Ännu en dag, ännu en promenad

Du och jag, min lilla fyraåring. Hur många promenader har vi inte tagit, du och jag. Kanske får man inte räkna in de okristligt tidiga morgonturerna då du bara satt i vagnen, men jag gör det ändå. Redan då pratade vi om vad vi såg runt omkring oss, och du började få smak för det söta längs stigarna. Ett tag var din vanligaste fråga till mig när jag visade dig något nytt: -Kan man äta? Ofta kunde man ju det, att visa dig något värdelöst vore bortkastat. Och idag ser du bofinkar och rödhakar och flugsnappare, känner igen rördromens flaskbasun och korpens hesa stön på långt håll och vet att fåglar låter på ett sätt när de pratar med varandra och ett annat när katten kommer. Du plockar och håller isär blåklocka från ängsklocka, tusensköna från prästkrage och du känner igen den där “blomman med tusen blad”: rölleka (Achillea millefolium). Du hoppas att varje skalbagge skall vara en ekoxe men känner igen tordyveln när du ser den.

Kanske har turen kommit till svampen nu. Det var både lite skumt och svalt när vi gick in i skogen framåt kvällen, men en sådan utdelning vi hade på så kort tid. Det lilla söta plommonet vid stugan och sommarens allra sista och helt perfekta hallon, och flera familjer med knoppande rimskivling i mossan. Den ståtliga tallblodriskan och blomkålssvampen med snigeln på. Och röksvamparna, som fortfarande var vita och jungfruliga men som snart blir till rökbomber att stampa på. Entusiasmen var så stor att jag till och med slapp bära dig ut ur skogen trots att det var lite över läggdags, du sprang tappert på egna och ivriga ben.

I morgon lagar jag till svampen och har förstås inte den minsta förhoppning att du kommer att smaka på den. Men du var med och plockade den, så kanske sås ändå ett frö. En dag går vi och fyller korgen tillsammans, du och jag, och du kommer att både upplysa och läxa upp lillasyster som kommer att göra allt för att fylla ut dina avlagda stövlar. Men en sak kommer nog aldrig att ändras – du lär vilja äta upp min bulle också när det det är dags för att fika. OK, du kan ta halva.

Kommentarer

11 svar till ”Ännu en dag, ännu en promenad”

  1. Lisa aka sambon

    Jag blir alldeles tårögd.

  2. Örjan

    Kan kan han! aka Peter kan väl beskriva upplevelser och känslor.
    Tack.
    Men utan dig Lisa funnes ingen 4-åring.
    Gratulerar er båda.

  3. Peter Jägerbro

    Idag går vi ut i skogen allihopa. Kakor och saft, nu drar vi.

  4. Örjan

    Precis tillbaka från kortare svamptur.
    Druvfingersvamp ffg, och äntligen några KJ.I övrigt mest kremlor i korgen.

  5. Emil O.

    Vackert, vackert, vackert. Vardagspoesi.
    Här hittas mest rödgul trumpetsvamp, fårticka och blek taggsvamp, någon kantarell.

  6. Trumpeterna har kommit, men var gråa och kan nog torka om det inte kommer lite regn snart.

  7. Åh, vill så gärna promenera med er någon morgon!

  8. Det är en underbar unge, munnen går i ett, och hon vill hela tiden veta mer om allt.

  9. Örjan

    Min tidigare nämnda svampkorg.
    Trots noggrannhet naturligtvis vissa “andra klassen”
    Innebär årets första svampsojekok enl ditt förslag. http://kortomgott.taffel.se/2010/09/02/tankar-kring-ett-sojakok/
    Tror det blir 1,5-2 dl färdig soja.

  10. Hazelnut

    Åh rördromen! Den hörde jag från Tysslingen ända hem till kökstrappen när jag var liten.
    Underbart skrivet alltihop förstås.

  11. ThomasJ

    Underbart…
    Tack!