Idag firar nyckelhålsmärkningen 20 år. Och förhoppningsvis blir det sista födelsedagen innan den stackars kraken går i pension.
Nyckelhålet inroducerades 1989 för att leda konsumenterna till produkter med mindre fett och mer fibrer. Produkter som hade en viss fiberhalt och en låg fetthalt fick bära ett adelsmärke i form av ett inbjudande klargrönt nyckelhål. Jag läste till dietist, var fena på att laga fettfria såser och bakade Uppsalas smarrigaste havreklimuffins. Självklart applåderade jag tilltaget som skulle göra det enklare för kunderna. Det var en lyckligare tid, då jag var full av tillförsikt och mindre av matträttshaverist.
Nyckelhålsmärkta bröd fick innehålla upp till tio procent socker och sju procent fett så länge de innehöll tillräckligt mycket fibrer. Typen av fett reglerades inte och tillverkarna användes ofta delvis härdat vegetabiliskt fett med transfettsyror.
Resultatet blev en febril produktutveckling där brödproducenterna tävlade om att tillverka så fiberrika vita bröd som möjligt. Generellt kan sägas att producenterna valde fibrer som förändrade smak och konsistens på vitt bröd så lite som möjligt. Vitt bröd förses med ärtfibrer, vanliga havregryn blandas med vetekli och kalls för fiberhavregryn.
2004 föreslogs att nyckelhålsmärkt bröd måste innehålla viss mängd fullkorn samt nå upp till fiberhalten. Förslaget skickades på remiss till industrin som nästan enhälligt underkände förslaget. Det var lättare att sälja belka bröd dopade med fibrer från ärtor och betor. Det verkade finnas en tanke om att det inte var någon sport att producera naturligt nyttig mat, nej industrin måste visa sin innovationsförmåga för att belönas med nyckelhålsmedaljen. Först 2005 togs ett steg mot ett helmatstänkande, då Livsmedelsverket beslöt att även grönsaker, frukt och osötade bär också fick bära nyckelhålsmärket.
I juni 2009 infördes äntligen regeln att nyckelhålsmärkt mjukt bröd måste innehålla fullkorn. Hela 25 procent fullkorn. Jag skojar inte. Samtidigt infördes beränsningar om olika sockerarter. Problemet är bara att stärkelse ofta förvandlas till sockerarter så snabbt i kroppen att tillsatt socker inte har särskilt stor betydelse. De flesta verkar ha klykat begreppet GI utom Livsmedelsverkets experter.
Det pinsamma är dessutom att det inte finns klara bevis på att fiberberikade bröd innebär någon hälsofördel. Studier om huruvida fibrer har hälsofördelar eller inte är mycket svårtydda. Det de stora studierna tyder på att det är fiberrik mat som ger ett skydd. Inte fiberfattig mat med tillsatta fibrer.
En annan idé med nyckelhålet var att minska andelen fett i kosten. Enligt det rådande paradigmet var det främst det mättade fettet som var boven i dramat. En idé som när den granskats vetenskapligt visat sig ha väldigt lite kött på benen. Den senaste observationsstudien på barn visade att de barn som drack fet mjölk hade ett lägre BMI (de var alltså slankare) än de barn som drack nyckelhålsmärkt mager mjölk. En annan studie visade att mättat fett tyckets skydda mot hjärt- och kärlsjukdom hos äldre män när det kombinerades med frukt och grönaker. Enligt WHO:s senaste genomgång fanns ingen koppling till högt fettinnehåll i dieten och hjärt- och kärlsjukdom. Inte heller hittades negativa effekter av hög andel mättat fett.
Det kanske börjar bli dags att införa en ny märkning som baserar sig på sund forskning. Pensionera nyckelhålet innan det ställer till mer skada.
Kommentarer
13 svar till ”Bleka brödens minut: Nyckelhålsmärkningens uppgång och fall”
Bra rutet! Det finns inget man blir så trött på i butiken som meningslösa märkningar. Är glad att surdegs/fullkornstrenden verkar ha “reclaimat” definitionen av bröd, även om det är en bra bit kvar.
