Brist eller överflöd på svenska äpplen?

Ibland när man är inne och kommenterar i trådar på andra bloggar dyker följdfrågor och sidospår upp. Det hände mig häromdagen när jag svarade i Jens Linders kommentarfält på DN:s Aptitretarna. I diskussionen som följde på ful mat, dök det plötsligt upp en tråd som handlade om svenska äpplen.

Är det så att butikerna medvetet inte vill ha inhemska äpplen? Leder det till, som en läsare påstod, att svenska odlare får kassera sina äpplen i år? Och är jag “helt ute och snurrar” när jag påstår att det finns för lite svenska äpplen i handeln?

Den svenska äppelskörden består i år av cirka 20 000 ton äpplen. Det utgör 20% av den totala äppelmarknaden baserat på helår och 40-50% under säsongen, september-december. Före 1988 var skörden ungefär dubbelt så stor som idag eftersom vi i Sverige hade importförbud under äppelsäsongen för att skydda den svenska odlingen. Förbudet kritiserades starkt av USA och EG och upphävdes detta år trots massiva protester från äppelodlarna i vad som kom att kallas för Äppelkriget .

Gränserna öppnades alltså för importfrukt, priserna på äpplen sjönk och många odlingar lades ner. Idag finns till följd av detta både importerade och svenska äpplen i diskarna under hösten. Det beror också på att  livsmedelsbranschen ser annorlunda ut idag än på 80-talet.

Först och främst är de olika kedjorna numera uppdelade i segment om lågprisbutiker med ett litet sortiment och lägre servicegrad för att hålla nere kostnadsmassan, så kallad hard discount (t ex Lidl och Netto), lågprisbutiker med större sortiment, discount (t ex Willys), och butiker med högre servicegrad och stark färskvaruprofil ( t ex ICA, Coop och Hemköps större butiker). Mindre områdesbutiker har av utrymmesskäl ett begränsat sortiment, stormarknader pressar också priserna genom jättevolymer som ger lägre utpris mot kund. I hard discount- och discount-butiker är det enbart lägsta pris som kommuniceras ut mot kund, stormarknaderna erbjuder ett mellanting med både lågpris/volymköp och färskvarutoppar. Men i butikstyperna med renodlad färskvaruprofil är viktigt att kunna erbjuda kunderna de varor de efterfrågar. Och under den svenska äppelsäsongen råder det ingen tvekan: kunderna vill ha svenska äpplen.

I vår butik i Lund säljer vi ungefär 8 lådor importerade och 30-40 lådor svenska äpplen om dagen just nu, under kampanj nära 60. Och vi hade kunnat sälja fler äpplen om säsongen varit längre. Som nu är så tog våra svenska äpplen från ICAs lager slut i januari i år och kvotades ut bland hugade butiker. Vi  kunde dock genom direktköp från odlare komplettera med äpplen in i mars månad.  Denna vår lösning är antagligen något enklare om man som vi bor en timmes körväg från odlaren och påverkar säkert den bristande tillgången norrut.

Jag ringer VD:n för Äppelriket,  Lars-Olof Börjesson för att få hans syn på saken. Han märker ingen minskad trend för intresset för svenska äpplen, tvärtom, men den svenska äppelbranschen måste lägga om odling och lagerhantering  för att så småningom kunna erbjuda svensk frukt året om, menar han.

Först har vi detta med sorterna. Svenska odlare håller fast vid många gamla fina sorter idag som inte gynnas av lång lagerhållning och hantering i moderna livsmedelsbutiker. De stora favoriterna Discovery, Aroma och Ingrid Marie är det inga problem med, rödkindade och granna säljer de sig själva och har lång hållbarhet. Men många andra sorter ratas av kunderna i butikerna efter samma princip som jag var inne på i mitt förra inlägg.

Gul Gravensteiner är ett ömtåligt äpple som lätt blir stötskadat och som inte står sig i den hårda konkurrensen i diskarna. För där är det rött som säljer bäst. Röd Gravensteiner är tåligare och klarar sig bättre. Alice är förvisso rött, men vill ha svalt och har  svårigheter att hålla mer än två dagar i butik, likaså Kim.

