Flyttepos: I otålig väntan på leverans av en diskmaskin
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8223","attributes":{"class":"media-image alignleft","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"250","height":"227"}}]]-Köket är det sista vi packar! säger jag bestämt när vi börjar fundera över hur och när flytten ska organiseras. Sambon behöver inte mycket övertalning.
Ett hem utan ett fungerande kök är ju mest en trist förvaringsplats. Därför packar vi i och ur kartonger och skruvar möbler och slänger pryttlar - tio timmar per dag, två veckor i sträck – men trots att vi är helt uttröttade lägger vi säkert minst en timme på att omsorgsfullt fixa riktig middag. Precis lagom kokta svenska, färska majskolvar. Helstekt, mjäll lammrostbiff. Bönsallad med riktig får- och getfeta, tillsammans med tjocka fläskkotletter.
Det är ju inte klokt, men det funkar för att hålla humöret uppe. Till slut sitter vi vid soffbordet och äter – köksbordet är belamrat med prylar som ska åtgärdas – i ett vardagsrum som obevekligen fylls av lager på lager med flyttkartonger.
Byta kök är alltid en mardröm. Alla dessa anpassningens småbekymmer: vi har inga verktygslister, så knivarna får ligga i nedersta lådan med knivbladen inlindade i wellpapp. Det nya, pyttiga kastrullskåpet kräver en Tetris-lik förmåga att stapla i och på och bredvid. Nya köket har en kökslåda för lite, vilket innebär ett omöjligt val mellan att göra antingen plastpåsar och folie eller hälften av köksredskapen hemlösa. Men allt är nytt, blänkande rostfritt och extra plåster på såren är att vi numer har en varmluftsugn, denna mytiska kökspryl som jag hittills bara läst om i kokböcker. Typiskt nog är det första jag gör att bränna en paj i den, för trots att jag kan rabbla ”om-du-har-en-varmluftsugn-kan-du-sänka-ugnstemperaturen” närapå i sömnen kan jag uppenbarligen inte omsätta det i praktik.
Ytterligare en höjdpunkt: vi har äntligen en köksfläkt i normalhöjd, och en som faktiskt fungerar som den ska - inget mer knäböjande för att se ner i kastrullerna på innerplattorna och inga mer fettdimmor på glasögonen efter stekning. Däremot visar sig den fina köksbänken i polerad granit vara känslig för fettfläckar. Opraktiskt är bara förnamnet.
Någon diskmaskin ingår inte, men vi tokfyndar ett sprillans nytt top-of-the-line utställningsexemplar på Hem & Villa-mässan. Tystast möjliga, touchknappar, toppkorg och en faktiskt vettig inredning – till halva priset. De två veckorna mellan fynd och leverans är en segdragen påminnelse om att även ett tvåmanshushåll genererar rätt stora mängder disk.
Det nybyggda huset lider av barnsjukdomar. Med oregelbundna mellanrum får vi och grannarna bara varmvatten i kranen, vilket förbryllar felanmälan lika mycket som oss (”Vi har jobbat på det i tre veckor nu. Vi har konsulter på problemet, de tycker det är jätteintressant. Men prova att spola kallvatten i tvättstugan, det brukar fungera”). Grannars matos letar sig emellanåt in genom ventilerna, förstår vi av en ursäktande lapp i brevlådan, men det märks inte i vår lägenhet. Förberett för diskmaskin visar sig inte vara riktigt så enkelt som det låter. ”Vill du att den sticker ut såhär mycket, eller är det OK om jag bryter lite här bak i skåpet?” undrar killen som ska installera diskmaskinen, efter att han tillbringat en svettig kvart med att leta rätt på alla skruvar som håller fast det ”enkelt löstagbara” köksskåp som ska ersättas med vårt mässfynd.
-Usch, nu vill jag aldrig mer flytta igen! säger jag bestämt. Sambon behöver inte mycket övertalning.
Kommentarer
Gud vad det skulle vara skönt med ett nytt kök, för att inte tala om ett eget kök över huvud taget. Börjar nå min gräns för hur länge jag orkar bo i studentkorridor tror jag... Men så handlar ju allt, i slutändan, om pengar vilket är en tråkig verklighet. Diskmaskin har jag inte själv utan diskar duktigt all min disk för hand, kommer nog bli ovanligt när man väl har en diskmaskin. Hoppas ni trivs bra i ert nya hem och att det kommer lagas många goda rätter i ert kök, vilket jag skulle gissa då ni bloggar på taffel!
Ack ja, jag minns den studentkorridor där kök jag lidit. Värst var faktiskt den totalt igenisade frysen, som tog fem timmar att frosta av när jag tog mig an den (det var värt tiden och jobbet att få dubbelt så mycket utrymme). Eller kanske att försöka få plats med maten på en kylskåpshylla och i ett litet skåp. Fast det var rätt kul med utbytesstudenter som lagade mat.
Nu ska jag genast gå ut i mitt kök och uppskatta det lite extra. Tack för påminnelsen :)
Varsågod, den står jag för. Mest överfylld är nog min kryddhylla, och jag har knappast nog av vad jag vill ha där. Är nog lite för van vid att ha två hyllor, jag har faktiskt roffat åt mig en extra i kylen listig som jag är, så jag tänker inte så mycket på hur lite plats det egentligen är. Jag får fortsätta drömma om induktionsspis, flertalet köksredskap som faktiskt är mina och liknande ett tag till...
Ack ja, överfylld kryddhylla minns jag också (det första jag gjorde när jag flyttat hemifrån var att inhandla det absoluta minimisortimentet kryddor... sisådär en 12 stycken burkar).
Induktionsspis skulle väl egentligen vara en höjdare i studentkorridorskök, eftersom den faktiskt är snabbare. Bra när man samsas många, men det argumentet lär inte hjälpa långt.
Hej och tack för en trevlig blogg! Jag förstår precis hur du känner eftersom min familj är mitt uppe i en flytt. Visserligen bara tvärs över gatan men vi har ändå tillräckligt många kartonger för att sysselsätta oss i veckor.
Tack och lov flydde jag fältet rätt snabbt och flyttade utomlands.
Hej! =)
Just nu håller jag en tävling där man kan vinna ett riktigt trevligt "höstlovs-bak-paket"!
Läs mer om tävlingen på min blogg!!
Kram, Jennie
Jag flyttade sju eller var det åtta gånger på sju år innan jag flyttade till min nuvarande bostad. Nu tänker jag inte flytta på bra länge och jag firade genom att släppa på bok moratoriumet. Jag älskar att ha ETT KÖK och att inte behöva tänka på när vi ska flytta härnäst.
Sidor