Little Valley Brewery Ginger Ale: Vad är ett namn?

Ni kan säkert det gamla citatet utantill. I original eller någon av de otaliga översättningarna.

What’s in a name? that which we call a rose
By any other name would smell as sweet.

I dryckesvärlden är ett namn inte allt, men det är mycket. Kanske för mycket. Jag tänker inte tjata om olika undersökningar där försökspersoner, även vinintresserade, bedömde samma vin helt olika beroende på om de serverades ur en flaska med fin etikett eller presenterade under ett billigt namn. Det vore en allt för billig poäng och säger mer om hur testsituationer och vår önskan att behaga förblindar vårt omdöme. Snarare skulle vi kunna diskutera risker med kategorier, att ett vin ska motas in i olika smakfållor. Både under produktionen och när vi dricker det. Den mänskliga hjärnan är utvecklad att kategorisera. En chianti ska smaka ditten, en sauvignon blanc ska smaka datten. Eftersom mycket av vinproduktionen är kundorienterad handlar mycket (men gudskelov inte allt) om att bli bäst i klassen, snarare än att sätta en egen standard. Viner som är lätta att känna igen, både till namn och till kategori, är ofta lätta att sälja. Ett vin som heter Bründlmayer Langenloiser Steinmassel Riesling har mindre kioskvältarpotential än ett vin som heter Mascara. Helst ska vinerna vara “druvtypiska” också för att sälja, ett begrepp som jag tänker skriva mer om senare.

Den mänskliga hjärnan är utvecklad att kategorisera, precisera och sortera. Egenskaper som jag beundrar enormt hos vinmänniskor men tyvärr är fullkomligt renons på själv. Vissa människor bara gör det: Lägger intryck till rätta; i en låda i ett skåp i ett rum i det slott deras minne består av. Plockar fram, dammar av vid behov. om ni märker finns det massor av intressanta saker här värda att utveckla. Jag tänker dock som vanligt uppehålla mig vid mitt favoritämne: Mig själv.

Den ur många aspekter undermåliga butik vi handlar mat i under vår skärgårdsvistelse har ett imponerande sortiment av folköl och lättöl. Här finns Brew Dogs supersympatiska Nanny State som gör dig lycklig helt utan alkohol.

Både jag och min man gick som radiostyrda mot Little Valley Brewery Ginger Pale Ale. Ale och ingefära, två av de saker vi älskar mest. Kan det gå fel?

Ja, det kan det. Om du tänker på drycken som en ginger ALE går det käpprätt åt helskotta. Du kommer att klaga på en bristande koncentration som på ett oroväckande sätt närmar sig blaskighet. Små stick av ingefära kommer att framtvinga små ovärdiga fnysningar Du kommer att sakna saker som du kanske inte kunnat sätta ord på men som just du alltid älskat hos en bra ale. Komplexitet, gemytlighet, elegans, substans …

Men.

Om du istället kalibrerar om hjärnan en smula och tar dig an drycken som en ginger-ale är det en helt annan femma. Det är en helt egen kategori av drycker precis jämte traditionell gingerbeer och andra kufar. Så uppskatta den för vad den är. För dess fjäderlätthet, för den milda men distinkta ingefärskryddan. Humletonen som bara anas i bakgrunden och små lekfulla citrusstick.Det är en läskande dryck, torr, lite kryddig och med bara en aning sötma för att balansera det där bettet från ingefära. Knappt hälften så alkoholstarkt som vin, så du kan dricka dig otörstig.

Det är inte en oförglömlig dryck. Likväl en dryck som med bravur fyller en funktion: att läska och kanske förnöja en smula. Och få dig att fundera över ett namns betydelse. Måste du veta vad det ska vara till också? Jag drack den med en skärgårdsö och min man som tillbehör. Men nåja … Självklart duger den till till milda asiatiska rätter, inte minst eftersom kolsyran är så pass lätt att den inte förvärrar chilisveda. Tänk: Vad passar till ingefära istället för att kväsa dess särart genom att servera rätter med ingefära till. Då hamnar du rätt. I alla fall om du ska bjuda mig på middag. Och det ska du väl? Kom bara ihåg att den inte är så söt som namnet kan förleda dig att tro.

Nej, det smakar inte alls så slisksött som ginger-alen du hittar i butiken, men vi kan väl förtränga den för ett tag? (Eller. Vi kanske i och för sig tänka oss att det här är lite likt hur den ursprungliga ginger-alen smakade. Tänka lite till på tinkturerna i handeln och konstatera att teknologin och den ökade kunskapen i dryckesbranschen inte alltid lett framåt.) Men förmodligen bör du inte ens fundera över hur den här ginger-alen ska kunna användas i grogg. Annars kommer den börja smaka fel igen. Drycken är sig själv nog. Trots att den är synnerligen anspråkslös. Allt den begär är ett bindestreck.

PS
Jag har ingen aning om alen går att köpa i Sverige. Upplys mig gärna om det eller om andra trevliga ingefärsdrycker. Jag tänker inte sätta poäng på alen eller avgöra om den är “prisvärd”. Ärligt talat är vafan man än dricker på den här ön, och vafan jag än dricker med min man som sällskap rätt gott, så jag är ändå inte särskilt tillförlitlig.