Signe Tillisch och Katja dras med ett annat problem: De utvecklar ett naturligt vax kring skalet, vilket visat sig ligga dem i fatet. Många kunder uppfattar vaxet som kemikalier eller annan efterbehandling och väljer konsekvent bort de sorterna. Det utmärkta men föga insmickrande matäpplet Belle de Boskoop säljer dåligt i handeln och har blivit en råvara för industrin. Dessa sorter har därför börjat undvikas av butikerna för att minimera matsvinnet samtidigt som de stora kedjorna satsar på säkra kort och därför väljer storsäljarna. Sämst mår äpplena när säljs packade i plastpåsar. Med fler PLU:märkta sorter (prisetikett med varans EAN-kod på) hade äppelsortimentet kunnat differentieras ytterligare och möjlighet funnits till att behandla  känsligare sorter som delikatessäpplen till ett högre pris. Ett kvalitetsarbete att lobba för…

Men varför det inte finns svenska äpplen i alla butiker under säsongen? Lågprissatsningen är en förklaring, där handlar det om att maximera volymerna till lägsta pris, och där har svenska äppelodlare inget att sätta emot de internationella fruktjättarnas prispress. Kedjornas platsbrist i lagerhållningen är en annan faktor som begränsar.

Sedan är det säkert så att äppelmarknaden ser olika ut i olika delar av landet. I vissa butiker och områden kanske kunderna i högre grad väljer att köpa importäpplen för prisets, eller smakens skull (den är ju som bekant delad) och då gör den lokala handlaren valet att premiera dem före de svenskodlade. Beslutet kan i kedjor där handlaren inte får agera själv också vara framtaget i siffror längre upp i organisationen. Bäst äppelsortiment får butiker som vid sidan av sin huvudgrossist också förser sig med ett antal sidoleverantörer eller handlar direkt från odlarna som kan komplettera med sorter.

Äppelriket planerar i alla fall att utöka lagringsmöjligheterna i ULO-lagring (ultra low oxygen) för att på sikt kunna sträcka ut den svenska odlingssäsongen över hela året, i år sålde man de allra sista äpplena i början av april. Målet är att öka försäljningen med 50% till 2020.

Markägare är vidtalade att gå in och satsa på nyplanteringar, men det tar några år innan träden bär frukt. Dessutom satsar man på att ta fram nya äppelsorter för den svenska marknaden som både klarar förvaring och kundernas krav. Rubinola är ett  av de nya stjärnskotten på äppelhimlen, Santana ett annat. Nyligen lanserades också Frida, framtaget i samarbete med SLU Balsgård,  Svenska Lantbruksuniversitetets växtförädlingscentrum. Henne lär vi få se mer av framöver.

Så till sist påståendet om att svenska äppelbranschen kasserar äpplen för att svenska butiker inte vill ha dem. Lars-Olof skrattar: “Vartendaste äpple i gott skick säljs till butikerna. Industrin står i kö för att få köpa de andra, och skulle vi ha några dåliga osäljbara äpplen så har vi avtal med en fem-sex gods runtomkring som använder äpplena till viltvården, här slängs ingenting” säger han. Men han vet hur missförståndet har uppkommit. Det vet jag också, ett inslag på SVT om villaträdgårdsägare som dumpade tonvis med fallfrukt.

pressa dig en drink nästa gång du har äpplen över hemma, köp svenska äpplen i butiken om du vill att de ska ta försäljningsandelar från de importerade och ska du plantera ett äppelträd: se till att få tag i en gammal sort som kanske inte överlever i handeln.

Kommentarer

22 svar till ”Brist eller överflöd på svenska äpplen?”

  1. Intressant text. jag har själv många gånger förfasats över att “mina” butiker vräker ut äpplen från jordens alla hörn, samtidigt som de närproducerade äpplena lyser med sin frånvaro. Jag handla på Malmborg Limhamn och Erikslust, samt ICA Maxi i Västra Hamnen. Tycker att det är otroligt dåligt att utbudet av svenska (skånska) äpplen är så litet.

  2. Intressant inlägg. Så fick det sin förklaring till varför de svenska äpplena i butiken i viss mån handlar om ren och skär efterfråga.

    Kan man inte bjuda smakprov på äpplen som bildar naturligt vax och upplysa om att det är naturens egna konstruktion?

