Två underbara dagar hos Johans fina vän Eva Zasloff i Brooklyn. Det är när jag besöker larmande, öppna, småstökiga, omatchade och innerligt varma hem som jag bedrövas över de stela umgängesformerna som ofta förekommer i Sverige. Inte så att det är förfärligt, men det är något som felas när värdinnan (oftare än värden) ursäktar sig över bostadens skick fast det ser ut som i en katalog. Och så serveras tre, eller helst fyra rätter med alla de utvalda tempererade vinerna till. Det kan vara hemskt trevligt och gott (i synnerhet om man dricker mycket vin) men förutsägbart.
I de hem jag trivs mest i dukas det inte alltid upp till formella middagar, man hamnar lite var som helst med en tallrik i knäet. I soffan, på golvet eller under ett bord. Kanske just bredvid en gigantisk tvätthög med en katt sovandes på toppen. Vinet har slumpmässig temperatur och vitt, rött, dyrt, billigt, hemgjort och så lite flädersaft dricks huller om buller. Man möter oväntade människor, får en hundnos i skrevet, sätter i halsen, spiller rödvin på mattan utan att det gör något och skrattar så att man har ont i magen.
Nu ska jag ut och göra Chinatown. Igår hann jag bara flukta snabbt på feta grodyngel, sävliga grodor och kravliga sköldpadddor som alla väntade på woken. Och kände den ljuva stanken av torkade pilgrimsmusslor, durian, ditt och datt. Jag vill ha mer, så mycket mer och är egentligen inte alls beredd att lämna Manhattan i eftermiddag.
Kommentarer
11 svar till ”Chinatown”
Åh, vad glad jag blir när jag ser att fler känner likadant som jag! Bjuder gärna på billig gryta med lådvin och fin musik bland alla mina fyrbeningar och det brukar ju faktiskt vara rätt uppskattat ändå. Bland mina vänner vill säga. Resten av familjen kör nog mer på den formella stilen. Och garanterat husdjursfritt. Chinatown låter toppen! Hoppas kunna resa dit en dag.
Härligt att höra !När komme rni hit och käkar ?
Underbara ord. Det ska vara roligt att umgås och äta gott. Och gott och trevligt är inte alltid formella tillställningar och nystädat, faktiskt sällan. Vardagsmat med glad familj och inhoppade vänner älskar jag.
Det är inte bara så rätt det du skriver (jag har själv erfarit exakt samma sak och slås varje gång av hur mycket skönare det är med den mer avslappnade stilen), du skriver så fruktansvärt bra! Och kul! :-)
Du vet inte hur rätt du har.
Jo, vardagen är ju kul men det blir extremt mycket roligare när man överraskar grannarna med en flaska skumpa på en onsdag!
//s
när ska du få tycka till i media om annat än mat! inte för att mat inte är viktigt. men jag vill se dig ta mer plats i mediasverige. snarast.
Stefan: jo, det är säkert kul med champagne. Men grejen är att grannarna kanske känner sig bekvämare om de får ett glas av något enklare bland tvätthögarna. Skillnaden mellan vardag och fest bör inte vara priset på det som är i glaset.
Eöt: Jag tycker jag har alldeles lagom plats, men tack så mycket :-)
Håller helt med.
Önskar att jag vore så där skönt avslappnad.
Men sen när jag skall ha middag slår något jävulskap till. Städar. Ber om ursäkt för min sunkiga lägenhet och lagar alldeles för svår mat. Och eftersom jag blir så stressad bjuder jag inte på middag så ofta som jag skulle vilja. Och def inte vänner som är matskribenter, huuuuu vad skulle de tycka????
Så vad gör man åt detta. Vad är det som slår till? Kognetiv terapi kanske?
Tove, jag är likadan! Det är så dumt. Kanske borde man öva upp sig ett helt gäng tillsammans. Ha en stökigt-hemma-och-enkel-mat-cirkel, där man turas om att överraskningsgästa varandra?
Gitto! Det är en genial idé! Tove och alla som vill är välkomna hit i byggdammet i morgon. jag har just betämt att ta in städfirma om det finns någon.