…sjuder just nu grisknorrar i ett spad på vitt vin, sherry, lagerblad, svartpeppar och salt. Vad det lider ska de friteras. Jag gör sådant här för att ni ska slippa, kom ihåg det innan ni hånar mig.
(Men hade jag vetat hur grisknorrar luktar – som Stopp&Väx! – och hur de knakar – som fingrar! – när man man skär dem. Tja, då hade jag nog inte försökt mig på det här projektet. Men har man tagit gresafan i båten får man faktiskt ro honom i land.)
Till? Senapsdipp och surkål. Recept i morgon.
Kommentarer
4 svar till ”I ett kök nära dig…”
jag hånar dig inte, jag älskar dig. Den Bruna Maten i all ära, jag ser fram emot en recention av någon med smaklökar och öppet sinne! :)
Har inte kokat knorr, bara fötter, men jag förstår vad du syftar på, hehe. Jag kan höra det där ljudet ett kort kirurgiskt “chop”. Ser fram emot i morgon: senapsdipp och surkål, det är grejer det.
Vad spännande! Själv ska jag testa griskinder för första gången ikväll. Måste få veta vad ‘all the fuss is about’!
Förra julens grisfots-kok havererade totalt pga galt-doft/smak. Jag misstänker att det berodde på att fötterna antingen kom från överbrunsiga galtar, eller att dom slirat runt i avföring under slakten. Jag kommer aldrig att köpa ospecad gris igen.