Punjabikrubb med BYOB

Ibland saknar jag verkligen den där spontaniteten från förr, då man klev ut i kvällen och aldrig visste vad som skulle hända. Av den anledningen kommer ett av mina bästa minnen från den här Londontrippen vara kvällen då vi hamnade på Needo’s  i Whitechapel.

Vi hade redan tidigare pratat om att äta indiskt och förhört oss lite om den bästa indiska restaurangen i närheten av vårt hotell vid Aldgate East. Råden var entydiga: undvik för allt i världen Brick Lane och ät helst på Tayyabs. Därför drog vi oss sakta mot Fieldgate Street.

Men vid en korsning blev jag osäker på om vi verkligen hamnat rätt och frågade en kille efter vägen. Karim, som han hette, visste precis var restaurangen låg och eftersom jag ville få rekommendationen verifierad så pratade vi en stund.

Jodå, Tayyab var bra, tyckte Karim, men själv var han på väg till sin favoritrestaurang, Needoo’s Grill, som hade öppnats ett halvår tidigare av den förre managern på Tayyab. Det var ett ställe med riktigt bra pakistansk/punjabisk mat men med färre antal sittplatser. Vi kanske också skulle behöva köa ett tag, men det var det värt. Han kände ägaren och skulle säkert kunna fixa ett bord.

Vi höll ett hastigt rådslag, visst lät det roligare? Så vi hängde på Karim och hans vän in i kvartersbutiken och köpte med oss några flaskor indisk Cobra-öl, för det var Bring Your Own Bottle som gällde. Needoo’s visade sig ligga alldeles i närheten och kön av människor ringlade ut på gatan. Men det var en trevlig kö, där alla tog det lugnt och verkade förvissade om att väntan inte skulle bli alltför lång. Flera hade öppnat sina ölflaskor och stod och smuttade lite på dem under tiden.

Snabbare än vi trodde befann vi oss innanför dörrarna. Där inne rådde febril aktivitet i det öppna köket. Knappt sjuttio sittplatser räknade jag till, men det var bra ruljans. Karim höll vad han lovade och chefen kom fram och sa hej. Han berättade att han uppkallat restaurangen efter sin brorson och visade stolt på väggen med ett foto av Gordon Ramsay på besök.

Strax fick vi ett bord alldeles bredvid köket där sex personer jobbade effektivt med att få ut all maten.Vi började med samosas, med lamm och rent vegetariska. Sedan beställde vi in ett fat med grillad kyckling och lammkotletter, jag tog en karahi gosht och naanbröd. Till det en stor kanna mango lassi, oslagbar när det gällde att mildra de heta kryddorna.

Maten var fantastiskt god. Vi åt så vi nästan storknade och hade en riktigt trevlig kväll till priset av cirka hundra kronor per person. Och fastän vi var trötta och slitna efter en mycket lång dag, så kände jag mig gladare än på länge när vi gick mot hotellet.

Kommentarer

9 svar till ”Punjabikrubb med BYOB”

  1. Låter fantastiskt! Det stället ska jag lägga på minnet till mitt nästa Londonbesök, och berätta om för våra goda vänner med rötter i Pakistan.

  2. Bra tips! Whitechapel är underbart men det är en djungel att försöka hita rätt restaurang.

  3. Kul, prova gärna. Och skulle kön kännas outhärdligt lång så låg Tayyabs bara något kvarter därifrån.

  4. Åh London! Och att kliva ut i kvällen! Tack för tipset också.

  5. Åh, tack! Nu måste jag åka till London i vår…

  6. Emma

    Mmmm, ja indiskt saknar jag väldigt här nere på Söderslätt. Det var också bättre i Oslo, som vimlar av paktistanier… ;-)

  7. Ägaren till Needoo talade hyfsad norska. Hade bott i Oslo men inte fått uppehållstillstånd…

  8. Vilka bilder, och vilken berättelse! Jag vill dit, jag med…

  9. Fick välja ut de minst suddiga, fotograferade med lilla smygarekameran, men visst ser det läckert ut med alla marinerade spett!