Är det någon mer än jag som är lite trött på käbblet om vad som är den värsta miljöboven? Nu spelar etanolproduktionen ingen roll för matpriserna för den odlas bara på 1% av åkerarealen. Och så vidare.
En mig närstående person som har kylen fullt av eko-mat och pratar om grön skatteväxling, tar utan att blinka med hela familjen till andra världsdelar ett par gånger om året. Motiveringen? Flyget står bara för 6% av utsläppen, så “det spelar ingen roll”. En av de största självutnämnda vurmarna för ekologiskt jag känner håller just på att titta på sommarhus i Frankrike. En annan ger sig själv ekologiska grönsaker men har en hund som livnär sig på köttfärs och kyckling. Jag föredrar omoral framför dubbelmoral.
Jag upprepar: Jag tror inte att man ska sluta resa, jag tror inte man ska sluta äta kött. Men om alla fortsätter som vanligt utan att ifrågasätta sina egna konsumtionsmönster kommer politikerna aldrig att vakna och fatta de nödvändiga men obekväma besluten som krävs. Just dina beslut spelar roll, precis som att det är viktigt att alla röstar.
Jag älskar kött. Djupt och innerligt. Dessutom blir man så mätt av det att det är lätt att hålla vikten. Vi väljer vilt, svensk gris och svensk kyckling i först hand. Nötkött då och då. Men vi jobbar konsekvent på att äta mindre kött och av udda styckningsdelar så att hela djuret utnyttjas. I Sverige är köttproduktionen i mycket en biprodukt av mjölkproduktionen, så det är svårt att räkna på miljöeffekterna för köttätandet.
Från och med nu blir det minst ett vegorecept i veckan här på Matälskaren. (Räkna med mycket ägg och feta!) Och ett fuskvego där en liten portion kött ger smak, lycka och hjälper till med järnabsorptionen. Och nu i augusti tar vi en helgrön vecka till! Häng på!
(Och nej, det här är inte skuldkänslor och vånda utan en rolig utmaning!)
Kommentarer
23 svar till ”Köttets lust och nya utmaningar”
Bra inlägg, men länken i första meningen fungerar inte!
Tack! Fixat!
Tack för att Du tar upp kopplingen mellan nötkött med mjölkproduktion. Har sällan sett det i andra artiklar.
Jag tycker det är skönt att höra ditt resonemang. Det är hårt – men samtidigt inte stalinistiskt. Jag har börjat köpa ekologiska grönsaker (Årstiderna) och har minskat min köttkonsumtion i och med detta. Men samtidigt finns det saker jag inte är beredd att göra avkall på, till exempel flygresa på två timmar hem till min familj istället för tågresa på 20 timmar. Får dåligt samvete över att jag flyger, men rättfärdigar det ändå på något sätt. Har ingen bil i alla fall och vill inte skaffa föränn jag har råd och möjlighet att köpa en riktigt bra miljöbil.
En fråga bara. Sätt en systemgräns kring kossan. Det kommer in gräs och vatten och luft. Det kommer ut skit, fis och utandning. Det verkar ju konstigt om det kommer ut något som inte kommit in. Vad det gäller metangas så kommer den antingen från gräset eller vattnet eller luften eller bildas tillsammans med dessa. Oavsett så borde gräs som växer upp där kossan stod bestå av samma sak som gräset som förbränts i kossans magar och som släppts ut där bak. Är inte det exakt så som man förklarar att biobränsle är koldioxidneutralt? Man förbränner något och sedan planterar man nytt som består av det man förbrände + – 0. Kan man berättiga biobränsle men inte kossor som gör exakt samma sak men i magen istället för i en ugn?
Problemen är inte kossan i sig, så man kan inte sätta en systemgräns runt kossan. Det stora problemen finns framförallt i sydamerika där man hugger ner skog för att ha betesdjur. Skogen tar upp CO2 (växthusgas) och kossorna släpper ut växthusgaser, man tar alltså bort sänkan (skogen) och ökar källan (utsläppen).
