Idag ska jag återanvända rester igen. Efter skammen då jag avslöjades som hycklare av äldste bonussonen har jag varit nitisk. Idag är det såsen från gårdagens mex-gryta och några överblivna köttstycken som ska drygas ut med fräst färs och svarta bönor.Och så en salsa på välmogen mango till det.
Jag är barnsligt förtjust i majschips. Ett av mitt livs kulinariska höjdpunkter var när jag på en guidad IACP-tur i Chicago besökte en liten producent av majschips som låg mitt i stan. De importerade hel torkad majs, blötlade i soda och vatten och malde. Att göra majschips eller tortillas på färdigt majsmjöl jämställde de med potatismos på pulver. I Chicago ansåg matälskarna att majschips skulle ha max en eller två dagar på nacken. “Aromtäta! förpackningar behövdes inte. Jag minns besöket hos den lilla tacoproducenten som i ett lyckligt töcken; det har sagts mig att jag inte yttrade ett ord på en halvtimme. Det låter otroligt men kan mycket väl vara sant. Har jag sagt att det var Rick Bayless som var vår guide?
Ägarna uppfattade trots språkbarriären min extas för när jag köpte med mig tacoskal vägrade de ta mot betalning av just mig. Smaken var mycket riktigt som hemgjort potatismos jämfört med de taco-tubs jag just skickat pojkarna att köpa. Det är det som är problemet med att vara matnörd. Ibland upplever man sådana där saker som gör att ribban obevekligt höjs. Resten av livet för jag nöja mig med att promenera under den. Tuggandes min acceptabla men högst oremarkabla chips från Santa Maria. Men det är ju ändå majships…
Kommentarer
13 svar till ”Majschips: Om besatthet och besvikelser”
Adressen, Lisa? Adressen? Chicago är en av mina favoritstäder sedan mer än 30 år. /Sefan
Jag, som du, älskar majschips och tycker ofta att dom är både godare och lämner en inte i ett stadium av ånger efter att man ätit dom som med många potatischips. Det där lät verkligen helt fantastiskt…
Jag ska rota fram adressen och skriva mer om stället men det tar lite tid. Den som väntar på något gott. I gengäld får du lova att privatimportera lite till mig :-)
Deal!
Det näst bästa alternativet är att köpa frysta tortillas på Latinska Livsmedel och fritera dem själv. Extra gott till drinken blir det om man ger bitarna ett snabbt bad i en blanding av lime och salt innan fritering (se till att de inte är jätteblöta när de går i oljan).
Och för er som inte har nån tortilla supplier, glöm tanken på att hemfritera majs-tortillas från Santa Maria/Old el Paso – de innehåller socker och andra tillsatser som gör att de blir bryna och äckliga innan de blir crispy.
toshiba: Du är då en pärla! Tortillas på Texas Longhorn är faktiskt ett snäpp bättre än de färdigköpta. Men de missar ofta att man bar kan fritera små mängder i taget i mycket het olja. Felfriterade är de hemska och skär sönder munnen!
Stefan: Det ställe jag besökte heter El Milagro och ligger i Pilsen-området. De gör lite annorlunda masa (majsdeg) med ovanligt mycket soda (lime, många tror pga översättningsfel att det rör sig om frukten). De har en väldigt speciell smak vilket funkar på majschipsen men alla gillar inte tortillorna.
Ett annat ställe spm Bayless tidigare tog sina tortillas och chips från heter El Popocatpetl och ligger tydligen i närheten.
Om du fraktar med tacoskal till mig från ett eller båda ställena så får du en bok eller två för besväret.
På tal om just Bayless i artikeln så är en matigare variant till toshibas drinktugg ovan att låta sina tortillias få sig ett dopp i en chilisås med lite chipotle (enchiled!) i innan dom steks i olja och sedan viks ihop som grund i en tallrik som man toppar med grillad strimlad flankstek och krispig dressad sallad – streetstyle enchiladas ala Rick Bayless. Har dom frysta majstortillias på Latinska?
Har dom frysta majstortillas på Latinska?
— Ja
För en grundlig genomgång av tortillas och dess chips så finns det två avsnitt av mitt favortmatprogram “Good Eats” som ägnas åt detta. Däe går de hela vägen från torkad majs till nachos – med vanlig hemmaköksutrustning. Tyvärr känner jag inte till nåt IPRED-vänligt sätt att komma över dessa program…
Jag hoppas jag inte gav intrycket att jag pendlar. För några år sedan var jag där kanske 3-4 ggr per år, ännu några år innan dess så bodde jag ett par timmar därifrån och mina första steg på Michigan Av tog jag för 30 år sedan. Men när jag får anledning så tar jag gärna en omväg, just for the fun of it.
Men när det bär iväg, så tar vi med en stötsäker låda.
Stefan: jag väntar så gärna :-)
Majstortillar på latinamerikanska är jättebra. Har faktiskt bild på dem. Tror de vr på vit majs men funkade bra för quesadilas t ex.
Apropå Good Eats kan jag väl påpeka att det finns en hel del avsnitt på Youtube. Jag har inte sett just tortillasavsnittet, men det kan kanske vara värt att leta.