Ett bra sätt att tjäna pengar är att låta folk göra jobbet gratis eller väldigt billigt. 123 miljoner kan nämligen anses vara billigt för att skapa underlag till nya livsmedelsrekommendationer som berör hela EU. Problemet är dock att du drar till dig aktörer som ser till att ta igen på gungorna vad de förlorar på karusellen. Nu får det vara nog med metaforer. Klarspråk: Livsmedelsindustrin bör inte ha en tongivande roll vid framtagningen av underlag för näringsrekommendationer.
Det råder just nu någon slags postmodernistisk syn i samhället att eftersom ingen forskare eller expert är helt fri från bindningar spelar det ingen roll alls om de har bindningar eller dolda lojaliteter. Eftersom ingen är perfekt är det skenheligt att gradera människors moral. Ja, det är lite förmätet att sätta sig till doms över andra. Har man ett grand i sitt eget öga får man inte påpeka bjälken i någon annans. Ooops, en till taskig metafor.
Jag kan inte uveckla detta mer just nu för jag har inte tänkt färdigt. Mer kommer. Diskutera gärna i kommentarerna.
Kommentarer
2 svar till ”Lobbyisten som sakkunnig: Bock i örtagård”
För mig (som har tämligen stort förtroende för Livsmedelsverket) är det rätt graverande att Livsmedelsverket avböjt att vara med i Eurreca p.g.a. “tveksamhet vad gäller syfte och avsändare”.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=21527
Europaparlamentet har 785 parlamentariker. Antalet lobbyister med tillträde till parlamentet lär vara ca 7000. Nu är naturligtvis inte alla lobbyister onda, själva ser de sig kanske i första hand som sakkunniga, och alla är inte anställda av industrin, bara ca 70%. Ändå oroas jag av proportionerna.