Sofia har helt rätt. Avskogningen är det allra största och mest akuta problemet. Därför bör man kanske fundera en extra gång på den brasilianska ryggbiffen. Numera finns ju faktiskt svenskt nötkött som också håller bra kvalitet.
Men skiljer man inte på köttkor och mjölkkor? Inte mjölkar man väl korna som slaktas och styckas för att säljas?
Mjölkkorna däremot slaktas och köttet behandlas som hos en köttko.
Jag förstår faktiskt inte din poäng! Jag menar, kan det inte vara så att dina “vänner” gör medvetna val? De kanske inte känner att de vill vara utan sina semestrar men de “kompenserar” genom att äta ekomat? Jag tror det är väldigt få människor som lever grönt fullt ut. Måste det vara allt eller inget för att det ska duga? Kanske är det bättre att man gör något än att bara skita i allt?
André, ditt resonemang hade fungerat om korna hade fisit koldioxid och inte metan. Varje metanmolekyl innehåller en kolatom, (C02 innehåller också en) men är runt 15 ggr mer potent som växthusgas än koldioxiden. Alltså är metanmolekylerna i atmosfären mycket bättre på att reflektera tillbaka strålningen ner mot Jorden igen och värmer således mycket mer än koldioxid i atmosfären.
Man ska nog skilja på kalvarna coh korna som blir över vid mjölkproduktionen respektive köttdjuren — de förstnämnda kan vi ju lugnt äta upp om vi vill ha kvar mjölkproduktionen. Och de flesta av oss vill ju ha ost och smör och öppna landskap.
André: Om det blir metan eller koldioxid tror jag beror på om det är aeroba eller anaeroba processer som är igång, om jag inte har fått det helt om bakfoten. I kon råder anaeroba förhållanden på samma sätt som i en kompost som man inte luftar. Resultatet blir metan som är omkring 20 gånger starkare växthusgas än koldioxod.
Sofia: jag förstår Lisas poäng, i så motto att man ska vara medveten om att man alltid gör ett val. Sen kan ingen vara perfekt och jag tror inte att vi löser problemet genom att vi alla går i säck och aska. Men att åka på semester med långflygning två gånger per år tycker inte jag hör till livets nödtorft.
Jag tror att det Lisa menade var att vi har en hel del kött som produceras för att kalvarna måste fram för att mjölkkossorna ska mjölkas…. Sverige har en lägre andel “rena köttraser” än många andra länder som kanske inte har samma höga mjölkproduktion. Mjölkraser i Sverge är SLB och SRB (svensk låglands/rödbrokigboskap). För köttproduktion kan man även använda Chalais*, Limousin* och även ett fåtal gårdar som har Belgisk Blå. (notera att man inte får avla på BB i Sverige men väl föda upp kalvar).
Överlag skulle jag vilja kommentera att produktion av kött när djuren inte går fritt utomhus och enbart äter gräs (vilket sällan sker eftersom man vill ha högre proteininnehåll) ger en lätt obalans eftersom kraftfoder tar mycket energi att framställa. på det stora hela tror jag dock att det vore bra om man inte åt kött varje dag utan kanske återgick lite mer till 3 gånger i veckan lyx…
Sen lämnar jag äggfrågan eftersom jag är partisk mot äggproduktionen som den ser ut idag – men från min ekologiska bondgård nästgårds äter jag gärna.
*det är med största sannolikhet felstavat men jag hinner inte googla nu.
Sofia: Problemet är att det inte räcker med att dricka ekomjölk. Gör en analys av dina ekologiska fotavtryck och du ska finna att skvätten ekomjölk är ett piss i Mississippi jämfört med en flygresa till Frankrike eller ett husdjur som äter kött avsett för människor. Det är som att bota cancer med aspirin. De behöver inte “avstå från semester” men kanske borde fundera på hur de spenderar den.
