När jag var växte upp, på 1970-talet, dracks läskedryck främst i småflaskor, vanligtvis 33 cl. Cola-drycker såldes till och med på 25 centilitersbuteljer, som baxades hem i backar.
De flesta av oss barn såg läsken som en dryck för helg och fest, som dracks i rätt små mängder vid varje tillfälle. Ett glas läsk kändes som en riktig ynnest, och jag minns att enlitersflaskorna tycktes väldiga. Numera är, som ni vet, flaskor på en och en halv liter eller till och med två legio. Och bara från 1980 har konsumtionen av läskedrycker och stilldrinks har ökat från omkring 40 liter till drygt 70 liter per person och år 2006.
Som så mycket annat i Sverige har priset gått ner och konsumtionen upp. Det gäller bland annat smågodis och snacks, men också teve, tidningar, leksaker, möbler, kläder och vin, som säljs i avsevärt större volymer och till lägre pris än låt oss säga för trettio år sedan.
Det tråkiga är att de lägre prisnivåerna ofta är bedrägliga. Till namnet är det ofta samma varor, men för att kunna få avans trots lägre pris, sänker man kvaliteten. Detta har inte minst hänt inom livsmedelsbranschen där billiga krossade tomater smakar vattnigt, där budgetbacon krymper ihop till ingenting när man steker den, där majsen är smaklös och vissa safter och sylter innehåller mindre av huvudråvaran än förr.
När det gäller läsk handlar problemet om förpackningarna. Plasten i PET-flaskorna, etentereftalatplast, håller inte tätt. Nå, nu håller den visserligen själva vätskan på plats, men kolsyran dunstar ut och ersätts av syre och drycken blir på så vis mer och mer avslagen. Prova själva att smaka på en och samma läsk i glasflaska, på burk och i PET-flaska. Inte ens när den är precis nyöppnad håller plastflaskan en tillräcklig bubblighet. Och det tycks bli värre ju större flaska det är.
Alltså har vi börjat dricka mer av något som blivit sämre.
Nå, men varför bry sig om en sådan tvivelaktig produkt som läsk? Enligt varningsrapporter ger den ju benskörhet, barndiabetes, övervikt och tandproblem. Jo – och det är just det som är poängen – dessa problem uppkommer vid hög konsumtion. När den börjar användas som vardagsdryck. I julas försökte jag få tag på julmust på småflaskor men det dök inte upp i butiken förrän på mellandagarna. Alltså sörplade vi oss halvavslagen julmust i stor förpackning istället för små doser av härligt spänstig must i 33-centilitetersdoser som ett festligt inslag i tillvaron.
Hur blir det just med läsken i framtiden? Många tror att glasflaskorna är helt på väg ut, på grund av deras tyngd anses de ge negativ miljöpåverkan genom ökade transportutsläpp. Aluminiumburken har också negativa miljöaspekter.
Kanske slår en tätare läskflaska igenom så småningom. Det finns flera lovande försök. Eller kanske anser man miljöaspekten så viktig att man satsar på helt nedbrytningsbara men kolsyreläckande plaster, det finns redan prototyper. Förhoppningsvis lyckas men förena miljöhänsynen med täthet, för om läsken inte är riktigt bubblig, då kan man ju lika gärna strunta i den.
Läs mer: Billig mat – en dyr affär
Gunnar Brulin, Premiss förlag i samarbete med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet. Här ges en nyanserad och kritisk bild av utvecklingen mot mer och sämre mat för mindre pengar. Beställ på nätet!