Nu går vi in på dag fyra av familjens husarrest. Den första sjuklingen har friskförklarat sig medan lilltjejen just påbörjat sin nedstigning. Inga kulinariska stordåd denna helg alltså och jag är tacksam över min ribollita som jag ätit av i två dagar.
Nej, då är det roligare att tänka tillbaka på förra helgen, då vi vinterisolerade växthuset och skar ner druvorna som forfarande fanns kvar.
Lite dråpligt det där. Här har jag gått omkring och drömt om egna druvor i hela mitt liv för att sedan, när de väl tagit fart, bli alldeles överrumplad av hur mycket en enda ranka kan ge. Vi åt och åt, men fortfarande hängde klasvis med blå druvor från taket.
Sorten inne i växthuset är en Blå Burgunder (Pinot Noir) som vi planterade förra året. Utanför köksfönstret klänger två härdiga labruscaviner, Zilga och Spulga, som också de burit rikligt med smultronsöt frukt, fast dem kalasade både hundar och barn på i “plockhöjd” så det är inga kvar.
Annars vet jag många som bara låter druvorna hänga kvar och skrumpna bort. Det enda vettiga tips jag fått på att hantera större mängder druvor var druvgelé (har du något annat bra recept får du gärna tipsa i kommentarerna). Själva konsumerar vi inte så mycket gelé, så jag bestämde mig för att prova koka glöggbas på dem istället:
Jag rensade druvorna och kokade dem tillsammans med socker, kanelstång, en bit torkad ingefära och några kryddnejlikor i fyrtiofem minuter innan jag silade av kärnor och skal. Den färdiga drycken blev vackert lilafärgad och barnen drack den som den var medan vi vuxna spetsade med (en hel del) rödvin.
Så hädanefter slipper jag känna mig stressad över det syndiga överflödet. God glögg står ju aldrig och dammar.
Kommentarer
9 svar till ”Druvskörd och egen glögg”
Den här köper jag!!!! Har just sörjt borttynande druvor i massor, som jag inte fick gjort något med. Tack! :-D
Kul! För nästan allt annat i trädgården så har man mer eller mindre traditionella användningsområden. Men alla druvorna – för dem fanns det ingen självklar lösning. Jag hade gott kunnat tänka mig att smaka av med starkare grejor, får labba vidare nästa år.
“Bara” färsk druvmust är heller inte alls dumt (en *helt* annan sak än den läskiga fadda vätska som säljs under samma namn på paket). Jag har i och för sig bara testat på köpta druvor, eftersom jag inte har en trädgård att växa egna i.
Fast det krävs nästan en råsaftcentrifug för att åstadkomma musten. Å andra sidan, om du inte har en redan så rekommenderar jag varmt att skaffa en…
Jag vill också ha en egen druvskörd och använda till egen glögg.
Jag tänker pickla druvor ungeför som man picklar tomater fast med honung, citronskal och muskotblomma. Det bara måste bli bra! (Fast jag har haft fel förr).
Malin: Jag har stått och fingrat på en råsaftcentrifug många gånger men inte kommit till skott. Sen ångrar jag mig när jag stöter på recept där den är oumbärlig. Kanske är det årets julklapp till mig?
Bendel: Ja, lite overkligt är det allt. Jag trodde det skulle vara så svårt, vad väntade jag på?
Lisa: Picklade med muskotblomma låter gott. Fast de är inte kärnfria förstås. På hemodlade druvor verkar kärnorna sitta lite extra inbakade i fruktköttet, de var hart när omöjliga att rensa.
Verjus el verjuice (rå druvsaft)
Finns många recept från alla vinområden med verjus som ingrediens.
Men druvsaften finns inte att köpa i Sverige så vitt jag vet.
Kanske anledning att köpa centrifugen?
http://en.wikipedia.org/wiki/Verjuice
Ja, verjus, det måste jag ju göra nästa år! Tack Örjan
Jag har Vino Nordica, en labruskadruva som gett enorma mängde druvor. La klasar i en stor bunke och körde med mixer, lät allt rinna genom saftsil och sen drack vi juicen och jag frös in överskottet som blir vitaminshots på vintern. Fungerar utmärkt! OCh ingen råsaftcetrifug behövs.
Hälsningar Birgitta