  3. Örjan

    Tack för underbart välskriven artikel.
    Har gett svar på många av mina undringar.
    Tycker extra synd om din info ang Signe Tillish- ett så underbart gott äpple. Hoppas det inte försvinner.
    Skönt att läsa att inga äpplen går tillspillo.

  4. Johan: Hm, de affärerna borde ju ha ett bra utbud… Att Maxiprofilen satsar lågpris genom inköp av stora volymer är ingen skräll, det är stormarknadskonceptet som ska pressa priserna och det är därför Maxi vinner lätt i en prisjämförelse med andra profiler, men Kvantumbutikerna borde ju faktiskt ha. Vi har Aroma, Lobo, Cox Orange, Röd Gravensteiner, Ingrid Marie och Summerred just nu.
    Och tillgången borde vara god den här veckan iaf eftersom ICA har en kampanj centralt med svenska äpplen för 9.90. Kunden blir glad, men det är svårt för odlarna med den sortens prispress.

    Jessika: Vi har varje år besök av äppelodlare i butiken, och det är något som vilken affär som helst kan organisera. Där kan kunden ställa frågor och lära nytt. Frågan är ju om det på sikt är ekonomiskt lönt för äppelodlarna att satsa på sorter som inte är en efterfrågan på. Synd, för det utarmar sortrikedomen. Men prova de nya sorterna om du har möjlighet.

    Örjan: Jag lider också med Signe, tänk att okunskap kan bli en sådan dödsstöt för ett fint äpple. Hoppas att försäljare utanför kedjorna tar in äpplet och att branschen får ut information om vaxet. Men vi behöver inte gå så långt, min åttaåring sa “urk” till Katjas feta skal och undrade vad som hänt. Jag berättade, men hon ville ändå ta ett Rubinola istället.
    I år är det ett särskilt bra äppelår, de två senaste har bitvis påverkats av hagelskurar. Men våren var kall vilket var negativt för pollineringen av päron och plommon, så de har inte givit lika stora skördar som ifjol.
    Konstigt nog så uppkom nyheten av de svenska trädgårdarnas äppelöverflöd precis samtidigt som KTH äskade anslag för ny forskning på området…

  5. Såg nu på morgonen att Malmborgs Limhamn körde svenska äpplen för 9.90. Bra!

  6. Anna: men om man inte försöker, som med Signe-äpplena, att göra bättre reklam för dem så kommer man inte kunna bevara sorter eller odla nya.

  7. Nej det har du helt rätt i, jag gav dig bara ett tråkekonomiskt svar. Men eftersom Sverige nu ska satsa på att bli Europas nya matland, så kanske det finns någon som kan ansöka om en rejäl pott pengar för att informera om våra gamla fina äppelsorter och deras egenskaper. Äppelriket eller Slow Food-rörelsen? Frida har lyckats rätt bra marknadsföringen, googla så får du se :) Edit: Äppelbranschen måste väga informationsinsatsen mot förväntad utdelning för att kunna ta kostnaden. Frida är ett steg i rätt riktning.

  8. Jatteintressant inlagg. Roligt att fa input fran sa manga olika hall pa en komplex fraga. Och instammer mer Orjan: kanns skont att hora att inga applen gar till spillo!

  9. Bittertwittan

    Jag vill inte ha nya tåliga sorter som kan lagerhållas året om. Varför kan inte svenska äpplen få status som ljuvliga primörer! Ät, frossa, äppelmosa, gör kakor – i säsong!

  10. Tack Hanna, ja det hela är kanska komplicerat.
    Bittertwittan: De ljuvliga primörerna kommer du att få odla själv i så fall, är jag rädd. Om den svenska äppelbranschen inte ger sig in i konkurrensen så kan de lika gärna bomma igen. Däremot så kan en differentiering av sorter, som jag skrev i texten, leda till att det är möjligt för odlarna och återförsäljarna att ta ut ett högre pris för delikatessorter som har speciella egenskaper och kräver extra omsorg. Men då måste dessa PLU:märkas för att inte behöva förpackas i plastpåse. Papperspåsar vore bättre, men kunder köper inte “grisen i säcken”.

  11. Kerstin

    Bra med en diskussion. Positivt är iallafall att här i Stockholmsområden har det faktiskt förekommit svenska äpplen mer än en vecka i år och även av flera sorte, de skyltas också upp som något bra man har. Säkerligen också ett resultat av Mats artiklar i SVD coh hans böcker, samt den allmänna trenden att äta mera lokalt.