Om du tar miljön på allvar: ta reda på de stora miljöbovarna i din konsumtion istället för att vidtaga kosmetiska åtgärder.
Vi svenskar tycker gärna att vi är miljömedvetna medan vi tillhör de länder i världen som orsakar riktigt höga utsläpp.
Vill poängtera att biogas räknas som koldioxidneutralt, där metan ingår.
Det gör också att Görel fördömmer att vi komposterar (rötning eller som det så fint kallas anaerobt)om Joches resonemang håller . Om det bildas mer farliga saker än vad något består av så kan ju kompostering vara ett nyckelproblem och något vi nör upphöra med. Personligen så tror jag att det är bra att kompostera och att den metanen som släpps ut även den tas upp av motsvarande plantor som den bestod av.
Joche: Jag tycker att det är konstigt att något kan skapas som inte gräs består av. Om metanen skapats av gräset bör det rimligtvis vara beståndsdelar i gräs. Således borde nytt gräs planterat på samma ställe motsvara mängden metan fast i CO2 ekvivalenter eller hur man nu känner för att översätta dem. Hur förklarar man annars att biogas är koldioxidneutralt.
Sofia: Du har helt rätt om man aldrig mer planterar något på ett ställe så bildas ett överskott av CO2 i atmosfären. Det som räknas som koldioxidneutralt enligt FN är det som kan odlas tillbaka under en generations tid. Jag är brasilianare. Snälla köp mer brasilianskt kött. För det första så är det mycket ovanligt att någon urskog huggs ner. Fundera själv på hur svårtillgänglig de områderna är idag. Ny skog kan planteras om, kommer ihåg hur man handlade en fotbollsplan regnskog när man var grabb. Lägg pengarna som blir över på att köpa regnskog. De humanitära aspekten är solklara med att det är värre om folk inte har jobb. Swedwatch menar att det kommer ut betydlig fler jobbtillfällen av boskapsskötsel än vad det gör från fruktodlingar. Sänk tullarna och sluta producera svenskt kött. Det kommer ut mindre CO2 (eller ekvivalenter) med brasilianskt kött då maskinerna i Sverige förbrukar mer CO2 än vad transporten hit gör. Dessutom är de alla, vad vi hade märkt, Ecologiska eller Krav. De är frigående och de äter bara gräs.
Tack snälla André för intressanta inlägg! Jag ska titta närmare på saken när jag hinner. Svenskt naturbete vore naturligtvis det bästa. Men det är väldigt dyrt idag.
Jag blir nervös när man ska äta svenskt till varje pris utan att se saker ur ett större sammanhang utan att vara beredd att ompröva sin ståndpunkt.
Och tack allihopa för att ni håller ett trevligt tonfall.
André, jag är ingen (mer än självutnämnd) expert på kornas metabolism men de kan bryta ned cellulosa, växtfibrer, genom att mikroorganismer i deras magar i omgångar får arbeta sig igenom massan som vi människor inte klarar av att få näring ur. Det är i denna process som korna producerar metan som de sedan fiser ut.
Cellulosa är väldigt lik sockermolekyler, båda är uppbyggda av kol, väte och syre. När man bryter ned ovanstående så bildas det nya föreningar med kol, väte och syre och i processen frigörs energi som var bundet i strukturen för cellulosan. Under vissa förutsättningar bildas koldioxid (två syre, en kolatom), när du t.ex. bränner gräset. I kons mage råder andra förutsättningar vilket gör att metan (en kol, fyra väteatomer) bildas.
Som du säger kan man ju tycka att metanet borde bindas tillbaka av nytt gräs, men gröna växter använder bara koldioxid och vatten (två väte, en syreatom) i fotosyntesen, vilket bildar nytt socker.
Biogas är koldioxidneutralt eftersom gräset binder koldioxid och släpper ut samma mängd när det förbränns, i kons fall kommer energi in från koldioxid som släpps som metan, som alltså ger större bidrag till växthuseffekten.
