Fullrulle och morotssoppa

Ingen rast, ingen ro! Igår hade vi favorit-ex-grannarna på Thanksgiving. De var påtagligt lättade över att kalkonen ersatts av en mer modest Bosarps-kyckling. På det hela taget tycker jag att kalkonen är ett rätt onödigt djur.

Johan hade tagit i från tårna och bullade upp med potatismos, sötpotatismos, konjakssås, stekta skärbönor, grönsallad med spansk lök och helt underbar stuffing med ankfett. Han har lovat att blogga stuffingen. Till dessert Johans hemgjorda vaniljglass och inte mindre än två sorters paj: pumpa och butternut squash. Kaloritillförseln var betydande.

Idag har jag lagat nyårsmenyy åt Sydis och snart kommer gästerna för att äta upp dem.

I morgon ska jag i rent självförsvar laga morotssoppa av alla de  morötter Årstiderna skickar hem till oss. Dessutom ska jag bidra lite till krogkritiksdebatten.

Kommentarer

6 svar till ”Fullrulle och morotssoppa”

  1. Skönt att jag inte är ensam med min kalkonaversion. Inte nog med att kalkoner är onödiga, dumma och fula är de också.

  2. Gjorde dina lammparisare från Sydsvenskans bilaga. Supergoda och väldigt uppskattade till glöggen!

    /Terevolutionären

  3. jag gillar morötter råa som snacks, men jag kanske är lite konstig…

  4. Lisa,

    Jag vet att du brukar ha koll på New Yorker, men om inte just nu – här ett reportage om krogkritik:
    http://www.newyorker.com/reporting/2009/11/23/091123fa_fact_colapinto

  5. Jag håller med dig rörande kalkonen. Det är ofta mycket torrare, svårare att tillaga (kräver mer tålamod iaf). Jag kör kyckling, och där regerar Bosarp tycker jag!