Mycket bra! Detta borde spridas till höger och vänster! Intressant att det belönas för att tillverka “matliknande egenskaper” Vad jag aldrig slutar förvånas över är hur många som “köper” att ett vitt bröd är så fiberrikt, utan att ens reflektera över fenomenet hur det är möjligt.
För över 15 år sedan bodde jag i USA och kom i kontakt med fettfritt smör… Alltså, det ångade ju bort i stekpannan då jag skulle göra pannkakor till ungarna (vilket är helt motsägelsefullt till det fettfria och resten av familjens matkultur) och jag undrar så vad det sk smöret innehöll! Vill man hellre äta det än riktigt smör?
Jag minns inte när jag började intressera mig för matens innehåll (och undrar i skrivandets stund varför jag i hela fridens namn inte satsat på att bli dietist, kock eller nån hurtbulle och personlig tränare??).
Vad som är bra eller inte för kroppen känns som så naturligt att veta. Det betyder dock inte att jag alltid äter “bra” mat. Jag är medveten om, och väljer att äta, sånt som i längden gör mer skada än nytta.
Vad härligt det känns att läsa om detta som, åtminstone jag, har misstänkt under lång tid! Gick själv över till helfeta produkter för flera år sedan, är ingen fanatiker, men föredrar att ge barnen bregott på mackan och riktig grädde i såsen. Kan säga att ingen av våra barn visar det minsta övervikt.. tvärtom :) Bra mår de och glada är de och maten smakar framför allt så oerhört gott :)
Jättebra skrivet om nyckelhålsmärkningen och tack för dina fina sidor i Sydsvenskan, smarriga recept i söndags.
Bra skrivet – alla dessa märkningar överallt. Snart ser vi inte maten för alla märken!
Antligen kanske folk slutar vara så förbannat rädda för fett!
Bra rutet! Själv gick jag i somras över till att äta mat lagad med smör, grädde, fet ost osv och undviker numera kolhydratrik mat. Min mage mår bättre av det och dessutom blir jag inte hungrig frampå kvällskvisten. Himla gott blir det också :). Och jag tror jag till och med gått ner i vikt litet grann, i varje fall har jag inte blivit fetare.
Har aldrig, säger aldrig, kollat efter nyckelhålet. Plocka bort tramset.
Tack raringar! Gissa om det hela är jobbigt för mig som gett ut en fettsnål kokbok. Men om man inte har fel ibland känns det inte lika bra att ha rätt.
Enda gången jag pratar om nyckelhålsmärkningen är när jag raljerar om mjölk.
Jag talar mig varm för att standardmjölk med 3% fett inte kan vara så illa när nyckelhålet tillåter så mycket mer fett i ett magert livsmedel.
Sakta men säkert omvänder jag fler och fler till att dricka standardmjölk och slopa lättmjölken.
Det måste vara det som är meningen med livet =)
och själv går jag steget längre och dricker bara gammaldags mjölk.
Jag har gått över till lchf-kost då min flickvänn mår bättre av det (och hennes dotter anser att hon har ett jämnare humör med den kosten också) och jag har inte gått upp i vikt (om något kanske ner något kilo).
Gott egenbakat bröd har jag svårt att ge upp dock, men bakar eget surdegsbröd iaf och oftast på fullkornsmjöl. Om jag bara kunde få till dom så att dom blir riktigt bra dock, men jag hoppas på att övning ger färdighet.
Jag var där igår på 20-årsfirandet och är helt brydd över att myndigheten Livsmedelsverket äger Nyckelhålsmärkningen. Tror att handelns, producenternas och konsumenternas organisationer skulle göra det lika bra. Ett stort problem med nyckelhålet, enligt gårdagens tröga paneldiskussion, är att folk köper nyckelhålsmärkta, magra alternativ, t ex ost, också tar de TVÅ skivor av den magra osten istället för bara en av den vanliga, dvs ej märkta osten. Hur ska det gå för världen när människor gör på detta viset?
Jag har precis gjort ett lite längre inslag på samma ämne för Landet Brunsås. Nyckelhålsmärkningen är verkligen en märklig historia. Lite sorglig också på något sätt.