Man kan väl dra en analogi till att vi kan bada i vissa föreningar av klor (badbassänger etc.) medans vissa andra föreningar med klor är direkt livsfarliga för oss människor. Det här blev långt men hoppas jag har förlkarat hur jag menar ordentligt och undvikit alltför många faktamissar =)
André, kan det vara så att metanet i biogasen förbränns och bryts ner till andra föreningar som inte är lika växthuspotenta? Lösningen på allt detta vore ju då att se till att alla fisar från korna bränns innan det lämnar hagen på något finurligt sätt? =)
Kor (som äter kraftfoder?) orsakar också en massa fosforutsläpp.
Jag har glömt närmare detaljer, men har en kompis som forskat just på fosfor och kor. Går att söka på om man har tid (vilket jag inte har nu).
Såsom varandes en av dina mer miljöhycklande vänner, så tycker jag att du är lite hård. Det är väl ändå lite bättre att man flyger mycket, men handlar ekologiskt, än att man flyger mycket och dessutom handlar oekologiskt. Det sistnämnda ägnar förresten jag mig åt, även om jag kompenserar genom att donera pengar till Climat Care. En form av avlatsbrev.
Däremot håller jag med dig om att man inte ska gå runt och slå sig för bröstet, för att man är miljövänlig i det lilla, när man är miljöbov i det stora. Det kan också finnas en risk att man inte reflekterar över sitt agerande i det stora, för att man tycker det är fullt tillräckligt med det man gör i det lilla. Men, det kan också vara så att miljövänlighet i det lilla – ekologisk mjölk – är inkörsporten till ett större miljömedvetande.
adk (låter som ett bokstavstillstånd, hujedamig): Jag tror att den ekologiska maten lullar in oss i ett farligt tillstånd där vi inbillar oss att vi är miljövänligare än vi är. Well, det är klart att det är bättre än absolut ingenting. Men dubbelt så mycket som pyttelite är i regel fortfarande pyttelite.
Jag har inte råd att vara miljöhyckande, dålig ekonomi är ett större incitament till miljövänlighet än något annat. Så jag är väl bara bitter och avundsjuk och hämnas genom att ge mina miljöhycklande vänner ångest över den konsumtion jag själv inte har råd med. ;-)
Nu har jag läst lite mer om isbjörnar och att Nordpolen håller på att försvinna och tycker inte att jag är hård alls.
Vill först bara säga att det finns två Sofia här, jag är den första. Jag undrar vad Andrés siffror på att ingen urskog huggs ner kommer ifrån? Det är ganska väl dokumenterat att Brasilien leder avverkningsligan i hektar räknat. http://news.mongabay.com/2005/1117-forests.html Ska väl tilläggas att ökningen beror mest på odling av sockerrör som blivit väldigt lönsamt pga västvärldens etanol-“miljöbilar” men som visats bla av McNeill, 2001 är det betesmark och odlingmark som ökar i världen medans skog och “gräsmark” minskar. Indionesiens skogsavverkning beror på att de behöver plats för palmer till palmolja, kurvorna följer varandra perfekt.
För rättvisans skull ska väl nämnas att den afrikanska skogsavverkningen är mest oroväckande eftersom det är mycket mer C bundet i träden i Afrika. Men att säga att skogsavverkning inte sker i Brasilien är fel.
Hurvida man använder mer maskiner i Sverige än i Brasilien har jag ingen kunskap om, men det beror väl på billig arbetskraft antar jag och ju mer lönsam köttproduktionen blir desto mer kanske arbetarna vill ha betalt och i slutändan kanske de köper maskinér istället. Men som sagt detta har jag ingen direkt kunskap om.
efter att ha hittat McNeill artikeln vill jag tillägga att ökningen i betesmark (ca 35 miljoner km2 fram till 1990) är dubbelt så stor som ökningen av odlingsmark (ca 15 miljoner km2).