Fräscha sallader är något av en nagel i ögat på oss tafflare. En kvinna som komponerar en blodpuddingssallad måste bara hyllas reservationslöst.
Skrivet av
Fräscha sallader är något av en nagel i ögat på oss tafflare. En kvinna som komponerar en blodpuddingssallad måste bara hyllas reservationslöst.
Kommentarer
9 svar till ”En kvinna och en sallad i min smak”
Fräsch, supergott, superfräscht, toppenfräscht, toppengott.
superlativöverdos…
Blodpuddingsallad är alltså vad man behöver var min poäng ;)
Blodpudding kan mycket väl visa sig vara framtiden.
Lisa: Den här “Lisas egna krydda” )el. någonting liknande) som nämndes som ersättning för Fem Kryddor, hur gjorde man den?
Instämmer, det är ett ovanligt lockande recept!
[j]: Kommer snart med en egen artikel :-)
Blodpuddingskrutonger – vad genialt. Fast vad är definitionen på en sallad egentligen? Jag minns fortfarande “köttsalladen” i Gourmét för några år sedan…
Någon som kan rekommendera bra blodpudding förresten? För många år sedan i Österrike så blev folket runt bordet helt förskräckta när de fick höra att vi här i Sverige har socker i smeten (och russin). De åt sin blodpudding lite som vi äter pytt i panna. Jag är ute efter den smaken men vill inte göra egen pudding hemma. :)
oh! Det känns som om jag givit den blygsamma blodpuddingen ett ansikte! Roligt! Och till Saxit kan jag hälsa att det finns fin blodpudding för kräsna på Taylor&Jones (Hantverkargatan på Kungsholmen, den har lite pepprig smak.
Blodpuddingen på Bondens matbod i Hötorgshallen. Hårdstekt m deras bacon!!!
Det borde vara olagligt att fresta folk som bor i Malmö med godsaker som finns i Stockholm. :(
Här lägger de ju t om ner saluhallen…