaste råd vad gäller rester. Lägg det mellan två brödskivor, toppa med något kondiment och skjuts in i gapet. Helst redan till frukost, så har man löst det problemet också. Funkar med allt, undantaget soppor.
Kommentarer
3 svar till ”När rester är målet: Söndagsmackan”
Mackor med rester är verkligen sjukt gott, det är verkligen något jag upptäckt här i England, där man lägger allt mellan två brödskivor. Så länge det inte är hemskt Kingsmill eller liknande så är det riktigt gott!
Har bara en sak att säga: Wohooo!
Hanna: Ja, engelsmännen är bra på rester. Käkade för övrigt cheddar och lidls variant av branston pickles på frukostmackan idag. Så jäkla gott!
Lisa: Har bara en sak att svara: piluttadej!