Tänk att det kunde vara sån skillnad på vanilj och vanilj! För att inte tala om kanel, kanel och annan kanel*! Och maten... åh, maten!

Ni ser - ett drygt dygn efter Lisas och Magnus kryddkväll på Xoko är jag fortfarande alldeles lyckligt osammanhängande. 495 pix för underhållning (Lisa), mat och personligt dedikerad bok (Lisas Krydda!) kändes riktigt billigt. Det eminenta vinpaketet man kunde beställa till var nästan bortslösat på mig, för jag blev så distraherad av den goda maten att jag glömde mina glas.

Vi fick pilgrimsmussla med len avokadochiboust och piggt bitsk sangritagranité, kanelsmördeg med munsterost och karamelliserade aprikoser, fantastisk tapioca- och majsdessert och en avslutande liten xokopol med inkokt rabarber och mjölkchokladkräm. Plus en helt oannonserad hummersoppa med vanilj, ett mindre torn med Xokos väldigt goda bröd samt avslutande kaffe med kardemumma- och svartvinbärspraliner. Och två extra baguetter med oss hem i en påse.

Och vid bordet bredvid satt trevliga Taffel-läsare.

Vad kan man mer begära? Summan av delarna blev en helt perfekt kväll. Kanske går den till och med att återskapa, eftersom flera av rätterna finns på Xokos avsmakningsmeny.

*cassiakanel, ceylonkanel och saigonkanel. Mina smaklökar envisas med att vilja ha skaldjur till den lakritsaktiga ceylonkanelen. Fast det låter ju smått vansinnigt.