  12. Kul att höra! Vi är bortskämda nere i södern med närheten till Österlen, så att branschens satsningar gjort avtryck i huvudstaden tyder på att de är inne på rätt väg.
    Sedan måååste jag bara få inflika att Mats-Eric Nilsson följer trenden snarare än att trenden följer honom ;)

  13. Bruno brunböna

    Intressant text! På ett ICA i Lund där jag handlar så har de just nu laddat upp fruktavdelningen full med svenska äpplen och päron av olika sorter. Blev väldigt glad när jag såg detta. Inga ekologiska tyvärr. Men väldigt kul ändå.

  14. Bruno brunböna

    “I vår butik i Lund säljer vi ungefär 8 lådor importerade och 30-40 lådor svenska äpplen om dagen just nu”

    Vänta nu… Malmborg, tuna… det är ju där jag handlar. Arbetar du där?

  15. Svante

    Mycket intressant inlägg. Jag håller med om att Rubinola är ett väldigt gott äpple, testa det när ni har chans!

  16. Bruno Brunböna: Japp, det är min butik! Och nej, ska man kunna sätta svenska äpplen på nationell kampanj till det låga priset 9.90 så kan man inte välja ekologiska, den ekvationen går inte ihop, tyvärr. Ekologiska äpplen måste dessutom vara packade så länge de konventionella säljs i lösvikt. Men ekologisk rubinola brukar vi annars ha, spana in den senare.
    Svante: En stor favorit, har planerat två rubinolaträd i trädgården hemma. Där har jag också gul gravensteiner och belle de boskoop. Man får förse sig ;) Äpplet Collina som jag skrev om ifjol är känsligare men mycket gott http://skafferiet.taffel.se/2009/09/04/collina-io-sono-una-festis/ Har inte provat Frida ännu, men ska snart.

  17. Bruno brunböna

    Okej, ska hålla utkik. Bra jobb med butiken f.ö., gillar den.

  18. Tack så mycket, Bruno brunböna (det låter fö som ett bra hobbitnamn)! Roligt att du gillar butiken och att du hittat till min blogg.

  19. Örjan

    Åkerö och Maglemer?
    Finns de tillgängliga via grossistled, eller är det bara via torgmarknader med äpplen från privata trädgårdar?

  20. Lars-Olof Börjesson

    Tack för en mycket bra artikel, kul att intresset för de Svenska äpplena är så stort. Vi kan odla Royal Gala i Sverige men var finns då våra unika smaker. Vår filosofi inom Äppelriket är att vara bäst på det vi kan vara bäst på. Att odla frukt anpassad för vårt klimat och våra kunders smakpreferenser. Frida börjar vi sälja när Aroma är slut någon gång i slutet av januari. Jag lovar att du skall få några smakprov Anna.

  21. Tack Lars-Olof, jag lovade Orelind att titta ut någon gång den närmaste tiden.
    Örjan: Åkerö är ett sörmländskt äpple och odlas inte i någon större omfattning på Österlen (rätta mig om jag har fel) Däremot kan säkert butiker komplettera från mindre, lokala fruktodlare.

    Maglemer är känslig för transporter och angrips lätt av äppelskorv. Det är förmodligen orsaken till att sorten inte är så stor att äpplena når ut i kedjorna.

  22. Örjan

    Ja Åkerö är ju Sörmlands landskapsäpple, eftersom stamträdet står utanför Flen.Visste dock inte att odling var relativt lokal. Här finns det i var och varannan gammelträdgård.
    Sörmlad är tydligen ursprung för flertalet äppelsorter, framodlade på 17-1800 talet.

    Mest lokalt i min hemsocken är Fiholm Ribston och Fiholmsäpplet.Fiholm, Jäders socken, som en gång i tiden ägts av Axel Oxenstierna.
    Fiholmsäpplet kan kännas igen tack vare sin “knorr på svansen” (stjälken).

    Besök gärna Julita slott mellan Eskilstuna och Katrineholm. De har enl uppgift 70 talet olika gamla äppel- och päronsorter i sin trädgård.

    Och ät Tommy Myllymäkis mat på Julita Värdshus