Som jag längtat efter de färska primörerna. Som jag trånat efter späda morötter, näpna rädisor och stunsig frilandsodlad sallad. Och så uppfylls alla mina drömmar och jag kan njuta närodlat ekologisk sommarprakt. Det är då djävulen lägger en papaya i min väg. Vi talar inte om de där små träiga hårda päronformade ynkedomarna till papayor, vi talar om en perfekt mogen, safttung frukt av en storlek nära rugbybollens.
Jag kan alltid skylla på att det rent juridiskt sett var min man som köpte den. Men i det här fallet var han bara mitt, och i viss mån hin håles, redskap. Papayan bosatte sig hos oss och har förgyllt ett flertal middagar. Den har också agerat stilig statist vid ett flertal matfotograferingar. På bilden ser ni en mycket enkel sallad. Den går också fint att laga på väl mogna nektariner (minska då något på vinägern) eller riktigt söt nätmelon.
Salladen är tänkt som förrätt men passar även till stekt fisk eller ett par räkor. Glöm inte att spara kärnorna som har en fantastisk peprig smak av kryddkrasse.
Papayasallad med smak av Japan, typ
Receptmakare: Lisa Förare Winbladh
Portioner:4 små
- 4 dl tärnad perfekt papaya eller annan frukt
- 1 msk nålstunt strimlad ingefära
- 2-3 tsk tamarirostad seedmix (Exotic snacks) eller sojarostade sesamfrön
- Minidressing:
- 1/2 msk ljus risvinäger eller sherryvinäger
- 1/2 msk ljus soja
- 1/2 tsk rostad sesamolja
- Blanda samman ingredienserna till dressingen i en liten äggkopp.
- Arrangera papayan och ingefäran i små skålar. Droppa över dressingen. Strö frömixen över precis före servering.
Kommentarer
5 svar till ”Det bästa sättet att bli kvitt en frestelse är att äta upp den”
Mmmmm!
Synd bara att det brukar vara så svårt att hita tropiska frukter här, som smakar just tropisk frukt snarare än gräsigt trä…
men, desto härligare när man gör det varför jag tycker den då ska ätas som den är, med lite pressad lime eller i en mycket enkel anrättning som den ovan. Härligt. Måste nu ändra dagsplanen så jag kan ut och leta god frukt idag…
Måtte satan ta maken :) :) :)
Du har ju åtminstone någon att skylla på ;)
Vilken burk fick du förresten?
Men om nu du sprungit över den perfekta papaya (vilket är svårt då de ofta är omogna eller dåliga på annat sätt) så får det väl vara värt det! Du är ju en lyckans ost du och hoppas du njuter av den till sista biten!
Åt papaya till frukost mer eller mindre varje dag för ett par år sedan. Flyttade, och i affären nära mig har de bara så usla exemplar. Jag skulle mer än gärna sätta tänderna i den perfekta papayan igen. Tänker att det får vara värt det då jag inte rest ut i världen på en herrans massa år, cyklar överallt, är vegetarian och ja, lite lyx i vardagen får man väl unna sig ;-)
Mmmm, sista biten blev en chilihet salsa till stekt färsk sej.
Jessika: Bananblommor. Papayan fanns för övrigt på Vi Hornstull.