Är te den bästa drycken till maten? Och är det fnoskigt att ha den i maten eller en gudabenådad ingivelse? Här är rätta platsen att diskutera.
Skrivet av
Är te den bästa drycken till maten? Och är det fnoskigt att ha den i maten eller en gudabenådad ingivelse? Här är rätta platsen att diskutera.
Kommentarer
20 svar till ”Artikeldiskussion: Tala om te”
Eftersom jag åt av menyn kan jag säga att det hela var mycket intressant (jag åt den första dagen då rätterna inte finslipats) och att det kallbryggda teet var fullkomligt makalöst.
Petter: Är man vulgär om man gillar helt vanlig matchaglass á la japansk krog?
Jag dricker inte smakavancerat te till mat för smakerna i teet förstörs. Däremot dricker jag gärna te efter måltiden.
För övrigt fanns det folk som drack enbart te, och då gärna enbart oolonger (jag t ex), långt före det blev hippt. Det är inte som att återupptäcka hjulet, å andra sidan är det kul att fler upptäcker teet igen men vändningen från kaffe till te, när det ena blev ute och det andra inne, gick fort den här gången.
Jag lagar ofta den japanska rätten ochazuke. Ris med buljong på grönt te, räknas till husmanskost.
Jag skulle bara tacka för te stunderna i Stockholm i helgen, men jag kanske bör skriva här istället av din gamla artikeldiskussion missionarbete barista cup:
Till Petter: Att leda mig till den svarta tunga porten, där jag nästan ramlade nerför trappan direkt intill, och att sedan du lyckas övertyga mig att det är helt ok att gå på ett halvtorrt nymålat golv, och in till en arbetssal ofattbart överflöd av bevis på olika fleråriga intellektuella arbete och sedan till ett litet opretentiöst sympatiskt “kök” för att dricka te,…är liksom att dricka te på `konstbiblioteket´ i grottorna på Dunhuang Kina mitt i Stockholm….det var surrealistiskt. :)
Till In the mood for te: Att dricka te medan Petter slingrar sig runt och räcker efter en penna under disken?, där Jacob underhåller andra gäster och Jonas på ena sidan förklarar om de goda teer och på andra sidan stod stora brorsan till ägarna och frågar från vilket hörn av Sverige kommer jag ifrån, var verkligen typisk bild man kan råka ut för i en riktig kinesisk tebutik, där man bara fortsätter njuta av te oavsett livet runt det, som på ont och gott, fortsätter snurra runt på egen hand. Det var en underbar teupplevelse, tack, och så otroligt goda teer verkligen.
/Celina
Var på Frantzén/Lindeberg för en månad sen & där serverades en ankleverrätt med nordafrikanska smaker. Till detta serverades ett hemgjort mynta & honungste!? Helt sjukt bra kombination. Hade aldrig ätit anklever med te innan, men det var som sagt galet bra.
Jag läste artikeln och recepten under inflytande av just Phoenix Oolong. Mycket intressant att matcha de delikata men stillsamma tesmakerna med lika finstämda råvaror. Kinesiskt te tar färjan till Japan. Skriv mer om det för sjutton gubbar.
“Te är ju utan tvivel den bästa måltidsdrycken tillsammans med vatten, med det överskattade vinet på en tredjeplats.”
cute.
du måste verkligen känt rysningen i kroppen när du tänkte på vilken folkstorm du och dina hip-kontroversiella åsikter kommer orsaka! trist nog är nog ett överseende skrockande den mest troliga reaktionen då de här upplysta avant-garde desillusionerna är ganska prevalenta över hela blogsverige. “det överskattade vinet på en tredjeplats”, herregud.
Petter, du får gärna lägga ut ditt hip-kontroversiella recept på tegravad avant-garde-lax.
Benjamin: Du verkar vara en person som inte är riktigt i kontakt med dina inre känslor. Kan du inte utveckla vad DU tycker om te respektive vin till mat istället för att spekulera i vad Petter känner och andra i Bloggsverige tycker?
Jag är säker på att du kan formulera mycket intressanta och mer konkreta saker än kommentaren ovan om varför te och mat i kombination inte är intressant. Det känns som om du har massor att komma med.
Själv dricker jag gärna vin till maten när jag vill bli lite full. Annars ingenting. Jag gillar inte att dricka till maten helt enkelt, sån är jag. Säg är inte det hip-kontroversiellt?
Benjamin: Jag håller med Lisa FW. Dessutom är ämnet teet en av de hettaste idag, beror säkert på vad de här senaste generationerna behöver eller sträver efter. Exakt som “hippies perioden” skrek efter bl a “Peace and freedom” i den tiden, så är hälsan en av de första i listan idag. Därför alltså teet. Läs gärna mer om såna här “generations: changes in thoughts and needs “, det finns massa på de mesta naturvetenskapliga tidningar idag. Och även om studieutvecklingar om teet på till ex. Karolinska Institutet. De är naturvetenskapligt studerade/dokumenterade.
