Vi har faktiskt en riktigt bra pyttemortel på Holmen, men jag är lite mortelfeshtischischt. (Ja, jag har druckit lite vin, än schöen då?) Och jag har drabbats av en löjlig längtan efter mortlad mat. Pesto som är så len att sammet förvandlas till ett invektiv. Chutney som är så där aromatisk som den bara blir när örterna mortlas ännu lenare. Chutney betyder inte samma sak i Indien som i Sverige, i Indien kan det vara vilken fräsch, oh förlåt Isobel, färsk gucka som helst, så det här är en chutney – laga den!.
Jag har en uppsjö mortlar hemma, en del mer användbara än andra, och jag kommer snart (inom de närmast åren) med en mer praktisk guide till mortlar och mortlande.
Just nu har jag ett akut kärleksskov och är inkommunikativ vad det gäller praktiska saker. Jag säger bara: om du inte har en mortel eller nio så gå ut och köp en. Det är lite med mortlar som med handväskor, man kan aldrig ha för många. Och till skillnad från handväskorna är det väldigt svårt att spendera mer än tusen spänn på en mortel. Jag var dock en gång ytterst nära att köpa en tiokilos metate enda gången jag var i Mexiko. Vilket hade varit något av en överloppsgärning.
Den på bilden hittar ni på de flesta asiatiska affärer. Jag köpte min för ett par hundralappar på Omi Foods på Olofsgatan i Stockholm.
Kommentarer
5 svar till ”En mortel, en mortel, ett kungari … äh, ni fattar!”
Mortelfaiblesse!
Mortlar i alla storlekar och material! Vilken är din favorit? Sten? Gjutjärn? Trä? Marmor? I o f s har varje mortel sin charm och personlighet. Jag har viss faiblesse för en liten kryddkvarn i gjutjärn.
Varifrån kommer namnet mortel? Kan det vara från franskans mort som betyder död? Eller italienskans morte som också betyder död?
Hasse, SAOB upplyser (?) oss med följande utläggning om mortelns etymologi:
[fsv. mortar(e); jfr fd. mortar(æ), mortæl (d. morter), mnt. morter, mortēr, fht. mortari, morsari, morsali (t. mörser) (jfr mht. morter, mortel, murbruk), feng. mortere (eng. mortar) fr. mortier; ytterst av lat. mortarium, mortel murbruk, till den ieur. roten mer, söndersmula, som föreligger i MORNA, v.², MÅRA, v.]
Jag tror man ska sikta in sig på “ytterst av latinets mortiarium, mortel murbruk, till den indoeuroepiska roten mer, söndersmula”.
Hasse: Jag tror det kommer från mört och alla mörtar jag sett har varit stendöda trots att ryktet antyder att de sja vara pigga.
Jag har — efter en tragisk fallolycka för ett par år sedan — endast en fungerande mortel. Men den älskar jag över allt annat.
“Krossa 4-6 vitlöksklyftor i en stenmortel…”
Ibland gör jag aioli efter ett gammalt recept bara för att få använda morteln.
Jag röstar på Lisas mörtteori!