Andreas är purken över att jag hittat så förbannat mycket kantareller. Hämnden? Han skickar sitt moderskepp på mig. I morgon (?) kommer en artikel om kantareller och mig. Mest kantareller, hoppas jag, eftersom de förtjänar mer uppmärksamhet.
Nu sitter jag och väntar på en fotograf som ska knäppa en bild på… tja, vad? Mina frysta kantareller i små lådor? Eller ska jag ut i skogen och demonstrera hur tomt det ekar nu när jag plockat varenda jävla kantarell? Jag vet då inte, och det klargjorde jag för expressen-tjejen. Visst, det inte är min sak att svettas över vad expressen har för bilder, men jag känner mig så otroligt taskig när de skickar ut en kille ända ut hit för att på sin höjd få en bild på frysta kantareller.