Men som sagt du verkar ju har kanske egen bättre argument. Det inget fel med vinet heller. Och jag håller inte heller med allting Författaren skriver, men det får vara alltså konstruktiv kritik i så fall. Så du är på rätt spår ändå, Benjamin, och roligt att du vågar säga vad du tycker. Det är ingen diskussion annars. Så, det är bara att fortsätta med konstruktiva argument.
“Hipkontroversiella” bra formulering! Jag gillar vin, men det är överskattat som måltidsdryck. Ett riktigt riktigt bra vin vill jag inte störa med mat. Riktigt bra mat vill jag inte heller störa med vin. De mest geniala teerna är också som bäst utan något till. Men det går inte att komma ifrån att te är så in i helvete gott till mat.
Var och en till sin egen temugg, med medföljande prettostämpel if need be. Det blir som med vin som det blev med kaffe som det blir med te. Vinmänniskorna stannar med sitt vin, kaffemänniskorna vid sitt kaffe och temänniskorna vid teet.
För alla teintresserade rekommenderas The Book of Tea av Kakuzo Okakura som skrevs 1906. Hans tehus finns kvar i Kyoto. Den som väntar sig en ingående diskussion om tesorter kors och tvärs blir besviken, den handlar om livsfilosofi.
Jag lärde jag uppskatta grönt te efter att ha fått det som till maten i Kina, innan det tyckte jag inte om det alls. Hur pretto som helst, antagligen. Ännu värre, antar jag, under några år hade jag den stora lyckan att kunna dricka privatimporterat grönt te och oolong, men det är det slut med.
Nu är frågan, hur hittar man gröna teer i Sverige som inte mest smakar hö? Som Petter skriver, kan ju milt te vara alldeles underbart, men lika gärna tråkigt och dötrist.
Jag ser att en bit har inte kommit med i min kommentar igår:
Och om te i maten, så tycker jag det är roligt då man kan lägga te i båda vanliga rätter och som sötsaker eller dessert. En av de vanligaste i sydöstra asien som dessert eller mellanmål är friterad banan med gröntte och sirap. Man friterar banan med smet(mjöl) som brukar finnas hos vanliga kina restauranger, brygg några teblad och sätt dem på sidan, friterar snabbt några grönt eller oolong (rullade) teblad ( direkt av paketet ), lägg till mörk sirap, det bryggda teet och några droppar lime. Ta bort stekpannan från värmen, te-sirapen brukar blir lite vattnig men vänta ett tag tills den blir sirap ( i konsistensen ) igen, häll över på den friterade bananen. Servera medan den är varm.
Om du bor i Stockholm, uppsök In the mood for tea. Det är en innebutik, de är väldigt trevliga men det är vanligtvis dyrt. Oavsett om du vill ha ett lyxigare grönt japanskt te eller en annat bra men mer vardagsaktigt grönt tea så sök på google. jag vet att det finns en bra teaffär på nätet.
te är grymt! det har jag alltid tyckt. men ta temperaturen på vattnet? en höftare som jag kommer nog aldrig att orka dra det så långt..
Jag testade att göra oolong-sorbeten. Smaken var mild och fin (kanske något för söt för min smak) men jag fick inte riktigt till konsistensen i min glassmaskin. Kanske kocken hade en Pacojet i bakfickan?
Jag skall testa sorbeten på någon som inte vet att det är te i den för att se vilka reaktionerna blir. Den smakar väldigt fruktigt, blommigt, som litchi-frukt eller nåt.
Peter: Jag ska testa i helgen om jag hinner och justera receptet för glassmaskin. Det skiljer sig lite i olika fabriakt för glassmaskin. Mycket socker är tyvärr nödvändigt i magra sorbeter och glassar för konsistensens skull.
Tack för det!
Man kanske kan byta en del av sockret mot glykos, för att få en bättre konsistens och mindre söt smak?
Tesmaken i sig var helt oväntad får jag säga. Som tropisk frukt (åt litchihållet) med ett inslag av…tobak? Delikat.
Peter, det här är en lite extra känslig sorbet, i och med att den är så mager. Vi valde mjölkvarianten för att den blev renast i smaken och lyfte fram teet tydligast. Annars var det gott med lite yoghurt i också, och vanlig glass blir säkert också bra. Proffsmaskiner fryser ju snabbare och ger mjuk konsistens, medan hemmamaskinsvarianterna kan bli lite kristalliga. Sorbeten bör också ätas så fort som möjligt och inte ligga i frysen. Att byta ut sockret mot lite glykos är en bra idé. Se till att köpa den högsta kvalitetsgraden av Phoenixoolongen, det är extremt aromatiskt och värt några tior extra.
Jag köper helt resonemanget om mjölken, med grädde hade tesmakerna försvunnit.
Skall göra fler experiment (eller vänta in resultatet av Lisas) så att jag får till konsistensen bättre.