Blå bolltistel och ett bi i perennrabatten vid Gustav Adolfs plan, Enköping.
Idag har jag varit på parkpromenad i Enköping på jobbet. Kan rekommenderas om man är det minsta intresserad av växter. Det är faktiskt lite mystiskt hur mycket blommor man kan klämma in i en och samma småstad. Och för allt i världen, missa inte ett besök i Westerlundska gården, där man kan få kaffe, bulle, mjuk kaka och två småkakor (allt hembakt av ett par fantastiska pensionerade damer) för ynka 30 kr i den lummiga innergården.
Vi hade väldigt trevligt även om jag hade några incidenter med växterna. Först var det en förföriskt blåblommig salvia som luktade gammal öl och kattpiss och sedan var det någon slags rysk tistel som på min uttalade fråga “Sticks den här tro?” svarade bestämt ja.
Men när jag väl kom hem kände jag mig alldeles urlakad. Svettig, trött, huvudvärkig och inte alls speciellt sugen på någonting. Kastade ett getöga i skafferiet, såg röda linser och på den vägen var det. Hummus på linser med tomat och mynta. Svalkande, friskt, lätt.
Magnus svängde ihop en sats pitabröd till, men om man inte har en bakande partner går det lika bra med köpta pita. Kolla hos grönsakshandlarna på torgen, de brukar ha riktigt bra färdiga.
Linshommus med mynta och tomat
Receptmakare: Margit Richert
Portioner: 4
Tid: 30 minuter
Snabbmat som mättar och svalkar.
- 2 dl röda linser
- 3 1/2 dl vatten
- 2 vitlöksklyftor
- pressad saft av 1 citron
- 1 riktigt mogen bifftomat
- 1 liten näve myntablad
- salt och svartpeppar
- till servering:
- olivolja
- pitabröd
- Skölj linserna och koka dem mjuka i vattnet, 10 – 15 minuter. Häll av eventuell kvarvarande vätska. Låt linserna ånga av och svalna något.
- Pressa vitlöksklyftorna direkt i linskastrullen och blanda med citronsaften. Slarvhacka tomaten och strimla myntan fint. Mixa allt snabbt med en stavmixer, det ska finnas textur kvar. Bry dig inte om att det ser lite löst ut, det stelnar till lagom konsistens efter ett tag i kylen.
- Smaka av med salt och rejält med svartpeppar.
- Ställ kallt en timme och ringla över lite olivolja vid servering. Servera med pitabröd att doppa i och gärna några oliver och lite skivad gurka.
Kommentarer
13 svar till ”Blommor, bin och linshummus”
Snabbmat med _gott_ samvete – härligt!
Och ja, Enköping är lite småmysigt :) Verkar som du trivs på nyjobbet!
Kramen!
Detta ska jag testa! Gillar linser. :)
Några kakor med rosengeranium som krydda?
Eller fanns Westerlunds blomma bara som krukväxt i cafeet?
Den blåa parken är helt fantastisk! Jag har bott ett tag i Enköping.
Örjan: om blommor i mat/kakor/bröd, kolla in boken Blommande måltider av Åsa Swanberg
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185465798
Receptomaten: Ja, att det var vego och klimatsmart hade jag inte ens tänkt på. Mest var det riktigt gott. Det som blev över blir lyxig frulle ett par dagar framöver.
Matmorsan: Ja, what’s not to like, liksom? Linser är alltid gott!
Örjan: Nä, det här var klassiska grejer: korintkakor och märtas skurna chokladkakor. Men det stod två enorma krukor rosengeranium vid ingången, så de förvaltar sitt arv.
Jessika: Ja, det var verkligen otroligt fint. Och tack för boktipset!
Jag har på senare tid upptäckt att linser är ganska gott, men är fortfarande rätt skeptisk till vissa recept, men detta lät riktigt gott, ska jag definitivt testa!
Det var nog den tidigare stadsträdgårdsmästaren Stefan Mattson som grundade Enköpings välkända planteringar.
Hanna: Ja, testa detta! Och du, testa även mitt absolut bästa linsrecept till hösten.
Kurt: Ja, det stämmer ja. Jäkligt driftig kille, uppenbarligen.
Blev vansinnigt sugen på linshommus, och det hade passat utmärkt till lammfärsbiffarna som jag hade tänkt mig till middag – och så har jag ingen citron hemma!!! Kan man tänka sig nån annan syra? Det blir ju inte samma sak, men ändå…?
Eva: Ja, ta den syra du har hemma. Någon mild vinäger kanske? Kanske lite tomatpuré också för att jobba upp en trevlig tomatsyra?
Jodå – det gick bra. Tomatpuré och vitvinsvinäger funkar utmärkt. Kan tänka mig att citronen ger en lite fräschare smak, ska se till att ha hemma nästa gång andan faller på…
Dillchimichurrin har för övrigt gjort stor succé i bekantskapskretsen. “Den där gröna sausen var faktiskt riktigt go’” (tänk dig skånskan…) hördes till och med från den mest tveksamme middagsgästen.
Guuuud, så gott detta låter!!!! Ska provas prompt!