Idag fick vi en löjligt bra grönsakslåda från Årstiderna. Till och med tomaterna var goda. och mangolden sor som en bebis, spänstig och grann så att mina ögon tårades. Mindre imponerad var jag av den ekologiska passatan (tomatsås för er tomatoinsatta) som jag köpt som tillval. Muttis är bättre.
Av spättan gjorde jag en barnvänlig 80-talsgratäng med purjo, bacon, passata, grädde och lite fin färsk timjan från grönsakslådan. Fylld av självförtroende satte jag den puttrande formen på bordet.
– Det smakar blod, sade E och gav mig en kall blick.
– Nähä, sade lillebror H med ännu tydligare avsky. För blod är ju gott.
Johan och jag åt med förtjusning upp hela gratängen själva. Barnen åt mos och broccoli. Sen åt vi Nigel Slaters chokladkaka allihopa.
Kommentarer
5 svar till ”Jag när vampyrer vid min barm”
Det var ju bra att du provade den där passatan, så slapp jag göra samma misstag :) Mitt usla Hemköp har slutat sälja Muttis, så jag har funderat skarpt på att köpa den där från Årstiderna. Men nu får jag väl bege mig till Ica Focus och bunkra Mutti i stället.
Haha, fantastiska kommentarer från barnen. Priceless helt enkelt. Men jag håller med, blod är gott.
För att tillägga dock så har jag svårt att tro att något vår kära Lisa lagar inte skulle vara gott, men barn har ju lätt att fördömma i rent okynnessyfte.
Helena: Jag ska kolla hur den funkar i annan mat. Återkommer!
Emil: Ja i efterhand är det kul. Vid middagsbordet suckar man mest. Men jag var grymt petig som barn så jag tar inte så illa upp.
Men smakade det blod då?