Bisyssla: Sovdags för honungsbina

Nu staplas hösttecknen på varandra och i veckan var det läggdags för Helles bin. Helle Christensen Hjort bor i samma by som jag och förutom att hon är konstnär och har makalöst gröna fingrar slungar hon även egen honung.

Jag fick en burk i veckan med ett gyllengult koncentrat på den gångna sommaren och eftersom jag läst någonstans om att viktorianska biodlare använde torkad röksvamp som bränne i sina rökar (det skulle vara extra lugnande för bina under honungsskörden) så tog jag med mig en påse och knallade över till Helle.

Helle har sysslat med biodling i tre år nu och i sommar har kupan med de två bisamhällena, 75 000 bin i vardera, givit 150 kilo honung. Den första skörden kring midsommar utgörs nästan alltid av rapshonung då det är så tätt mellan rapsfälten i Skåne. En ren win-win situation eftersom bina samtidigt pollinerar rapsen vilket ger ökade skördar.

Den andra skörden sker i juli. Då har bina hunnit fylla sina honungsmagar med så väl blommor från äng och skog  som från trädgårdarna. Smakrikast är den tredje och sista skörden, hösthonungen från kryddväxter och sensommarblommor. Nästa år räknar Helle med ökad avkastning, för nu har hon installerat ytterligare en kupa med två samhällen.

Biodlingen befinner sig i en kris sedan några år tillbaka, många gamla biodlare har gått i pension och nyrekryteringen har sviktat. Dessutom har många bisamhällen dukat under för parasiter och bekämpningsmedel. Bland de nya biodlarna ökar glädjande nog andelen kvinnor.

– Biodling har traditionellt varit ett ganska tungt arbete, säger Helle. Men nya, smarta bikupor, där lock och sidor kan öppnas med snäpplås, gör hanteringen mer lättskött och mindre muskelkrävande. Själv har Helle specialbeställt sina kupor av en snickare i närheten. Hon knäpper av väggarna och visar mig samhällena, nerbäddade under gamla yllefiltar.

För nu stundar invintringen; i tre veckor har bina matats med sockerlösning i små behållare. Drygt sexton kilo socker per samhälle går det åt för att arbetsbina ska kunna sova sig igenom vintern, tätt ihopklumpade kring sin drottning. Drönarna slutar sina dagar så här års, svälts och motas ut ur kupan efter fullgjort värv.

Är du nyfiken på biodling eller funderar på att skaffa egna bin kan du läsa mer på biodlarnas riksförbunds hemsida. Mer om honung kan du läsa i den här artikeln på Matmolekyler.

Edit: Nu tror sig forskarna ha kommit fram till vad som orsakar bidöden. Läs mer här.

Kommentarer

4 svar till ”Bisyssla: Sovdags för honungsbina”

  1. Skånsk rapshonung är den godaste honung jag vet! När jag var liten fanns det en biodlare på andra sidan skogen som mina morföräldrar kände och han kom alltid med den ljust gula ganska fasta honungen. Mormor gjorde alltid honungsmackor på långa fina, honung först och sen smör. Otroligt gott :)

    Jätteroligt att se ett inlägg med bihonung!

  2. Hanna: Håller med, rapshonung är en delikatess. Annars är jag förtjust i klockljungshonung, undrar om den produceras i Skåne? I en av länkarna stod det också om murgrönehonung som var lite sällsynt, eftersom murgröna blommar så sent att bina hinner mattas av.

  3. Så underbart gott med nyslungad honung! :-)

  4. Absolut, mycket lyxigt. Tycker att den är snäppet sötare än annan honung… men det kanske är för att den är så färsk?