Det kommer bli lite lite bloggat de närmsta dagarna eftersom jag har fullt upp med bröllopsförberedelser. Men det här måste jag bara delge er, även om det är sjukt off topic. Men det är så… sjukt.
Igår hämtade Magnus och jag två marsvin hos ett par bekanta. Vi ska passa dem till och med söndag kväll. De ser ut som två tupéer och låter väldigt roligt, som små håriga spöken ungefär. Eller lät. För alldeles nyss upptäckte jag att det röda honmarsvinet är dött. Hon låg i marsvinshuset och var väldigt stendöd. Hennes karl var lika glad för det och skuttade runt och knaprade gurka. Det kanske var han som mördade henne?
Rent förutom att det aldrig är roligt med döda djur (spindlar undantaget) så känns det ju sådär måttligt bra att ha tillfällig vårdnad om ett djur som bara går och dör knall fall. Matade jag den med för mycket gurka? Borde vi sett att hon var sjuk? Borde jag gjort hjärtlungräddning?
Det värsta av allt är att min kompis förmanade mig innan: “Du får inte äta upp dem, Margit”. Tänk om hon tror att jag har offrat ett marsvin i en sydamerikansk bbq?
Hur som helst är jag rätt skärrad. Jag låter liket ligga kvar för tillfället, funderar på om jag borde ta några foton, som bevismaterial liksom. Jag har sett för mycket CSI.
Kommentarer
10 svar till ”Off topic: marsvinsmysteriet”
Men kära nån så förfärligt!
Och nu kom jag av mig och kan inte få ur mig mer än så :)
Men du hittar säkerligen en bra lösning.Du kan ju iaf erbjuda gravplats där ute i den vackra naturen..
Frysen,kanske…. tills ägarna kommer hem och kan fixa en egen begravning.
Hälsar fröken Dill, nyss hemkommen till tre LEVANDE husdjur (tack systern!)
Jag tänkte just fråga “Var de goda”. PS; Fin bild på dig i Expressen.
Anna-Eva: Jo, man blir lite perplex…
Frkn Dill: Vi har lagt in henne i frysboxen, men jag fick ett sms i natt från ägarinnan om att vi kunde begrava henne själva. Så vi gör nog det i kväll.
HeMo: :)
Vadå off topic?
I franska kokböcker, typ “Vår kokbokk” fanns det recept på marsvin så sent som på 70-talet. Borde ju faktiskt funka lika bra som kanin i de flesta recept.
Måste erkänna att jag hade en död iller i frysen i flera månader för några år sedan. Marken var frusen när lilla älsklingen somnade in, så han fick ligga i frysen till den varma säsongen när vi kunde begrava honom under hans favoritträd.
Hälsar fröken Dill
Fröken Dill: När min familj flyttade för många år sedan hittade min far inte mindre än fem kanariefåglar i frysrensningen. Eftersom vi alltid hade kanariefåglar, och eftersom de alltid tycktes dö på vintern hade de stuvats in allt eftersom. Gud vet hur många vi ätit upp. :)
Viktoria: Va? Skojar du? Jag samlar i princip på lite äldre svenska kokböcker, men jag har aldrig någonsin sett ett marsvinsrecept…
Gitto: Nej, franska kokböcker var det. Googlade lite och hittade ett recept av Ginette Mathiot som fick hederlegionen för att hon skrev så många kokböcker, bland annat “Je sais cuisiner” som måste var den jag läst en gång fär länge sedan. Det verkade rätt enkelt att laga marsvin: Bryn det lilla djuret, tillsätt vitlöksklyfta, salt, peppar och bouquet garni. Locket på, låt puttra 45 minuter.
Och sen hittade jag den här sydamerikanska bilden, som inte passar känsliga magar: http://jacquart.club.fr/Perou_images/07_08_cuy_cuit.jpg
Viveca: Tack så mycket för klargörandet! Låter inte så dumt. Marsvin lär väl inte smaka sämre än något annat, men jag har blivit väldigt fäst vid den vi tar hand om. Den skulle jag inte gärna äta upp!